CARIN HJULSTRÖM : ETT LIK FÖR MYCKET – deckare som manna…

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Förlag: Forum Förlag
Genre: Deckare
Antal sidor: 420
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2022-05-03

I en forntida gravhög under en massa runda stenar hittas ett lik för mycket. Förutom den hövding som ska finnas begravd där sedan hedenhös, hittas en nyligen försvunnen kvinna som begett sig ut på skogsvandring. Hon hade rätt utrustning, var utbildad FN-soldat och har knappast begravt sig själv. Den sista som såg henne i livet var den berömda Dramatenskådespelerskan Siri Ehrensvärd – som numera är stolt ägare till en plantskola och ett blomstercafé i Säbyholm, som hon driver tillsammans med sin brorson Anton.

Mordet och omständigheterna däromkring är tragiska. Men bortsett från detta passar romanen perfekt in i i de storsäljande genrerna “feelgood” och “romance“. Närapå alla karaktärer är upptagna med romantiska intriger till höger och vänster. Det finns gott om nybakade pajer, blommande pelargoner, ångande heta tekoppar och söta hundvalpar i romanen. Och hästar. Allt som fattas är faktiskt en charmig stallkatt med lite attityd …

Romantiska trianglar och hästar och hundar

Anton skaffar en galopphäst i denna bokvolym i serien, tillsammans med två andra delägare: tjejen som han tror att han är kär i och sin rival om nyss nämnda tjej (hur tänker han?). Dessutom blir Anton involverad med en annan söt tjej som tränar travhästar.

Siri får ihop det med mordutredaren, som sedan återigen blir sambo med sin fru och hennes odrägliga mopsar, samtidigt som Siris gamla flamma, den berömde Dramatenregissören, hör av sig med oemotståndliga biljetter till en Q&A med Helen Mirren och Hugh Grant. Det är ju omöjligt att säga nej till ett sådant erbjudande, och Siri återvänder tur-och-retur till Stockholm och hamnar på bild i skvallerblaskorna …

Fallenhet för “bakom kulisserna” skvaller

Man misstänker att “bakom kulisserna” skvallret från skådespelarvärlden faller sig mycket naturligt för författaren att skriva om. Carin Hjulströms pappa, den eminente Lennart Hjulström, har varit med länge och i många produktioner. De flesta torde ha sett honom allra senast i nyinspelningen av Jönssonligan. Carin Hjulström skulle gärna kunna få skriva en hel serie som utspelar sig bara på Dramaten, och i tjusiga Stockholmsmiljöer, med en massa “backstabbing” i kulturvärlden, fast utan mord.

Manna för den lokala turistbyrån

Carin Hjulströms böcker om Säbyholm måste vara manna för den lokala turistbyrån. Anrika slott, mysiga caféer, lokalt hantverk, vacker natur, intressanta fornlämningar, hälsosamma vandringsleder (om man inte blir mördad på dem) och till och med möjligheterna att se lodjur och varg … Här finns väl allt?

Ska en kommissarie ha en olagligt importerad smuggelvalp?

Finns det någonting att invända? Mestadels rent praktiska och vardagligt realistiska småsaker. Som att den lokale kommissarien skaffar sig en olagligt importerad smuggelvalp. Avlivas inte alla olagligt importerade djur som hittas? Enligt en färsk TV4 dokumentär avlivades alla olagliga valpar, hur söta de än var. Borde inte en kommissarie veta att det är olagligt det han håller på med? Eller får han inte in TV4? Eller har reglerna redan ändrats?

Aldrig FF med droger och alkohol

Sedan är senioren Siri förvånansvärt sentimental när det gäller barn, och i den åldern brukar folk ha attityden “små barn, små problem (och jag kan minsann inte vänta tills jag får skicka hem de snoriga, skrikande barnbarnen igen!) och stora barn, stora problem”. Den odrägligt bortskämde Anton är som ett levande, avskräckande exempel på devisen “stora barn, stora problem”. Sluta ge honom frukost på sängen, så kanske han växer upp – och låt honom för allt i världen aldrig ha FF med droger och alkohol och kriminella polare vid plantskolan igen – det kan vara slutet för företaget.

Billiga blomster och kakor till vrakpriser

Det är omöjligt att inte oroa sig för hur Siris och Antons plantskola och café egentligen går runt. De ska betala olika räkningar och ständigt underhåll för lokalerna och skatt på intäkterna – och de är dessutom två personer som ska ha lön (Anton verkar ha skaffat ganska dyra vanor). Och så säljs fem sortäkta Mårbacka pelargoner och två portioner hembakad paj för 285 kronor. Man får inte ens fem halvdöda, gulnande pelargoner på snabbköpet och en fryst, massproducerad pajbit för det priset. Så små intäkter räcker inte ens till mjöl och smör och socker, och rengöringsmedel och underhåll av cafélokalen, än mindre till någon lön för ägarna och moms.

Och hur klarar sig caféet en hel dag på en enda kladdkaka och en enda rabarberpaj? Antingen har de problem med kundtillströmningen, eller så är bitarna mindre än gräddklicken de dekoreras med.

Det är lättare att driva café i fantasin

Så många feelgood-böcker handlar om folk som flyttar från storstaden till vischan och startar bageri och café i mysiga lokaler som fylls av lokalt handdrejade koppar och doften av nybakat – så visst finns det drömpotential för den här typen av bok i ett land som storkonsumerar bakböcker, kokböcker, verklighetsflykt och säsong efter säsong av Hela Sverige bakar. Och visst är det mycket lättare att läsa om att baka och att driva ett café på landet, än att faktiskt göra det i verkligheten. Ibland blir det lite tårta på tårta, och en fiktiv kaka för mycket.

print

Våra samarbetspartners