UR & PENN och Halleys komet

Annons

Klicka för att se hela bilden

Detta är den 6:e artikeln om min pinande närkontakt med det ansvarslösa företaget Ur & Penn.
De föregående är:

5/ ”Ur & Penn: Vi vill att du skall vara nöjd, dock helt på våra villkor

4/ ”Vi skiter i dig! Hälsningar Ur & Penn

3/ ”Urspårat Ur & Penn – Ur led är tiden

2/ ”Stjäl med den ena handen och tigger med den andra

1/ ”Kan det möjligen vara så att vissa företag missbrukar korttidsarbetsstödet för egen vinning?

Tack för alla mejl jag fått som reaktion på min rapportering om Ur och Penns bedrägliga verksamhet. I alla fall tack för en ansenlig del av dessa, om än inte alla. De som är fyllda med hat mot muslimer, tackar jag inte för. De betackar jag mig för.

Jag skriver inte om Abed Al Saffars Ur och Penn eftersom hans släkt har sina rötter i Damaskus – jag skulle kritisera hans orena verksamhet även om han hade sitt ursprung i Jerusalem, Rom, Moskva eller i Stockholm. De hatfulla mejl som nådde min inkorg, ställde mig för en kort stund inför ett dilemma: bör jag avstå från att skriva om människor som bär namn med icke indoeuropeiskt ursprung, bara på grund av att denna bevakning väcker det sämsta hos vissa människor?
Nej, jag kan inte ta på mig det ansvaret. Det måste herr Abed Al Saffar göra. Jag måste ha möjlighet att skriva om fula företagare och deras vämjeliga verksamhet även om mina avslöjanden väcker rasistiska och främlingsfientliga åsikter.

I filmen The Last Stand säger Arnold Schwarzenegger i rollen som sheriff Ray Owens till Eduardo Noriega i rollen som den bortskämde rikemanskurken Gabriel Cortez “You make us immigrants look bad”.

I den svenska brottsstatistiken är invandrare överrepresenterade. Vi som är invandrare borde känna ansvar för detta tillstånd. Vi borde med varje legalt medel bekämpa den del av invandrarkåren som med sina mörka och dubiösa handlingar drar även oss ärliga immigranter i samma smuts som de själva befinner sig i.

Varje gång någon med ett invandrarnamn begår något som inte borde förekomma i ett demokratiskt, civiliserat samhälle, kastas smuts även på drottning Silvia och hennes barn Victoria, Carl Philip och Madeleine, Christopher O’Neill, Antje Jackelén, Heinz Jackelén, Ibrahim Baylan, Ardalan Shekarabi, Nyamko Sabuni, Alice Bah Kuhnke, Hanif Bali, Rossana Dinamarca, Stefan Ingves, Leila Ali Elmi, Aida Hadzialic, Adriana Haxhimustafa, Mehmet Kaplan, Ulf Kristerssons och Birgitta Eds döttrar Signe, Siri och Ellen, Ahmadreza Djalali, Philip Botström, Jesús Alcalá, Ilan De Basso, Rachel De Basso, Guy Madison, Erik Halkjaer, Salvatore Grimaldi, Dimitris Gioulekas, Christina Saliba, Rayan Akkari, Siduri Poli, Romina Pourmokhtari, Ahmed Abdirahman, Zabeh Karimi, Omid Mahmoudi, Veronika Mitrevska, Adam Cwejman, Zlatan Ibrahimović, Henrik Larsson, Zecira Musovic, Astrit Selmani, Teddy Lučić, Alexander Isak, Martin Mutumba, John Guidetti, Aly Keita, Deniz Hümmet, Kalpi Ouattara, Tara Moshizi, Isak Ssali Ssewankambo, Anel Ahmedhodzic, Emil Roback, Saman Ghoddos, Bartosz Grzelak, Lutfi Kolgjini, Mustafa Mohamed, Jordan Attah Kadiri, Robin Quaison, Muamer Tanković, Mika Zibanejad, Miro Zalar, Jamina Roberts, Amanda Zahui, Badou Jack, Tareq Taylor, Renata Chlumska, Natasha Illum Berg, Michel Tornéus, Angelica Bengtsson, Mikael Ymer, Elias Ymer, Cecilia Ingman, Poya Asbaghi, Dusan Umičević, Ibraheem Alsalman, Dragan Umičević, Rihaneh Rouhani, Pezhman Pars, Roger Haddad, Nahir Besara, Johan Kücükaslan, Armand Duplantis, Daniel Ståhl, Melwin Lycke Holm, Kosovare Asllani, Madelen Janogy, Khamzat Chimaev, Paul Zyra, Daniel Nannskog, Ernst Kirchsteiger, Hannah Akuffo, Nima Shams, David Granditsky, David Boati, Håkan Boström, Iman Tahbaz, Jack Vreeswijk, Jason Diakité, Andrea Pippins, Loreen, Sarah Dawn Finer, Rennie Mirro, Dorothy Irving, Darin Zanyar, Pauline Kamusewu, Loulou Lamotte, Seinabo Sey, Ana Diaz, Erik Brännström, Erik Lundin, John Lundvik, Samir Muric, Ken Ring, Samir Yosufi, Lamin Holmén, Eli Göndör, Waseem Zaffar, Dror Feiler, Tigran Feiler, Alex Letic, John Senewiratne, Alexander Kuprijanko, Sibille Attar, Pablo Dalence, Nikki Amini, Sinziana Ravini, David Guetta, Danny Saucedo, Neneh Cherry, Ahmadu Jah, Moki Karlsson Cherry, Don Cherry, Titiyo Jah, Eagle-Eye Cherry, Mabel McVey, Silvana Imam, Dogge Doggelito, Adam Tensta, Maia Hirasawa, Miriam Bryant, Billey Shamrock, Bilan Osman, Fari Ceken, Petrina Solange, David Batra, Shan Atci, Aminah Al Fakir, Nassim Al Fakir, Salem Al Fakir, Kodjo Akolor, Samir Badran, Damon Rasti, Anna Takanen, Oldoz Javidi, Katia Elliott, Evelyn Mok, Marika Carlsson, Soran Ismail, Özz Nûjen, Amie Bramme Sey, Rojda Sekersöz, America Vera-Zavala, Amina Adelai, Carmen Dickson, Rebecca Haimi, Abdul Hibombo, Alexander Letice, Ira Mallik, Kim Veerabuthroo Nordberg, Golnaz Hashemzadeh Bonde, Bahar Pars, Nina Kartal, Shang Imam, Mattias Ramos, Arkan Asaad, Qaisar Mahmood, Ben Gorham, Alexander Mørk-Eidem, Louise Peterhoff, Ehsan Noroozi, Christina Karlsson Kazeem, Jalal Lalouni, Bobby Oduncu, Athena Farrokhzad, Mellika Melouani Melani, Farnaz Arbabi, Nadia Hussein, Victoria Borisova-Ollas, Danica Kragić Jensfelt, Arazo Arif, Ali Mirazimi, Amir Rostami, Arjeta Durmishaj, Chen Maiping, Dona Hariri, Shanti Roney, Lubna El-Shanti, Mona Ismail Jama, Haris Grabovac, Daniel Vergara, Filip Kotsambouikidis, Palmira Koukkari Mbenga, Sakine Madon, Masoud Kamali, Amanda Sokolnicki, Cilla Benkö, Yukiko Duke, Dominika Peczynski, Alice Teodorescu Måwe, Patrik Lundberg, Natalia Kazmierska, Kim Ustamujic Johansen, Guy Dammann, Lorenzo Casini, Tove Lifvendahl, Lena Sundström, Katrine Marçal, Nathan Shachar, Zakaria Hersi, Jean-Pierre Barda, Fernando Di Luca, Jasmin Rastegar, Tiba Al-Sharifi, Pieter ten Hoopen, David Aronowitsch, Sofia Viotti, Rissa Seidou, Sabina Ddumba, Sabahudin Duhera, Ahn-Za Hagström, Meraf Bahta, Josette Bushell-Mingo, Henrik Schaefer, Veronica Maggio, Icare Girard, Alice Mutambala, Emi-Simone Zawall, Natalie Ringler, Simon Keane, Amina Manzoor, Marc Broos, Sara Broos, Nele Brusselaers, Barbara Caricciola, Nisha Besara, Sofia Cervin, Jessica Abbott, Armita Golkar, Arash Sanari, Jens Stilhoff Sörensen, Zulmay Afzali, Sean Banan, Saman Bakhtiari, Mustafa Panshiri, Hanif