THE MEG

Regi: Jon Turteltaub
I rollerna: Jason Statham, Bingbing Li, Rainn Wilson, Ruby Rose, Winston Chao

BETYG: TRE
PREMIÄR: 2018-08-17

Hajar säljer biljetter åt Hollywood igen. Eller är det Jason Statham som levererar nu när han fått chansen att vara ensam stjärna i en potentiell blockbuster. Eller är det rent av inflytandet från de kinesiska investerarna vad gäller rollbesättningen, som bidragit till att deras landsmän gått man ur huse. Vem vet, kanske är det en kombination av alltihopa. Fast oavsett vilket, sisådär 150 miljoner intjänade dollar på världsplanet första helgen inger respekt. Med detta sagt behöver dock inte Steven Spielberg vara minsta orolig för att hans film ska puttas ner från den filmiska hajtronen. I alla fall inte ur en konstnärlig synpunkt. Visst The Meg är definitivt underhållande på ett schyst popcornaktigt sätt, men någon klassikerstatus är knappast att räkna med.

I The Meg är vihajar småpotatis. Istället är det en så kallad megalodonhaj, som är det stora hotet. Denna art ska vara utdöd sedan miljontals år tillbaka. Men tänka sig, i det hittills okända djupet utanför Kinas kust får en trio djuphavsforskare erfara att så inte är fallet. De blir attackerade, fastnar i havsbotten och blir i slutänden räddade av den duktige, men traumatiserade räddningsdykaren Jonas Taylor, som anlitas av forskningsstationens ledning. Så långt är allt gott och väl, får man väl säga. Fast historien slutar givetvis inte där. För havsmonstret lyckas ta sig ut från det tidigare isolerade djupet, och upp mot havsytan, och varelsen är inte glad. Snarare grinig och väldigt glupsk.

Därefter fortsätter kampen mellan människa och urtidsmonster i drygt en timme till, och här måste jag faktiskt betona att regissören Jon Turtletaub håller ångan uppe bättre än förväntat. Det blir varken något vattentrampande eller särskilt repetativa actionscener. Istället ter sig de fartiga inslagen såväl hyfsat varierade och fräscha som i alla fall tidvis, riktigt svettiga.

Särskilt blodigt blir det här dock aldrig. Inte ens när jättehajen på sant Spielbergskt maner attackerar en strand med massor av badgäster. Det har den amerikanska censurgraderingen PG-13 effektivt satt stopp för. Vad månde ha blivat om Hostelregissören Eli Roth, som så sent som 2015 var tänkt att stå bakom kameran fått igenom sin vision?

Detta kan man förstås bara fantisera om. För övrigt nöjer jag mig att konstatera att The Meg lever upp till sina B-filmsambitioner på ett respektabelt sätt. Sedan må dialogen vara klyschig och persongalleriet smått standardmässigt. Men å andra sidan; varför förvänta sig Oscarnivå på dessa fronter i en hajfilm? Intresserade borde istället fokusera på Jason Stathams kärve, men varmhjärtade tuffing, Rainn Wilsons övertygande sleazy miljardär och inte minst Ruby Rose, australiskan som här återigen framstår som nästa kvinnliga actionhjältinna. Det är nämligen framförallt dessa tre, som får The Meg att leva bortom alla avancerade hajkonster.

Skriven 2018-08-15

Skriv ut sidan