THE ONE (säsong 1) – med udda coolt upplägg som språngbräda för underhållande vuxenthriller

Annons

Klicka för att se hela bilden

FAKTA
Skapad av Howard Overman efter romanen av John Marrs
Regi: Catherine Morshead (episod 1, 2, 3), Jeremy Lovering (4, 5, 6), Brady Hood (7, 8)
Skådespelare: Hannah Ware, Dimitri Leonidas, Diarmaid Murtagh, Zoe Tapper, Louis Chimimba, Eric Kofi-Abrefa, Jana Pérez, Stephen Campbell Moore, Gregg Chillin, Albano Jerónimo
Land: Storbritannien
År: 2021
Genre: Brott, Drama, Thriller, Sci-Fi
Längd: Åtta avsnitt på cirka en timme
Betyg: 4

Har du någonsin önskar att du kunnat hitta ditt livs kärlek på ett mer vetenskapligt och definitivt sätt? Frågan är retorisk, men medge att tanken är kittlande, och i The One sätts frågan på sin spets när plötsligt ett vanligt DNA-prov kan ge svaret på vem den perfekta partnern är.

Och allt är tack vare vetenskapligt bemedlade kollegorna Rebecca James och James Whiting, som lyckades hitta den heliga gralen någonstans där IT och DNA kunde sammanföras till en ypperlig affärsidé. Så här blott två år senare är de tidigare så såta vännerna inte särskilt mycket på speaking terms. Vilket har sina randiga skäl; databasen som behövdes för att testa konceptet skaffade duon via hacking av gode vännen Ben Nasers jobbdator med tillhörande register. Ben är dessutom numera spårlöst försvunnen, och någonstans där i samband med detta hamnade relationen på dekis.

Köttben av fakta

Så medan Rebecca fortsatt i samma spår och förvandlats till en hårdför vårdande VD av den gemensamma upptäckten under fullt logiska företagsnamnet The One håller James sig undan på landet mitt i ingenstans och mår mer eller mindre dåligt jämt.

Detta är den röda huvudtråden om ni så vill. Mysteriet med den försvunne Ben varvas upp och utvecklas genom alla åtta episoderna, och som för att hålla en på tårna slängs köttben av fakta gradvis fram via flashbacks som ska få en att undra vad som exakt inträffat.

Sidohistorier knyter samman

Naturligtvis avslöjas inte hela sanningen förrän slutsignalen närmar sig, och vägen mot detta mål kantas samtidigt med ett antal sidohistorier som mer eller mindre knyts samman under seriens gång. Här finns till exempel äkta paret Hannah och journalisten Mark, som lever i ett till synes harmoniskt äktenskap, men där frun trots det i hemlighet tar reda på vem makens ”match” är, varpå situationen kompliceras rejält.

På samma sätt introduceras vi för polisinspektören Kate, som testar The One, och matchas med spanjorskan Sophia, som dock dessvärre råkar ut för en fruktansvärd olycka innan de hinner träffas live för första gången. Varpå hennes liv sätts på vänt på värsta sätt

Samtidigt är Kate den som handhar fallet med Ben Naser, och hon får snart erfara att varken James eller Rebecca är särskilt hjälpsamma med information som för utredningen framåt. Rebecca i sin tur kontaktar Mark och ger honom exklusiva ”nyheter” att skriva om.

Manuset ställer frågor

På samma gång fann Rebecca själv tidigt sin matchande drömman Matheus, men det kan hon inte berätta för världen eftersom hon och James initialt nyttjade det där registret Ben hade på sin jobbdator. Ja, ni förstår själva. Det här är en djup sak som min gamle far hade uttryckt saken.

Eller kanske inte egentligen. The One lägger knappast det mesta krutet på att utforska de mänskliga och samhälleliga implikationerna av något som existensen av en möjlighet som The One leder till . Därmed inte sagt manuset inte ställer frågor eller uppvisar konsekvenserna, för det gör det visst. Inte minst visar serien på ett trovärdigt sätt hur snabbt det går i den digitala åldern att vänja folk vid något som The One.

Förosakar svartsjuka, frestelse och lögner

Det handlar om en quick fix, och när även partnern för just dig kan fixas med teknikens hjälp, så varför inte? Det sägs ju att det finns ett lock för varje potta, och i den här serien bekräftas onekligen detta talesätt. Så långt är allt gott och väl, men som det skildras i The One förorsakar tjänsten även en hel del onödig svartsjuka, frestelse, oro, lögner, och drama rent allmänt. Någonstans kan man därmed också notera en kritik mot hur snabbt och okritiskt de flesta av oss omfamnar varje teknisk och vetenskaplig nymodighet som erbjuds oss.

Snyggare iscensatt än förväntat

Men för att nu återgå till var det mesta krutet trots allt läggs; det här är inte en serie som lägger största fokuset på att problematisera Rebeccas och James livsförändrande uppfinning. Istället används den mest som en udda cool språngbräda för en i grund och botten tämligen traditionell mordhistoria med thrillerkänsla, och det är okej i min bok. Mer än så till och med. För det hela är faktiskt både snyggare och bättre iscensatt än förväntat, och spänningselementet går knappast att bortse ifrån.

Hannah Ware kyligt hänsynslös med trovärdig nyans

Samtidigt håller skådespeleriet på sant brittiskt maner överlag hög klass. Alla levererar, men givetvis är det omöjligt att inte nämna Hannah Ware i rollen som Rebecca Webb. Det här är tveklöst hennes show. Hon gör sin karaktär till en obehagligt kylig och hänsynslös företagsledare som inte lägger fingrarna emellan för att rädda sitt livsverk. Men det finns samtidigt en fin trovärdig nyans i hennes rolltolkning. Där finns en insikt om att hon valt livet framför kärleken, och det behöver väl knappast nämnas att man kan skönja sprickor i den oklanderlga fasaden.

Med andra ord finns det en hel del att glädja sig åt i The One. Samtidigt talar vi i termerna underhållande vuxenthriller som inte låtsas vara mer udda än sin ovanliga utgångspunkt, och det är definitivt inget att fnysa åt. Inte det minsta.

Skriven 2021-04-13

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners