ANNA ERELLE, In the Skin of a Jihadist (Harper Collins)

Annons

Ämnet är aktuellare än någonsin. IS står i centrum i denna studie av välorganiserad ondska i den virtuella världen. Det handlar helt enkelt om rekrytering på nätet av naiva och lättpåverkade ungdomar med ett snedvridet utanförskapsargument i högsta hugg som är beredda att bokstavligt talat gå över lik för att finna en mening och tillhörighet. Anna Erelle – naturligtvis en pseudonym – är en ung fransk journalist som bestämde sig för att undersöka denna plåga närmare. Hon skapade Melodie en tjugoårig konverterad muslim och gick undercover på Facebook. Sedan dröjde det mindre än fyrtioåtta timmar innan en viss Bilal skypade henne. Det visade sig sedermera att denne man var högerhand till en av IS farligaste individer, kalifen Abu Bakr al Baghdadi.

Fast det där visste inte Anna den där första dagen hon blev kontaktad och blixtsnabbt ”förförd” av sin franske landsman. Då handlade det mesta om henne. Om de guld och gröna skogar, som Hasse Andersson populariserat på nytt. Löften om andlig mening och materiell komfort kom precis innan hon lovades kärlek och blev trolovad. Allt per internet givetvis. Fast när hon väl befann sig på plats i Turkiet och för vidare transport till sin blivande make i Syrien blev pressen för stor, då såg hon sig nödsakad att dra sig ur en aning tidigare än vad det var tänkt..

Anna gick således aldrig i fysiskt närkontakt med Bilal,. Det var heller aldrig meningen om nu någon till äventyrs trodde det. Varför skulle hon? Den här boken hade förmodligen aldrig sett dagens ljus om så varit fallet. Oddsen för att klara en flykt från IS är usla, för att uttrycka det milt. Istället utspelar sig den allra största delen av boken med Anna bakom tangentbordet skypande med en blodtörstig terrorist under en intensiv period våren 2014, några månader innan IS intog Mosul, Iraks näst största stad.

Om detta låter enahanda eller trist ber jag ödmjukast om ursäkt. För det här är en lika skrämmande som rafflande historia, som faktiskt aldrig släpper taget. För även om det här nu i första hand utgör en lika personlig som kraftfull och skrämmande skildring av manipulation på både hög, men också tämligen simpel nivå, så är det också en ytterst spännande berättelse som i likhet med vilken Bourneroman som helst bär stämpeln bladvändare. Och detta trots att man inte bjuds på någon action att tala om. Men så skriver också Anna Erelle rappt med de nerviga känslorna utanpå kroppen. Hon vet att ta vara på den inneboende dramatiken i de bildsatta samtalen mellan Melodie och Bilal, oron för att hon ska bli avslöjad som bedragare förs effektivt över på läsaren.

Fast det väsentliga är förstås den inblick man får i denna grymma stenålderssekts metoder för att förföra nya suckers, som i alla fall initialt tycks köpa all verbal gödsel om det islamistiska drömlandet. Eller för den delen det hyckleri som präglar folket i toppen på hierarkin. I Bilals fall innebar detta att han ägnade sig åt att dricka chokladmjölk och mänsklig slakt på dagarna och fantiserade om märkesparfymer och sexiga underkläder på sin blivande brud resten av tiden. Eller hela tiden, vad vet jag. För övrigt formulerar jag mig i förfluten tid här eftersom denne brutale blodbesudlade sälle lyckligtvis skickades till de sälla jaktmarkerna i samma veva som en artikel om hennes undercover uppdrag skickades till tryck i ett stort franskt magasin..

Innan Bilal togs av daga han han emellertid programenligt hota henne till livet flera gånger, och faran var inte över när hans frånfälle var ett faktum heller. En strid ström av anonyma samtal från Turkiet och Syrien följde, men Anna Erelle svarade aldrig. Sedan dess har de mystiska samtalen upphört, men hon lever alltjämt med skyddad identitet. På frågan om denna historia var värd allt elände har hon svarat jakande eftersom det är hennes jobb att berätta för folk som inte vet och förstår. Det är så sant som det är sagt förstås. Nu mer än någonsin behöver berättelserna om dessa skrämmande målmedvetna och bestialiska fanatiker berättas. Men ändå: för en vanlig räddhågsen Svensson ter sig Annas mod närmast obegripligt. Hon har offrat det mesta som liknar ett normalt liv för sanningen – kanske för all framtid – utan ånger. Mycket mer kvalificerad för att vara värd allas vår beundran kan man således knappast vara.

skriven 2016-01-26

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners