NICK PERUMOV : NEKROMANTIKERNS KRIG 1: DEBUT – rysk fantasy vänder snyggt på steken

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Originaltitel: Vojna maga 2, Debjut
Förlag: Coltso
Serie: Svärdens väktare (del 8)
Översättning: Maxim Grigoriev
Genre: Fantasy
Antal sidor: 520
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2012-07-04
Format: Pocket
Utgivningsdatum: 2013-06-12

Svärdens väktare är en serie i tolv volymer. Detta är den åttonde boken och inledningen till den stora finalen i Nick Perumovs storslagna serie.

Det är som en blandning av Tolkien, Wagner, storslagen opera, gamla ryska epos, lite Eragon (trevlig drakflicka!) och något mer. Är man fantasyfan känner man sig på hemmaplan. Har man läst rysk litteratur känner man sig också på hemmaplan. Om man gått Tolkienvägen in i fantasyvärlden märker man snart att detta är mer blod, mindre filosofi och fler starka kvinnogestalter, både bland “onda” och “goda” karaktärer.

Nekromantikern och drakflickan

Gillar man den angloamerikanska typen av fantasy är det inget skäl till att inte prova den ryska varianten – det är lite som Matrix vs. Daywatch/Nightwatch. Det ena utesluter inte det andra.

Huvudpersonerna i Nekromantikerns krig … är en nekromantiker, Fess, och den lilla drakflickan Lokatten. Hon har fått sitt namn efter en tempelväkterska och är mer lik en människa än en drake till sättet – efter sina egna val. Fess kallas också kattugglan i Evial. Nekromantiker i såväl Tolkiens värld som i True Blood världen brukar vara farliga (och på “motståndarsidan“) men denna serie vänder snyggt på steken.

Attack av trollkvinna

Världen är full av vitmagiker, svartmagiker, vampyrer, häxor, drakar, gnomer och annat som hör en fantasyvärld till. Det börjar storslaget hos trollkvinnan Megana, som känns som en sentida arvtagerska till Morgana, som planerar sin attack, och det slutar med … att fortsättning följer. I del nio, tio, elva och tolv.

Gillar man fantasy måste man vara tålmodig, detta är bara början till slutet och boken har inget riktigt slut.