KATARINA HARRISON LINDBERGH : DRACULA: MYT OCH VERKLIGHET – kartläggning av vampyrfenomenet som en bladvändarthriller

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Förlag: Historiska Media
Serie: Världens dramatiska historia
Genre: Europas historia, Folklore, myter & legender
Antal sidor: 160
Format: Häftad
Utgivningsdatum: 2020-10-09

Bram Stokers roman Dracula från 1897 blev vampyrskildringen med stort D. Liknande status inom filmmediet har Francis Ford Coppolas film Bram Stoker’s Dracula från 1992. Titeln utstrålar “äkthet”, den här filmen är “the real deal“ – så som Bram Stoker tänkt sig världens idag mest kända vampyrhistoria. Men … Coppola tar sig stora friheter med romanförlagan och kopplar ihop den påhittade vampyren med en verklig historisk person, 1400-tals fursten Vlad III av Valakiet.

Går inte att nämna Vlad III utan att nämna Dracula

Coppola använde sig av den tidens senaste vampyrforskning om “vampyrernas verklighetsbakgrund”, men sedan dess har rönen förändrats. Bram Stokers Dracula hade egentligen ingenting alls med Vlad III att göra. Ändå, sådan är filmmediets genomslagskraft att numera går det inte att nämna Vlad III utan att nämna Dracula och vice versa.

Katarina Harrison Lindbergh gör ett Herculesarbete med att reda ut all vampyrforskning och alla vampyrmyter – och tar sig an så vitt skilda saker som vampyrfladdermöss, varför den grundligt pålade Bockstensmannen i Varberg undgått att klassas som vampyr och symboliken i F.W. Murnaus expressionistiska mästerverk Nosferatu.

Nosferatu förstörd en skräckvision i sig

Nosferatu är på många sätt den “bästa” och “mest trogna” Draculafilmen. Ren skräck. Temat är pandemi. Vampyren liknar en råtta och råttor följer i hans spår – liksom plågsam död i sjukdom. Inte roligt att titta på i våra dagar … Bram Stokers änka var inte road under sina dagar och krävde att alla kopior av Nosferatu skulle förstöras – eftersom hon inte hade gett det tyska filmteamet några rättigheter att göra en vampyrhistoria. EN kopia överlevde mot alla odds i London. Den första – och bästa – riktiga skräckfilmen skulle annars ha försvunnit för evigt … Detta är en skräckvision i sig. Inget nytt under solen. Inte ens när det gäller vampyrer.

Namnet mycket mer lättstavat

Bram Stoker var inte först. Vampyrer fanns sedan länge i folklore i olika länder – bland annat i Sverige. John Polidori hade redan skrivit en känd gotisk vampyrroman, inspirerad av vännen Lord Byron, och innan Bram Stokers Dracula gjorde succé hette alla vampyrer något i stil med Lord Ruthven – med varierande stavning. Greve Dracula vann kanske på walkover, kanske på det faktum att namnet är mycket mer lättstavat.

Världens första vampyrfilm

Innan Stoker skrev Dracula och innan bråket om Nosferatu.hade den kände trickfilmaren Georges Méliès skapat vad som klassas som världens första vampyrfilm. Filmen kvalar in som vampyrfilm eftersom en fladdermus finns med. Borde då inte BatmanDracula vs. Van Helsing ersätts av Batman vs. Superman …

Innan vampyrfilmerna regerade vampyrerna på teatrarna – även i komediform. Glöm alla Hotell Transylvanien och Mel Brooks Dracula – död men lycklig … Redan på 1800-talet snavade vampyren på sin slängkappa och drattade på ändan. Fast på teaterscenen.

Mimiken hängde inte med, men succén var given

Var kommer alla dessa vampyrsnyggingar ifrån? Ungraren Bela Lugosi lär ha varit först med att se riktigt stilig ut i slängkappa. Borta var det pestsmittade råttliknande monstret … och Bela Lugosi levererade sina repliker stelt på sitt nya språk: amerikanska. Mimiken hängde inte riktigt med. Men det passade ju en vampyr och succén var given. Man kan se Bela Lugosi som sin tids Terminator – Schwarzenegger fick inte heller alltid intonation och känslouttryck att gå ihop, men för ett slags monster verkar det passande.

Både högt och lågt om vampyrfenomenet

Vampyrernas framgångssaga bara fortsätter och fortsätter, och att så många genrer och subgenrer rymmer vampyrer bådar gott för deras framtid.

Katarina Harrison Lindberghs kartläggning och analys av vampyrfenomenet – både högt och lågt, både finkultur och folklore, både påhitt och upplevd “verklighet” är i sig som en bladvändande thriller.

En bok att varmt rekommendera till alla som är intresserade av fantasy, myter och historia.

Skriven 2020-11-09

Läs mer om boken här

print

Våra samarbetspartners