Azizi, Miriam Haley, Ninos Chamoun, Emil Moghaddam, Jasim Mohamed, Salim Barakat, Staffan de Mistura, Ülkü Holago, Julia Atiyeh, Silan Diljen, Filip Yifter-Svensson, Nadja Jebril, Adrian Macéus, Frida Boisen, Goran Asaad, Akil Awad, Felicia Margineanu, Afsaneh Ghatan Bauer, Didrik von Seth, Gordana Spasic, Helya Riazat, Louise Wileen Bjarke, Tannaz Edalat, Nima Dervish, Salomon Schulman, Catarina Karkkainen, Marina Arkkukangas, Lorentz Tovatt, Stefan Krakowski, Angelo da Silveira, Elisabeth Massi Fritz, Slobodan Jovicic, Negar Josephi, Annika Estassy, Ola Wong, Slavenka Drakulić, Mustafa Can, Mohammad Fazlhashemi, Martin Olsson, Marcus Olsson, Jessica Olsson, Erik Halkjaer, Mia Stellberg, Luise Steinberger, Linus de Faire, Theodor Kallifatides, Merrick Tabor, Louise Epstein, Ernst Brunner, Maciej Zaremba, Peter Wolodarski, Lars Dencik, Daniel Dencik, David Dencik, Göran Rosenberg, Vanna Rosenberg, Andreas Cervenka, Georg Riedel, Sarah Riedel, Jaroslav Suk, Tomas Kramar, Eva Franko, Bodil Zalesky, Mikaela Zabrodsky, Irena Pozar, Lucia Cajchanová, Andreas Novotny, Grazyna Kulpa, Antonio de la Cruz, Navid Modiri, Martin Wicklin, Samir Abu Eid, Ivan Garcia, Cecilia Khavar, Fernando Arias, Parisa Amiri, Parisa Höglund, Paul Frigyes, Jan Guillou, Gellert Tamas, Lawen Mohtadi, Sophia Djiobaridis, Oisín Cantwell, Khaddi Sagnia, Tanja Suhinina, Johannes Anyuru, Sami Said, Emanuel Sidea, Jennie Dieleman, Dmitri Plax, Betlehem Isaak, Dawit Isaak, Angela Gui, Gui Minhai, Cyndee Peters, Doktor Alban, Lotta Hedlund, Laleh Pourkarim, Tanja Bergkvist, Alexandra Pascalidou, Peter Birro, Marcus Birro, Anders Jansson, Al Pitcher, Jonathan Rollins, Kevin Benn, Sissela Benn, Arturo Arques, Edward af Sillén, Vera Vitali, Tali da Silva, Daniel da Silva, Carin da Silva, Suad Ali, Mark Isitt, Rahel Belatchew, Maruska Kuzar, Saman Salim, Anna Bazala, Ibrahim Alkhaffaji, Adrian Sadikovic, Peter Ivcic, Peter Rovan, Michal Turok, Agnieszka Tolf, Hebert Abimorad, Sema Ekinci, Amir Chamdin, Mikael Marcimain, Jerzy Sarnecki, Simon Pollack Sarnecki, Pamela Jaskoviak, Augustin Erba, Nathalie Rothschild, David Russell, Frank Radosevich, Brett Ascarelli, Loukas Christodoulou, Tilde de Paula Eby, Ana Laguna, Aliette Opheim, Valerie Kyeyune Backström, Gizem Erdogan, Babak Parham, Babak Najafi, Manuel Concha, Anna Vnuk, Nour El Refai, Thim Lohse, Mauricio Rojas, Martin Lazar, Daniel Espinosa, Brady Juvier, Christofer Murray, Edward Murray, Signar Mäkitalo, Tiina Rosenberg, Safa Safiyari, Aleksander Motturi, Andrzej Tichý, Katerina Janouch, Hynek Pallas, Soraya Post, Soraya Lavasani, Hédi Fried, Awad Olwan, Fouad Youcefi, Lotta Ilona Häyrynen, Hewa Abdelzadeh, Naomi Lamothe Berisha, Naod Habtemichael, Roland Zuiderveld, Robert Tranquilli, ‎Sinziana Ravini, Lizette Romero Niknami, Igor Pikovski, Dejan Kulusevski, Peet Tüll, Jonas Vlachos, Idriz Zogaj, Maja Jagodic, Ole Petter Ottersen, Lena Einhorn, Stefan Einhorn, Danuta Wasserman, Diamant Salihu, Vlada Cakic, Andrea Valderrama, Johanna Koljonen, Aris Fioretos, Juan Jesus Carrero, Inga-Lina Lindqvist, Dorotea Bromberg, Salad Hilowle, Negra Efendić, Corina Oprea, Andreas Christakis, Gabo Camnitzer, Anders Johansen, Freke Räihä, Gunnar Bolin, Catrine Lundell, Paloma Vangpreecha, Daniel Riley, Anna Järvinen, Jonas Hassen Khemiri, Nalin Pekgul, Kurdo Baksi, Christian Catomeris, Thomas Gür, Tua Forsström, Klas Östergren, Susanna Alakoski, Amineh Kakabaveh, Francesca Quarterly, Jeannette Escanilla, Nooshi Dadgostar, Meli Petersson Ellafi, Rebecka Le Moine, Manuel Cubas, Daniel Goitom, Danne McBlackneck, Makode Linde, Klara Kristalova, Amelia Adamo, Amat Levin, Ivica Zubak, Jila Mossaed, Dilsa Demirbag-Sten, Tarik Saleh, Donia Saleh, Josef Fares, Fares Fares, Jan Fares, Roy Fares, Stina Ekblad, Ylva Ekblad, Jan Dolata, Monica Saarinen, Gina Dirawi, Tuva Novotny, Alexandra Rapaport, Katarina Sandström, Markus Krunegård, Pia Herrera, Jovan Radomir, Johar Bendjelloul, My Rohwedder, Eric Saade, Noomi Rapace, Johanna Lundin, Nadim Ghazale, Niklas Berglind, Fredrik Skavlan, Mark Levengood och tusen gånger tusen till, eftersom alla invandrare och människor med ett från en gammal och välkänd svensk mall avvikande namn och dito utseende inte så sällan dras över en kam.

Herr Abed Al Saffar drar inte bara fördelar från mina och alla andra skattebetalarnas skattepålägg, utan han genom sin verksamhet drar mig och alla dem ovannämnda i smutsen. Abed Al Saffar, måste vara någorlunda bekant med dessa ovannämnda namn om han är någotsånär orienterad i vårt svenska samhälle. Vad tror du, Abed Al Saffar, att de förutnämnda tycker om att skugga från dina ojusta verksamheter faller över dem?

Vänskap mellan en etnisk svensk och en invandrad dito hänger på en tunn tråd, så du borde hålla dig undan från att trampa på den med dina hårdhudade överklassfötter. Har du inte hört att det räckte så lite som att Malmöiten Zlatan Ibrahimović investerade i Hammarby Fotboll AB, för att både han och statyn som föreställer honom, sågades vid fotknölarna? Kommer du inte ihåg ”årets svensk”, Refaat El-Sayed, som var lika framgångsrik som din far Ayad Al-Saffar, innan han genom sina egna bedrägliga handlingar blev hela svenska näringslivets hatobjekt?

Kommer du ihåg den uppburna svenska nationalklenoden, Bragdguldetsvinnaren Ludmila Engquist? Kommer du ihåg gurun och levnadsidolen Paolo Roberto? Kommer du ihåg Jean-Claude Arnault, mannen som var mer uppburen kulturprofil än Svenska Akademiens ständiga sekreterare, och som av det svenska kungahuset upphöjdes till riddare av Nordstjärneorden av 1 klass på förord av regeringen? Han dömdes till finkan och Högsta domstolen vägrade att bevilja honom prövningstillstånd. Så följaktligen uteslöts han även ur den fina orden.

Abeba Aregawi har friats från dopningsmisstankarna av den internationella Dopingkommissionen men styrelsen för Svenska Friidrottsförbundet menade ändå att Aregawi ”inte var aktuell för landslaget”. Därmed var ”Årets kvinnliga idrottare”s lysande karriär över och Aregawi bor numera i Addis Abeba.
Varför bidrar du, herr Abed Al Saffar, till ökat invandrarhat?

Vänskap mellan en etnisk svensk och en invandrad, hänger på en mycket tunn tråd, även om ingen tvivlar på att Ludmila Engquists, Paolo Robertos, Refaat El-Sayeds och Jean-Claude Arnaults handlingar var bedrägliga, otillåtna och till och med brottsliga. Kom ihåg det, herr Abed Al Saffar.

Två av mina läsare erbjöd sig att skänka var sin, i mina ögon ordentligt dyra, klockor till mig. Jag är mycket tacksam för det osjälviska erbjudandet men, som jag svarade till dessa givmilda själar, jag vill inte acceptera gåvan. Eftersom för mig handlar den tråkiga och utdragna affären med herr Abed Al Saffars Ur och Penn inte längre primärt om en klocka, utan om anständighet och rättvisa.

“Injustice anywhere is a threat to justice everywhere”, fastslog Martin Luther King, aktivisten och framstående ledaren inom den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen. Och så är det. Jag kan se det på alla de mejl som beskriver sitt missnöje med Ur och Penn och som skriver till mig att de är tacksamma att jag håller ut, eftersom de la ner sina protester redan efter två påstötningar. De vet av egna erfarenheter att Ur och Penn använder sig av utnötningstaktiken, och att de flesta människor inte orkar att kräva den rättvisa som utan minsta tvekan bör tillfalla dem.

Efter min artikel ”Ur & Penn: Vi vill att du skall vara nöjd, dock helt på våra villkor” fick jag även ett mejl från Emilia Hansson, regionchef för Ur & Penns sydregion. Så här skriver hon: ”Ämne: Ur & Penn: Vi vill att du skall vara nöjd, dock helt på våra villkor.

Hej Valdimir,
Tråkigt att du kände så efter vårt samtal, jag tyckte vi hade en bra dialog även om du ej fick exakt den ersättningen som du ansåg var rimlig.
Vi har utbetalt en summa till dig som ersätter för reparationen och att ärendet drog ut på tiden.
Önskar dig en fortsatt fin dag.
Mvh Emilia”

Att Emilia Hansson inte kan stava korrekt till mitt namn är henne förlåtet, inte minst med hänsyn till att hon inte är ensam om det. En betydelselös invandrares namn är knappast värt ansträngningen att stava rätt. För inte så länge sedan skulle jag hämta ett litet paket från Telia som genom Postnords dunkla omsorg förirrade sig till ett postutlämningskontor i utkanten av Tjotahejti, och som jag aldrig tidigare uppsökt. Förutom sms-kollinummer i min telefon fick jag uppvisa även min fysiska id-handling och den hävdade alldeles rätt, att jag heter Vladimir och inte Valdimir, namn som Telia printade på paketet. Och således fick jag cykla från postutlämningskontoret med outrättat ärende.

Så Emilia Hansson, när du kommer så småningom skicka till mig en ny klocka i stället för den som Ur och Penn förstörde, försök stava mitt namn rätt. Motsatsen till företag som Ur och Penn, som inte bryr sig om sina kunder, finns det sådana som Postnord, som beskyddar sina kunder kanske lite för övernitiskt. (Rättstavningen gäller både förnamn och efternamn, tror jag. Tänk på det Emilia Hansson.)

”Tråkigt att du kände så efter vårt samtal, jag tyckte vi hade en bra dialog …”, skriver Emilia Hansson och vittnar därmed om sin beklagansvärda arbetsvardag. Så här är det Emilia Hansson: Om någon som du samtalar med, inte höjer sin röst, och inte kastar okvädingsord på dig och Ur och Penn, utan på ett civiliserat sätt framför sina argument, då är denne någon ”bara” civiliserad. Mellan kultiverad respons på dina oskäliga påtryckningar, och ”en bra dialog”, finns dessvärre ett brett och djupt gap.

Du skriver ”vi hade”. Läs än en gång min artikel ”Ur & Penn: Vi vill att du skall vara nöjd, dock helt på våra villkor”.
När det uteslutande är bara du som dikterar alla villkor och överhuvudtaget inte lyssnar på mina argument, då är det för den anständiga världen svårbegripligt hur du kan benämna ditt telefonsamtal med mig att ”vi hade en bra dialog”. Det rörde sig varken om dialog eller bra. Det var ett ensidigt ultimatum som du framställde. Men sådant är antagligen kutym i Ur & Penns företagskultur, och då kan det vara svårt för dig att märka skillnaden.

Emilia Hansson, är du medveten om att du inte bemötte en enda av mina 20+ frågor? Självklart är du det. Men genom att inte svara på dem, vill du kanske förmå din chef, herr Abed Al Saffar, att göra det. Det är kanske frågor som du själv skulle vilja ställa till honom, men inte vågar, eftersom då skulle du kanske ryka ut ur företaget. Det är de anställdas feghet, som uppmuntrar herr Abed Al Saffar att efter 7 månader – mars, april, maj, juni, juli, augusti, september – fortfarande vägra komma till ett avslut som jag kan acceptera. Så jag upprepar här nedan frågorna än en gång, och jag kommer att fortsätta med det, tills du eller din arbetsgivare kommer att svara på dem samtidigt som jag förväntar mig att kompenseras för min förstörda klocka.

Du skriver Emilia Hansson: ”Vi har utbetalt en summa till dig som ersätter för reparationen och att ärendet drog ut på tiden”.
Det är en klassiker att herrskapet använder sig av Orwells nyspråk som bland annat omdefinierade krig och kallade det fred, frihet som blev omskrivning av slaveri och okunnighet som partiet med tvång saluförde som styrka.

Du Emilia Hansson, kallar vandalism av min klocka ”reparation”. Snyggt orwellskt jobbat.
Därtill förhåller det sig på det viset att det inte är ”ärendet” som ”drog ut på tiden” Emilia Hansson, utan det är Ur och Penns inkompetenta planering och dito exekvering, som du är en slapp del av, som ”drog ut på tiden”.

Därutöver, Emilia Hansson, hur lyckas du med bedriften att undvika att nämna att Ur och Penns verkstad förstörde min klocka?
Att svara på frågor som inte är ställda, och att inte svara på frågor som är ställda, är görligt i direktsända radio- och tv-intervjuer, eftersom dessa är strikt tidsbegränsade. Men i skrift på nätet, som dessutom följs av tusentals, är detta ogörligt, där avslöjas tricket obarmhärtigt. Ur och Penns trolleri- och mediacoacher måste ha missat detta, eller också var du inte med när de behandlade detta ämne.

Så än en gång: Det som jag är kritisk till, klagar på, och kräver ersättning för, är min klocka. Jag kräver att Ur och Penn ersätter min klocka.
Jag upprepar mitt krav än en gång och än en gång, eftersom det är uppenbart att du Emilia Hansson och herr Abed Al Saffar verkar vara både ordblinda och orddöva för mitt synnerligen okomplicerade, rättvisa krav.

Det är min klocka Ur och Penn skall ersätta. Det är min klocka Ur och Penn skall ersätta. Det är min klocka Ur och Penn skall ersätta. Det är min klocka Ur och Penn skall ersätta.
Den allmosa som Ur och Penn slängde åt mig skulle enligt Emilia Hansson täcka ersättning för det som hon falskeligen kallar ”reparationen och att ärendet drog ut på tiden”. För min förstörda märkesklocka, fick jag inte ens ett ruttet öre.

Det är beklagligt att herr Abed Al Saffar gömmer sig bakom dig Emilia Hansson, och inte träder fram själv och försvarar sitt omoraliska handlande. Fast faktum är att innan du Emilia Hansson och innan Tulin Karaman, en annan regionchef för Ur och Penn, skickades ut att förhandla med mig utan att erhålla någon som helst förhandlingsmandat, ringdes jag upp av herr Abed Al Saffar själv. Det var den 28 april 2020 klockan 16:07. I 12 minuter beklagade sig herr Abed Al Saffar över hur illa det var ställt med Ur och Penn – och det var nära att jag ville ge honom tips om närmaste soppköksställe, eller också föreslå honom att pantsätta någon av familjens exklusiva bilar.

Herr Abed Al Saffar och jag ”hade en bra dialog”, som Emilia Hansson skulle uttrycka det, men vad vi hade var en för mig otillfredsställande monolog, som avslutades med att herr Abed Al Saffar sade att han först måste kontakta Ur och Penns verkstad och sedan skulle han återkomma. Men herr Abed Al Saffar kapar i stället åt sig och sitt företag Ur och Penn skattepengar som genererar ännu större vinster, så det är klart att han fortfarande, efter 5 fullbordade månader inte hunnit prata med Ur och Penns verkstad och således inte hunnit återkomma. (Se ”Stjäl med den ena handen och tigger med den andra”)

Förutom om Coronaviruset och Covid-19, pratas det i Sverige mycket om ”grön omställning”. Det är sannolikt, att den är viktig för vår och för våra barns och barnbarns framtid. Men viktigare än så är ärlighets omställning. Säkerhets omställning. Antibrottslighets omställning. Eftersom grön omställning blir ogörlig i ett Orwellskt samhälle.

Oärlighet, svindleri och förakt för den lilla vardagsmänniskan sprider sig i Sverige som jättelokan med sin hälso- och livshotande växtsaft. ARN (Allmänna reklamationsnämnden), hinner inte med alla anmälda ärenden. Konsumentverket hinner inte med alla anmälda ärenden, skattemyndigheter hinner inte med att granska alla bedrägerier, ekobrottsmyndigheter hinner inte med att bevaka alla brottslingar, försäkringsbolagen hinner inte med alla nödvändiga kontroller av försäkringsbedrägerier, domstolar hinner inte med att döma, häkten är överfyllda, fängelser är överfyllda, Säpo hinner inte med, Tullmyndigheten hinner inte med, poliser hinner inte med, (operationer som Rimfrost är bara Polisen nöjd med men ingen annan, Insats torsk, är omskriven bara pga. ingripandet mot Paolo Roberto).

Och alla dessa ovannämnda myndigheter och bolag och anstalter kräver ständigt nya resurser och klagar på underbemanning. Snart kommer samtliga de som inte är skurkar, jobba på ARN, Konsumentverket, Polisen, Skattemyndigheten, Tullmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, kvinnojourer, tjejjourer och mansjourer, kriminalvårdsanstalter, ”avgiftningskliniker” för alkohol, droger, läkemedel och spel, ungdomshem för klienter för missbruk och kriminalitet etcetera, i stället för att vara verksamma som bagare och läkare och lokförare och urmakare – naturligtvis sådana som inte stjäl, inte bedrar och dessutom kan sitt yrke.

Jag vet att följande är ogörligt, men jag skulle önska att sådana företag som Ur & Penn, som dränerar Konsumentverkets etcetera resurser borde krävas på högre skatt än företag som sköter sig, i stället för att beviljas olika lättnader, då de genom sina klandervärdiga handlingar belastar staten mer än nödvändigt. Staten har svårt att identifiera och neutralisera skurkar eftersom dessa nästan alltid befinner sig några steg framför, och staten får bara se deras anonyma ryggar.

Jag började denna debattartikel med att tacka för alla sympatimejl och uppslag till nya artiklar om Ur & Penn. Jag skall återkomma till dessa i mina kommande rapporter.
Jag skulle dock uppskatta ännu mer, om ni själva skrev på Facebook, Twitter, ringde till Ring P1, och kontaktade ARN och Konsumentverket, och radioprogrammet Plånboken, och tv-programmet Plus, och olika tidningar och tidskrifter. Eftersom jag själv skulle helst vilja ämna min tid och mina tankar åt annat än Ur och Penn.
Men så länge herr Abed Al Saffar och hans Ur och Penn inte tänker göra rätt för sig, tvingar mig dessvärre herr Abed Al Saffar och hans Ur och Penn att fortsätta.

Den katolska kyrkans nuvarande lära hävdar att alla människor är fria och lika i värde oavsett vad de tror på. Det sekulariserade Sverige anammade denna syn, men bara i teorin. I praktiken känner sig vissa människor överlägsna alla andra. Exempelvis herr Abed Al Saffar, född med guldsked i munnen och med arv som skänkte honom ett mångmiljonföretag och en mäktig VD-titel samt fortlöpande sötebrödsdagar. Herr Abed Al Saffar tror inte på människors lika värde. Herr Abed Al Saffar är nämligen övertygad om att jag inte är värd ens ersättning för den klocka som hans företag Ur och Penn under förevändningen att den skulle repareras, förstörde i stället.

Det spelar ingen roll hur utbildad, begåvad, rik och självkontrollerad du tror dig vara, herr Abed Al Saffar, i slutändan är det ditt sätt hur du behandlar andra människor som alltid kommer definiera dig.

Ur och Penn smutsar ner inte bara sitt eget varumärke utan beklagligtvis även firmamärket Citizen. Jag undrar hur ledningen på Citizen kommer att reagera när den kommer att bekanta sig med det.

#metoo har skördat offer även bland oskyldiga. Det är beklagligt och med all säkerhet var det även totalt onödigt. Man kunde ha undvikit det, men i stridens hetta menade man att det var oundvikligt att begå misstag, oavsett hur katastrofala dessa än var. Jag känner igen denna strategi från tiden när Tjeckoslovakien skulle befrias från kulaker och kapitalister. Det tog många årtionden, men till slut blev dessa ivriga och dessutom falska ”revolutionärer” avslöjade och på ett eller annat vis även straffade.

Sedan 2013 pågår människorättsrörelsen Black Lives Matter. Den är superviktig men den bör anstränga sig för att undvika Metoos misstag.

Nu är det definitivt dags för nästa befrielse, nästa rensning: En BMBOPAVOFSSBSKOS-rensning: Bort med bedrägliga och på annat vis oseriösa företagare som skinnar både sina kunder och staten.
Jag har redan ett företag som jag kan föreslå till en granskning.

Här kommer mina frågor till Ur och Penns ledning i femte repris:

1. Ur & Penn tog betalt från mig för bytet av min Citizen Eco-Drive Skyhawk Blue Angels Titanium klockverk. Det gamla fick jag inte tillbaka, trots upprepade påstötningar. Varför?

2. Har Ur & Penn verkligen bytt ut min klockas klockverk?

3. Om Ur & Penn mot förmodan verkligen bytt ut det, hur kommer det sig att det ”nya” urverket drabbades av samma fel som det ursprungliga? Citizen är trots allt kända för sin hållbarhet och precision.

4. Om Ur & Penn faktiskt bytte ut hela klockverket på min klocka, då undrar jag om det nya klockverket verkligen var ett original Citizen, som det blev sagt, eller en undermålig piratkopia?

5. Varför fick jag ingen dokumentation om det nya klockverket?

6. Inom några veckor efter ”bytet av” klockverket blev den nylagade klockan med ett ”helt nytt klockverk”, återigen trasig, och återigen var felet, konstigt nog, det samma. Är det inte mysko?

7. Varför ville Ur & Penn att jag än en gång skulle betala för samma reparation?

8. När min klocka äntligen kom tillbaka från den andra reparationen, den här gången efter 3 veckor, då fanns det inte en enda funktion på den rätt inställd. I n t e e n e n d a! Till och med Ur & Penns anställda Alma, förundrade sig över hur något sådant kunde ha skett?

9. Min övertygelse är att detta var avsiktligt. Att Ur & Penn hoppades på att jag skulle mecka med klockan, för att Ur & Penn efteråt skulle kunna hävda att alla konstaterade fel efter mitt ingripande skulle jag lastas för. Jag gick inte in i den fällan.

10. Efter att min klocka äntligen var rätt inställd och synkroniserad, då saktade den sig, något som en välfungerande Citizen i denna prisklass absolut inte borde göra, det finns det dokumentation på.

11. Varför Ur & Penns verkstad hävdade, enligt Nora, en av Ur & Penns anställda, att det är brukligt att en klocka saktar sig under en tid, men sedan snabbar sig, så att den genomsnittliga tidsavvikelsen ändå blir +/- 0. Se ”Stjäl med den ena handen och tigger med den andra

12. Hur kan Ur & Penn anställa personer som inte bara tror på det som nämns under punkten 10, utan till och med förmedlar detta löjligt lögnaktiga påstående vidare till Ur & Penns kunder.

13. Varför rings jag upp av Ur & Penn-anställda, som exempelvis Tülin Karaman och Emilia Hansson, utan att dessa äger något som helst mandat att ”förhandla”, utan i stället tondövt upprepar och upprepar sin påtvungna läxa utan att kunna komma till ett avslut.

14. Varför hävdar Ur & Penn att man kan ringa till butiken på Östra Storgatan i Jönköping, när det alltid är en telefonsvarare på? Visst, ringa kan man, men det är helt meningslöst.

15. Varför har Ur & Penn inte försett butiken på Östra Storgatan i Jönköping med en telefonsvarare som utlovar ”Hej och tack för att du kontaktat oss! Lämna ditt telefonnummer och vi skall ringa upp dig så snabbt som möjligt, men normalt inom 666 arbetsdagar. Hälsningar Ur&Penn Kundtjänst”

16. Varför behövde jag uppsöka Ur & Penn-butiken hela 11 gånger innan jag äntligen fick min klocka tillbaka och som dessutom ändå inte var helt funktionsduglig?

17. Hur kommer det sig att Ur & Penn har en ständigt pågående rea? Tror Ur & Penn att detta skapar förtroende? Hur kan man förvänta sig att man litar på Ur & Penns prissättningspolicy? Se ”Kan det möjligen vara så att vissa företag missbrukar korttidsarbetsstödet för egen vinning?

18. Den första ”reparationen” av min klocka varade i 7 veckor i stället för de utlovade 2, (”i sämsta fall 3”). Bör jag som kund acceptera detta som om ingenting har hänt?
Det verkar som att herr Abed Al Saffar och hans personal inte kan synkronisera sina klockor – då det är Ur och Penns klockverkstad som ansvarar för denna väsentliga detalj.

19. Den andra ”reparationen” varade i 3 veckor i stället för den utlovade, en vecka. Bör jag som kund acceptera detta som om ingenting har hänt?
Än en gång: Det verkar som att herr Abed Al Saffar och hans personal inte kan synkronisera sina klockor – då det är Ur och Penns klockverkstad som ansvarar för denna väsentliga detalj.

20. Ur och Penns rörmokare förstörde min klocka men du vägrar att ersätta den. Hur tänker du?

21. Varför tar herr Abed Al Saffar, Ur & Penns ägare och vd, för givet att jag med min skatt önskar att finansiera Ur & Penns hyreslättnader och kortidspermitteringar och sjukskrivningar och annat, samtidigt som det är uppenbart att Ur & Penn visar förakt för mig och är totalt likgiltig för mina rättmätiga krav, med andra ord, behandlar mig som en paria.

22. Vad vill du uppnå herr Abed Al Saffar genom att ignorera mig? Jag antar att du har en plan med det, en vision?

23. Hur kan herr Abed Al Saffars Ur & Penn lämna ifrån sig en klocka som varje enskild dag, vardag som helgdag, behöver tidsjusteras?
Till och med Ur & Penns egna, simpla ”Regal”-klocka, i låtsasfärgad guld, går med större precision.

En trasig klocka, en sådan som har stannat och inte klarar av att röra på visarna, en sådan klocka visar rätt tid två gånger om dygnet. Min Citizen Eco-Drive Skyhawk Blue Angels Titanium visar däremot rätt tid lika ofta som Halleys komet syns på den svenska natthimlen, efter att Ur och Penns rörmokare satte sin rörtång i den. Och Halleys komets omloppstid är 76 år.

