NARCOS: MEXICO (säsong 2) – trovärdig fängslande samtidshistoria med stark spänning och brutaliteter i knarkkartelland

Annons

FAKTA
Skapad av Carlo Bernard, Chris Brancato & Doug Miro
Regi: Andrés Baiz (episod 1, 6, 9, 10), Amat Escalante (2, 3, 7, 8), Marcela Said (4, 5)
Skådespelare: Diego Luna, Scoot McNairy, José Maria Yazpik, Alejandro Edda, Gerardo Taracena, Alfonso Dosal, Mayra Hermosillo, Manuel Masalv, Miguel Rodarte, Alex Knight
Land: Mexico/USA
År: 2019/2020
Genre: Brott, Drama
Längd: Tio episoder på mellan 45-65 minuter
Visas på Netflix
Betyg: 4

Upplägget är det samma i Narcos: Mexico som i Narcos. En agent från amerikanska narkotikapolisen DEA både medverkar och agerar voiceover till händelseförloppet i det som är en verklighetsbaserad skildring av en våldsam tid i knarkkartellernas tecken. Vilket är smart och kan behövas, berättarrösten alltså. För det är tämligen komplexa händelseförlopp och ett stort persongalleri som figurerar i detta lika fängslande som deprimerande drama av det blodbesudlade slaget.

Så för att reda ut allt

I Narcos: Mexico har dock handlingen förflyttats från Narcos-seriens Colombia till USA:s granne i söder. För som alla vet var inte mexikanerna mycket sämre på att sprida vitt pulver och andra kemiska substanser över världen i allmänhet och USA i synnerhet.

Federal polis blev knarkboss

Frukta dock ej, ni som saknar en bad guy á la Pablo Escobar i handlingens centrum. Som god ersättning serveras tittarna här istället Miguel Ángel Félix Gallardo, en herre med extremt missriktade ambitioner som (o)lustigt nog började sin karriär som federal polis, men som sedermera gick över till en avsevärt mer lönande sysselsättning inom knarkhantering. Karriären kröntes när han blev boss för Guadalajarakartellen, och med mycket möda lyckades förena de andra knarksmugglarna och därmed skapade ett imperium.

Grymt mord på agent ledde till fall

I denna andra säsong avhandlas dock storhetstiden strax innan då Gallardo är på väg att nå toppen på allvar. Han förhandlar med colombianerna om att distribuera deras kokain i tonvis och försöker övertala de andra kartelltopparna om det förträffliga i att de alla förenas med honom själv som självklar ”top dog” i en federation.

Men efter uppgång följer fall, och den som ser till att fallet till slut blir hårt från andra sidan lagen finner vi Walt Breslin, en DEA-agent och tillika seriens berättare. Vad jag kunnat utröna är Breslin ett fantasifoster skapat av manusförfattarna, men det är lätt att tänka sig att hans figur är en sammansmältning av flera verkliga personer. För sant är oavsett vilket att det grymma mordet på en annan DEA-agent ”Kiki” Camarena – den första säsongens huvudperson – föranledde en av organisationens största mordutredningar någonsin, och i säsong två är detta tillsammans med Gallardos metodiska imperiebyggande de främsta och tydligaste röda trådarna vi får följa.

Finns inget som stavas konflikthantering

Ja, ni förstår själva. Upplägget och berättandet är välbekant från systerserien Narcos, och det duger alldeles utmärkt så. Jag kan uppskatta att man inte förenklar verkligheten mer än nödvändigt. Det är lätt att förstå varför våldet aldrig är långt borta. Det finns inget som stavas konflikthantering i den här världen, paranoian är sällan särskilt långt borta, och det är omöjligt att dra sig ur även för den som vill. Sedan blir saken inte bättre av att makten bokstavligt talat är korrupt. I Narcos: Mexico får vi till och med se hur det gick till när ett val riggades av kartellerna när opinionen lutade åt fel presidentkandidat.

Korrupta poliser stod för skitgörat

Med andra ord inser säkert de flesta att Breslin och hans kollegor har ett hopplöst arbete, och därför går över gränsen för det tillåtna i sitt sökande efter sanningen om ”Kiki” Camarenas mördare. Breslin och hans kollegor hade initialt all anledning att tro att Gallardo låg bakom kidnappningen. Fast vad de inte visste då var att korrupta poliser stod för skitgörat.

Ny blodig maktkamp

Så slutet gott allting gott. Eller? Tja, kampen lär gå vidare. Men utan Gallardo, vars fall ledde till ett 37-årigt fängelsestraff då det begav sig. Istället resulterade hans försvinnande i en ny blodig maktkamp mellan tre karteller med en annan ökänd och vid tillfället blivande kartellboss Joaquin ”El Chapo” Guzmán i handlingens fokus, och det är alltså den historien som kommer att berättas i säsong tre så småningom. Intressant förstås, men ni som även sett en annan Netflix-serie, den minst lika sevärda El Chapo, som rullade i tre säsonger lär säkert känna igen en hel del av stoffet i Narcos: Mexicos kommande årgång.

Samtidshistoria, spänning och explicita brutaliteter

Men summa summarum; teamet bakom denna franchise har ännu en gång gjort ett utmärkt jobb. Varken Narcos eller Narcos: Mexico framstår som ännu några gangsterserier som bara vill kittla sin publik. Istället målar man med framgång upp miljöerna, tidsandan och förutsättningarna kring den farsot som stavas knarkkarteller. Därmed inte sagt att vi talar i termerna socialrealistisk skildring, men det hela ter sig definitivt trovärdigt. För att tala klarspråk; man får sig till livs en hel del samtidshistoria samtidigt som det serveras fängslande historier, stark spänning och explicita, men inte direkt utdragna brutaliteter på en och samma gång. Vilket sannerligen inte är det sämsta.

Skriven 2021-01-28

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners