MARGARETA WESTERGÅRD : NÄR CORONAN STÄNGDE DÖRREN TILL TANGON TOG ALNARPSPARKEN EMOT MED ÖPPNA ARMAR

Annons

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Förlag: Margareta Westergård
Medarbetare: Peter Syrjänen (form) / Margareta Westergård (foto)
Genre: Fotografi, Memoarer
Antal sidor: 160
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2021-11-15

När Corona stängde dörren till tangon… är den andra boken från Margareta Westergårds tangentbord som jag läst. Denna information kan skvallra om att jag måste ha tyckt om hennes första bok, den nästan 300-sidiga Tango i Buenos Aires : koder och passion och som även är översatt till spanska (Tango pasión las reglas del juego) och engelska (Tango Passion : and the Rules of the Game).

Margareta Westergårds stil är lättigenkännlig, hon skriver i dagboksromanens form, dock utan att använda sig av romanens rika potential, så som exempelvis Hjalmar Söderberg i Doktor Glas eller Pär Lagerkvist i Dvärgen. Hennes böcker är åt det dokumentera hållet. Så här presenterar Margareta Westergård sin bok När Corona stängde dörren till tangon…:

”Den argentinska tangon hade varit oumbärlig i Margareta Westergårds liv sedan 1995, lika viktig som mat och dryck för hennes välbefinnande. I mars 2020 stängde Corona dörren till tangon. Hon förväntades att isolera sig. Ett besök i Alnarpsparken den 15 mars 2020 var början till dagliga vandringar i parken med omgivningar. Redan efter två veckor skriver Margareta i dagboken: …faktum är att jag har mer energi än vanligt, generellt sett, psykiskt och fysiskt. Jag lever ett sunt liv under den här märkliga tiden. Sund mat, motion, god sömn. Min dag är strukturerad. Det som betyder väldigt mycket är min timme i Alnarpsparken. Det är en stor upplevelse att få följa våren där. Varje dag har det hänt nya saker i naturen. Inom ramen för isolering finner hon en ny källa till välbefinnande. Margareta skriver om förlusten av tangon, hur hon hanterade den och vad som hände med den under pandemins första år. I slutet av boken kan man via foton följa årstiderna i Alnarpsparken med omgivningar, från mars 2020 till maj 2021.”

När Corona stängde dörren till tangon… är välskriven, mestadels på svenska, men även på engelska, och hennes text gör inget motstånd, tvärtom, den lockar att läsas lite till och ytterligare lite till.

Margareta Westergård är en i grunden positiv person, något som smittar även på läsaren. Dock är hon övermåttan uppskattande till allt vad Folkhälsomyndigheten presterat, något som jag inte kan uppskatta. Eftersom hennes syn på den och dess verksamhet är inget annat än en grov förvrängning av verkligheten. Som om de döda och de dödas anhöriga inte räknades. På sidan 25 citerar hon från sin dagbok: ”Torsdagen den 14 januari. Presskonferens. Karin Tegmark Wiksell är superbt bra på att informera och behåller lugnet i alla lägen. (…) Jag gillar att man bryter när någon journalist försöker roffa åt sig för mycket tid. Ett par av journalisterna är svåra att stå ut med.”

En av de besvärliga journalister som Margareta Westergård måste åsyfta utan att namnge honom är den svensktalande tysken Christian Stichler, som i mina ögon räddade ett bra antal liv med sina välavvägda och mycket relevanta frågor. Med sin sanningssökande uthållighet lät han alla förstå att Anders Tegnells stalinistiska tyranni måste ifrågasättas. Tegnells Folkhälsomyndigheten bröt dagligen rekord efter rekord i antalet döda, samtidigt som våra nordiska grannar Danmark, Norge, Finland, räddade liv efter liv.

Margareta Westergård förlorar mig som läsare och sympatisör varje gång hon nämner och försvarar den officiella svenska Corona-strategin. Hon är så pass förblindad i sitt försvar av den, att hon till och med glömmer sina egna ord som hon riktar mot de dessvärre alltför få av Folkhälsomyndighetens kritiker. Så här skriver hon: ”… Deras huvudavsikt är ofta att kritisera. Men en ny, komplicerad och nyckfull pandemi innebär att läget ständigt behöver omvärderas och planer förändras.”

Vet du hur många döda i Corona-19 har Sverige, Margareta? 15 191 (2021-12-10) och så här många 3 023 har Danmark, och så här många 1 136 Norge och så här många 1 442 Finland.

Hur kommer det sig att de skrämmande höga dödstalen i Covid-19 inte förmår att omvärdera din ståndpunkt till det svenska Corona-haveriet Margareta? [Har du märkt Margareta att i Sverige pratar man inte längre om hur många har dött, utan hur många har insjuknat. Vet du varför? Eftersom det fortfarande är flest döda i Sverige. Alla andra siffror och tal är inget annat än cover up.]

Svaret ligger inbäddat i bokens innersta innehåll. Det beskriver nämligen en människas och samtidigt hela mänsklighetens, religiösa utveckling:
Margareta Westergård vill inte dö. Hon skriver: ”Vi skall alla dö någon gång men jag hade kommit fram till att
1. Jag skulle göra allt för att undvika att Covid 19 avslutade mitt liv.
Mitt andra beslut var en konsekvens av det första, nämligen att
2. Se till att jag höll mig välinformerad om sjukdomen.”

Så Margareta Westergård hänger sig nästan fanatiskt och därmed även tvångsmässigt åt ”religiösa handlingar”. Hon uppfinner sina egna gudar som hon uppsöker och tillber dagligen. Hon promenerar och fotograferar, hon böjer sig ner och knäböjer för att få bättre kontakt med dessa. Allt i hennes värld är besjälat och därmed besitter en gudomlig makt. Det är blommor, träd, regn, snö, dis och dimma, ismönster, himmel, moln, fåglar, you name it. Allt omkring henne har magiska och helande krafter. Allt själv suggererat. Hon hänger sig åt sin egensnickrade animism och panteism, liksom hela mänskligheten sedan tidernas begynnelse gjorde. Men så småningom kommer hon i kontakt med monoteism, en sådan som kristendomen representerar och scenen beträds av Konstantin den stores reinkarnation i form av Anders Tegnells kyrka, Folkhälsomyndigheten. Flugornas och dem desperatas och lättmanipulerades herre Tegnell, utfärdar ”rekommendation” på ”rekommendation” och Margareta Westergård tar dessa till sig med en religiös tacksamhet. Amen.

När Corona stängde dörren till tangon… är utgiven på Margareta Westergårds eget förlag. Jag vet inte om hon skickade sitt manus till några etablerade bokförlag och fick avslag eller om hon redan från början bestämde sig för att utge det i egen regi. Vad jag dock vet, utan att hävda att jag kan se i framtiden, När Corona stängde dörren till tangon… blir inte recenserad i svenska större tidningar, inte heller blir Margareta Westergård bjuden till en intervjusoffa i en tv-eller radiostudio, eller till någon tidnings- eller tidskriftsredaktion, med möjligt undantag för någon redaktion med anknytning till Alnarpsparken. Detta menar jag, är fel. Eftersom det finns en rad egenutgivna böcker som så småningom blev betydande både för läsare och försäljare. Exempelvis fick Rainer Maria Rilke självbekosta publiceringen av sin första bok. Och Marcel Proust fick Du Côté De Chez Swann, den första delen av sin romansvit A la recherche du temps perdu / På spaning efter den tid som flytt. 1, Swanns värld i retur från samtliga franska förlag, men eftersom han var son till en förmögen läkare, kunde han själv bekosta utgivningen. Redan för svitens andra bok A L’ombre Des Jeunes Filles En Fleurs tilldelades han det prestigefyllda Goncourtpriset, och i dag finns det knappast någon högbrynt konsument av små madeleinekakor som öppet vågar erkänna att hon eller han inte har läst det nästan 4 000 sidor långa verket.

Men det finns även färskare exempel, och till och med svenska sådana, exempelvis Carl-Johan Forssén Ehrlins tunna bok Kaninen som så gärna ville somna, med illustrationer av Irina Maununen. Jag är övertygad om att kultursverige skulle må betydligt bättre, om man hade radio-, tv-program och poddar, som skulle taga självutgivna böcker på samma allvar som man tar böcker utgivna på etablerade bokförlag. Den som läser, vet att de etablerade kan begå hur många grava misstag som helst. Den refuserade August Strindberg och den refuserade Astrid Lindgren, kan tjäna som exempel.[Liknande ämne avhandlar jag i artiklarna FLAMINGOKVINDEN och FLAMINGOKVINDEN 5]

Bokus.com är en av webboklådor där jag handlar mina böcker. När det gäller boken När Corona stängde dörren till tangon… skriver Bokus: ”Passar bra ihop: De som köpt den här boken har ofta också köpt Tim : Biografin om Avicii av Måns Mosesson (inbunden)”.

Tro inte på allt vad du läser, säger jag som läst inte bara När Corona stängde dörren till tangon… utan även Biografin om Avicii. Jag är inte bara allätare utan även alläsare och jag menar att alla böcker passar ihop – det är det som kallas allmänbildning – men att samma person som köpte Margaretas bok skulle samtidigt satsa sina slantar på Måns bok, finner jag lika sannolikt som att den sedan barnsben priviligierade Annie Lööf skulle lägga sin röstsedel på self-made Nooshi Dadgostar.

Klicka här för köp av och information om artikelförfattaren Vladimir Oravskys böcker.

© Vladimir Oravsky

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners