CELESTIA, The Strat Casino, Hotel & Tower, Las Vegas den 18 juli 2019

Skapad av Sasha Ivanov
Exekutiv producent: Brian Burke
Medverkande: Deadly Games, The Sandou Trio Russian Bar, Sergei och Sasha med flera

Spelas onsdag till söndag

Beteckningen nycirkus har nästan enbart blivit synonymt med Cirque du Soleil. Inte så konstigt kanske, denna överdådiga showvariant har både rent allmänt på världsplanet och kanske i synnerhet i Las Vegas dominerats totalt av det kanadensiska underhållningsföretaget de senaste två decennierna.

Nycirkusdominans av Cirque du Soleil

I “City of Sin” rullar för närvarande hela sex olika shower av olika slag på fast basis, nämligen One, Ka, Love, Mystére, O och Zumanity. Samtidigt har den enda show som kunnat konkurrera med detta varit fantastiska vattenbaserade La Réve på lyxiga Wynn’s.

Kostade 165 miljoner dollar

Det är i det perspektivet man måste se The Strats satsning på genren. För på pappret måste nog sägas att casinot kämpar mot tämligen svåra om än inte omöjliga odds. De resurser som ligger bakom ovannämnda spektakel är nämligen enorma, och. om jag säger att actionspäckade Ká kostade hela 165 miljoner dollar att sätta upp redan 2004, så förstår säkert alla omfattningen av den stenhårda konkurrensen The Strat står inför.

Spektakulärt i det mindre formatet

Men det betyder på intet sätt att casinot med en av världens högst belägna restauranger och tillika diverse svindlande åkattraktoner ovanför bör kasta in handduken på förhand. För även om nu Celestia är uppenbart mindre i formatet, så är detta ändå en show som bjuder på spektakulära inslag värda både namnet och den högst rimliga biljettpengen.

Sedan är det klart att det mesta känns igen av alla de som någonsin skådat en Cirque du Soleil-show tidigare. Till och med de sedvanliga narrarna, clownerna – eller vad man nu ska kalla dem – som inte bara bidrar med “comic relief” utan även fungerar som någon slags guider genom händelseförloppet finns med i mixen.

Lägstanivån högre än förväntat

Men med detta sagt, Celestia är ändå utan tvekan en show väl värd att skåda. Inte minst är lägstanivån högre än förvåntat alltmedan man faktiskt bjuds på fler höjdpunkter än förväntat. De tre akrobaterna som inledningsvis på välbekant maner damp ner från “himlavalvet” och utförde diverse högflygande konster utgjorde bara en välbekant välsmakande försmak av vad som komma skulle.

Ormkvinna tänjde på mänskliga gränser

Därefter följde nämligen sådant som ormkvinna balanserandes på tre stavar samtidig som diverse gränser för vad som kan tänjas och böjas på den mänskliga kroppen förevisades. Ett under av vighet, brukar jag etikettera den här typen av konster som.

På samma sätt gjorde favoriterna från NBC:s talangprogram America’s Got Talent, fader/dotterteamet Sergei och Sasha gemensam sak i en akt där sistnämnda bland annat stod på en hand på pappans huvud. Pröva inte det här hemma, var man benägen att utbrista.

Kniv och pilbåge i Deadly Games

Det var dock inte enda gången man frestades att säga samma sak. Mannen som balanserade på en golvlampsliknande sak till tonerna av vemodig fiolmusik var ett annat tillfälle då uttrycket hade kommit väl till pass. Liksom när kniv och pilbåge kom till användning i något som kallades Deadly Games.

Jämfört med allt detta framstod det efterföljande rockringsnumret tämligen mjäkigt, men det hela tedde sig om inte annat visuellt och underhållande på ett sätt som rimligen fick publiken att slappna av en aning efter föregående svettiga inslag.

Hissnande stunts i dödens elfängda hjul

Fast det skulle det bli ändring på i eldfängda extrema numret Dödens hjul. Är rätt säker på att jag hade sett en variant på det samma i tidigare i en Cirque du Soleil-show, men det spelade ingen roll denna kväll. För detta actionladdade nummer, modell Mad Max kändes precis lika hissnande och fräscht nu som då. Tänk i termerna två jättejul snurrandes på en axel som sin tur också rör sig alltmedan två akrobater springer och hoppar både inne i och utanpå respektive hjul utan minsta tillstymmelse till säkerhetsanordningar.

Nervpirrande är bara det så kallade förnamnet, och klimax kom när de båda unga männen hoppade hopprep utanpå sitt respektive hjul alldeles för högt upp i luften. Ja, herregud vilken pärs.

Oklar rymdopera

Sedan fanns det visst en historia av det småluddiga och något oklara slaget insprängd här också. Precis som brukligt i den här typen av föreställningar, för övrigt. Och inte för att denna berättelse är särskilt viktig för upplevelsen, men det hela ska tydligen vara någon slags rymdopera med den väna kvinnliga titelfiguren i centrum.

Knappast lågbudget med trettio personer

Sammanfattningsvis är det både lätt och riktigt att beteckna Celestia som ett exempel på Cirque du Soleil-light, men det betyder för den sakens skull inte att det hela doftar lågbudget. Bara det faktum att ett trettiotal personer medverkar borde vara bevis nog för att så inte är fallet.

Slimmat alternativ till mastodontproduktionerna

Men oavsett vilket tycker jag Celestia bör få leva på sina egna meriter utan att behöva jämföras med något annat. Sedan är det klart att The Strats satsning spelar på en annan monetär nivå än Cirque du Soleil och La Réve, men det ska inte behöva hindra någon från att se den. Se det som att Celestia är ett effektivt och mer slimmat alternativ till dessa mastodontproduktioner, så sätts resonemanget i ett mera rättvist och rimligt perspektiv.

Skriven 2019-07-31

Skriv ut sidan

Våra partners