24. Dessvärre finns det ingenting som man kan lita på och som är äkta när det kommer ur Ur och Penn. Ett påfallande stöd för detta konstaterande är Ur och Penns eget klockmärke ”Regal”.

Som om Ur och Penns ”regal” var en del av riksregalier – krona, spira, äpple, svärd och den regerande dynastins vapen – symboler för kungaätten. Det är en utspekulerad strategi med den inbilska önskan att regal-köparen skall tro att det är något extrafint med en regalklocka. Ur och Penn vill dock regal-köparen att glömma det regalskepp som i augusti 1628 fick göra fiskar och havskrabbor sällskap på havets botten utanför Beckholmen. På samma vis som Ur och Penn ihärdigt försöker glömma bort att de är skyldiga mig en klocka i ersättning för den som deras under all professionell anständighets yta sänkta verkstad, förstörde. När Vasa byggdes var hon avsedd att bli en symbol för Sveriges militära och politiska makt. Även Ur och Penns Regal är en symbol – för fejk och bedräglighet.

Jag kan se redan, hur prins Daniel, lägger undan sin 297-tusen kronors Rolex Daytona i helguld, för att i stället pryda sin handled med Ur och Penns Regal. Regal kostar 198 kr fast annonsen hävdar att den kostade 598 kr. Ur och Penn är ökända för sin ständigt pågående realisering av sina varor. Och ändå tjänar de multum på dessa.
Någon, någonstans, måste vara förlorare på detta. Jag menar förutom mig och andra bedragna och utnyttjade kunder.

25. Varför ringer inte herr Abed Al Saffar upp mig när han lovade det?

26. Varför förnekar Ur och Penns kundtjänst att herr Abed Al Saffar jobbar hos Ur och Penn? Se ”Stjäl med den ena handen och tigger med den andra

27. Känner du inget ansvar för dina anställda som känner sig skamsna på grund av din uppträdande herr Abed Al Saffar?
Du skämmer dessutom ut en hel yrkeskår (se nedan).
Ta ditt förnuft till fånga och sluta skämma ut dina anställda och andra som jobbar med klockor.

28. Varför vägrar herr Abed Al Saffars och hans Ur & Penn ersätta min förstörda klocka?

29. Varför tror Ur & Penn att jag tänker sluta ställa mina frågor, så länge dessa inte är tillfredsställande besvarade eller så länge Ur & Penn inte går med på en förlikning?

Det är inga svåra eller orimliga frågor jag ställer, men de kräver svar som utan tvekan är obehagligt avslöjande för herr Abed Al Saffar och hans hårdstyrda handläggande hantlangare.

Jag vill få en ny, identisk klocka som den som Ur & Penns verkstad förstörde för mig, Citizen Eco-Drive Skyhawk Blue Angels Titanium, eller också vill jag att Ur & Penn återbetalar mig den summan som Ur & Penn stulit från mig genom en misslyckad reparation samt full ersättning för alla de timmar jag lagt på att syna Ur & Penn i sömmarna. Jag kan även tänka mig acceptera att som ersättning få den Citizen Titanium-klocka som Ur och Penn saluför just nu och som jag pekade ut för Emilia Hansson.

Verkar det vara orimliga krav? Begär jag ogudaktigt mycket från det ”stackars” Ur & Penn-företaget?

En person som är anställd på ett av de ställen i den rikstäckande butikskedjan Stjärnurmakarna, undrar om Sveriges Urmakareförbund och klockkedjor som exempelvis Klockmagasinet hört av sig till mig för att hjälpa mig att få rätt gentemot Ur och Penn. Hen menade att Ur och Penns kundrelationer kraftigt bidrar till att skymfordet ”klockskojare” återigen kommer till användning.

Jag har tidigare aldrig kommit i kontakt med begreppet ”klockskojare”, och trodde att hen från Stjärnurmakarna fyndigt härledde det från det för mig mera kända uttrycket ”hästskojare”. Men en googling upplyste mig att ”klockskojare” är synonym till bedragare, bondfångare, fuskare, förfalskare, kvacksalvare, tjuv, falskspelare, klockbytare, storskojare och svindlare, och jag fann dessvärre att samtliga dessa begrepp frappant beskriver allt det som kännetecknar det som jag har utsatts för under min 7-månader långtutdragna bekantskap med herr Abed Al Saffars Ur och Penn.

Vad vill herr Abed Al Saffar uppnå genom sin hårdnackade inställning? Fattar han inte vilken skada han eventuellt kommer att infoga varumärket Ur och Penn och dessutom Citizen, som oförtjänt blev indraget i Ur och Penns orena spel.
Självskadebeteende är inget bra.

Herr Abed Al Saffar, om det fortfarande inte ringer någon varningsklocka, då har den ”reparerats” av Ur och Penns rörmokare, och då är den naturligtvis obrukbar.

Synd att herr Abed Al Saffar inte har någon bland sina anställda som kan påtala för honom att det är hög tid att vakna.

Klicka här för köp av och information om artikelförfattaren Vladimir Oravskys böcker.

© vladimir oravsky

Skriven 2020-10-01

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners