HELLOWEEN, Mejeriet, Lund den 8 december 2010

Annons

Förband: AVATAR och STRATOVARIUS

Om inte någon redan uppfunnit genren SYMPATIROCK så gör jag det. Tre band där alla var lika trevliga och sympatiska fick tiden att gå snabbt trots många timmars musik.

Uppvärmare var AVATAR som öppnade med repliken Kamraterrrrrrrrrr på klingande göteborgska med låten THE GREAT PRETENDER (inte den gamla låten, bara samma titel). När jag i slutet av oktober såg dom på KB var dom uppvärmare till Dark Tranquillity och då lät sången fasansfullt illa. Men nu lät det betydligt bättre även om det svajade ibland. Johannes Eckerström använder hela registret från mörk gothröst till primalskrik och ambitionerna är nog fortfarande större än vad han mäktar med. Men hans inlevelse är total och han jobbar verkligen för att värma upp publiken. Stilmässigt är det en blandning av sleaze, trash, pop, hårdrock och nu-metal. Men låtar kan dom skriva. SHATTERED WINGS skulle kunna bli en radiohit med sin refräng. Även sista låten QUEEN of BLADES är en låt med hitpotential. Och trots sviktande sånginsatser ger jag bandet ett bra betyg.

Då var det dags att hälsa finska STRATOVARIUS välkomna på scen. Powermetal av hög klass och sången stod Timo Kotipelto för som sjöng i dom högre registren. De öppnade med den nästan sju minuter långa PHOENIX, en låt i rasande tempo med ett antal schyssta taktskiftningar från INFINITE albumet. Vidare med LEGIONS även denna med ett högt tempo och massvis med keyboards framfört vårt svenska ess JENS JOHANSSON som lirat med med storheter i decennier. Musiken är trallvänlig och publiken är med och sjunger på alla refränger. Det verkade som lika många kommit för att kolla Stratovarius som Helloween även om de sistnämnda förmodligen är mer publikdragande. Med över tjugo år i branschen kan de koppla av och framföra musik utan att göra sig till och ändå spela skjortan av det mesta utan att anstränga sig. Från kommande plattan fick vi höra DARKEST HOURS som jag tyckte var lite mer åt gothhållet med sina tyngre riff.

Bland andra höjdarlåtar var AGAINST THE WIND med sin gitarrmelodi låter som nån nationalsång i uppoppad version. Jag kan tänka mig att SABATON har mer än en gång lyssnat på detta band. Och EAGELHEART är som gjord för att spela luftgitarr till på en fest. Får nog lägga några låtar med dem på min nästa partylista………..Ja, allsångsrefrängerna avlöste varandra och både det var ett nöje att lyssna på ett välljudande och professionellt band. Sista låten blev BLACK DIAMOND som Jens Johansson fick inleda vackert framförd på sin keyboard.

AC/CD’s For those about to rock fick inleda HELLOWEENS konsert. När skynket drogs bort från trumsetet, bestående av FYRA bastrummor som tillsammans var stort nog att räcka åt tre normala rockband körde de igång med ARE YOU METAL? från nya plattan. Och visst är vi metal med alla knytnävarna som svingades i luften. Andi Deris på sång var glad som en speleman (uselt skämt) och hade massor att berätta om mellan låtarna. Med 25 år i branschen kunde även dom här gubbarna koppla av och bara lira på utan att göra sig till.

Dubbelkaggesmatter brukar det vara i den här genren, men fyrdubbelbaskaggesmatter sätter standarden på en ny nivå. Inte för jag hörde någon skillnad men det såg fräckt ut. Det är melodier som fastnar lätt och även om jag inte har lyssnat så mycket på bandet var det lätt att ta sig till låtarna med sina obligatoriska allsångsrefränger. Men så ska det ju vara. WHERE THE SINNERS GO är en lite långsammare och tyngre låt som skulle kunna vara skriven av DIO eller något åt det hållet. Publiken kunde naturligtvis texten utantill. Och emellanåt är det som att ha en simultantolk bredvid sig när personen i fråga sjunger ut två decimeter från mitt öra. Det var bra kontakt mellan band och publik och Andi var inte sen på att svara tillbaka publikens kommentarer. Den sortens kontakt är alltid kul att uppleva.

Som jag nämnde i inledningen tyckte jag att det var sympatiska gubbar som börjar närma sig femtiostrecket. Förutom gitarristen Sascha Gerstner som precis passerat trettio. Men skit i åldern, det är musiken vi ska avhandla. Ett obligatoriskt trumsolo fick vi naturligtvis. Inte så spännande men det hör till och resten av bandet fick möjlighet att gå ut o lufta sig lite. Ett lååångt medley (säkert 15 minuter) från KEEPER 1 & 2 med massor med gitarrdueller och snygga melodier var underhållande på alla sätt. I I WANT OUT var det dags att få publiken att sjunga med på hans villkor. Detta gav sångaren åter tillfälle att snacka av sig.

Att de skulle komma in igen var ganska väntat och två låtar fick vi som extranummer innan de blev inkallade igen för sista låten Dr. Stein då Helloweenpumpor slängdes ut i publiken och stämningen blev ännu party. Den stackars tjejen som kastade ut pumpaballongerna fick hänga på sig en bas som hon bonkade fram lite oljud på. Festligt värre.

En sammanfattning får man ha och dom som har fördomar om powermetal borde ta sig till kolla in några av kvällens band nästa gång de spelar live. Banden älskar sin musik och bjuder till och gör allt för att publiken ska trivas. Och just nu blev det klart att Helloween ska spela på Sweden Rock Festival 2011. Det är bara till att köpa biljett……..

skriven 2010-12-09

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners