IRRBLOSS, Bloodline (Twillight Vertrieb/Border)

Annons

(Irrbloss kallas ett ljusfenomen som irrar fram och tillbaka tätt över marken.)

Göteborgsgrabbarna släpper sin första fullängdare. Stilen är i grunden blackmetal men med en dragning åt folkmetal. Mestadels snabba låtar med tvåtaktspisk och sångstil a la Satyr eller en släng av Dark Funeral. Skivans nio spår erbjuder en resa i det mörka riket där texterna handlar om ”the plague called church” och den eviga vintern. Man får även en uppfriskande historelektion där dom sjunger om gamla asagudar. Men visst, det är ju folkmusik i grunden. Tur man inte levde på den tiden. Det verkade väldigt dystert trots att varken globala ekonomikriser eller växthuseffekter var något som man kände till. Men det fanns väl andra saker att bekymra sig om…..

Ljudmässigt låter det bra och i hörlurar kan man faktiskt följa med i texthäftet. Ett envist shreddande på gitarren och dubbelpedaler får man höra i princip alla låtar. Ett o annat lugnt intro bryter av och ger lite luft i skivan. Det är ganska skralt med ordinära gitarrsolon för musiken väldigt kollektiv med en kompakt ljudmassa som kommer mot lyssnarens öron. Är det något man kanske skulle jobba på är kanske mera variation i låtarnas uppbyggnad. Frågan är om dom egentligen är så mycket ”folkmetal” egentligen? Det återstår att se till nästa platta.

Ska man efter ett antal lyssningar plocka ut några låtar som höjer sig över mängden är det Keep on Walking med ett kontrasten mellan envist hamrande och lugna akustiska mellanspel. Outrodelen är snygg som bara den. Det lugna introt på Heresy som brakar loss i ett brutalt tvåtaktssmatter och ångesten i Irrbloss sång (ja, sångaren kallar sig för det) ger en kalla kårar längst ryggraden. Med lite lugna partier skenar den under slutet av låten iväg och är riktigt brutal. Även Midvinters Eve har något i sig som fastnar hos lyssnaren. Kan vara när trummorna lägger av och en ensam gitarr maler på en bra stund. Fräckt!

Ska man sammanfatta denna skiva tycker jag det är utmärkt debut av något som egentligen skulle vara ett enmansband, som sen blev ett tvåmansband som sen blev ett riktigt band. Håller bara sången live så tror jag detta är ett band man ska se live . Man får hålla ögon och öron öppna ifall dom ska ut o turnera.

Skriven 2009-03-08

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners