91:AN – VÄRLDENS BÄSTA KARLSSON – Sveriges första seriefilmstjärna fyller 75

Klicka på bilden, för att se hela bilden

91:an satt i arresten på Hallands regemente i Halmstad när Kungen ger order om att han genast ska släppas ut – Kungen ville nämligen ha sina julserier med 91:an, precis som vanligt! Det blir ingen julstämning utan 91:an!

Rudolf Petersson, född 1896 i Halmstad, gjorde sin militärtjänstgöring på regementet I 16 i Halmstad och där finns idag ett 91:an museum som man kan besöka med guidade turer (då ovanstående anekdot berättas) och man även beundra arresten som 91:an satt i. Hans brott? Han hade somnat på sin post! I krigstider hade detta varit belagt med dödsstraff, men som tur var så var Sverige inte i krig. Och 91:an slapp ju ut ganska fort, Kungen ville ha sin jultidning med 91:an i tid till jul!

Den första serietidningshjälten som blev film

Än idag kommer nya serier med 91:an Karlsson och nya jultidningar med 91:an. Undras om nuvarande Kungen har 91:an på sin julklappsönskelista? Eller storsäljaren, Den Stora 91:an-boxen med alla de sju klassiska filmerna och massor av oumbärligt extramaterial om serien och dess skapare?!

I år är det precis 75 år sedan 91:an för första gången sågs på bioduken, och det är första gången någonsin som samtliga filmer finns på DVD. Det är också 120 år sedan 91:ans skapare föddes … Finns det något bättre sätt att fira detta på, än att se till att samtliga filmer släpps i restaurerat och ocensurerat skick?

De sju filmerna i serien är:

91:an Karlsson (1946) Major Morgonkröök har en fest där en av hans kollegor demonstrerar ett nytt sprängämne. Men sprängämnet kommer på villovägar … Vad kommer att hända med den kvarlämnade burken med sprängämnen? För första gången kan folk se hela filmen, eftersom censurens klipp nu satts tillbaka i filmen.

91:an Karlssons permis (1947) 91:an lämnar några vapen obevakade en stund . Detta upptäcker major Morgonkröök, som gömmer vapnen under sin säng. Hur ska 91:an få tillbaka dem? När manövern är slut ska 87:an och 91:an gå brandvakt men de väljer att smita iväg och hyra ett rum på ett gästgiveri. Problem uppstår när major Morgonkröök och överste Gyllenskalp bokar in sig på samma ställe.

91:an Karlssons bravader (1951) Regementet förbereder en manöver och staben har gjort en karta som kommer på villovägar, vilket ställer till stora problem för de inblandade. Det är ju tur att 91:an verkar vara född med tur … Han slutar dagen som hjälte! Lika bra går det däremot inte för korpral Revär.

Alla tiders 91:an (1953) Stockholm firar ett pampigt 700-års jubileum, utan 91:an och 87:an … istället för permission har de fått straffkommendering! 91:an trillar ner från en stege och slår sig medvetslös, därefter drömmer han sig bakåt i tiden och träffar alla möjliga kända personer i Stockholm, från Karl XII till Birger Jarl. Det är är en 91:an för alla tider!

91:an Karlsson rycker in (1955) Här får ni se hur det hela började. Mandel Karlsson kommer till en liten stad där han träffar konditor Axelsson och de två får varsin inkallelseorder – och blir 91:an Karlsson och 87:an Axelsson.

91:an Karlsson slår knockout (1957) Boxningsvärldsmästaren i tungvikt, Ingemar “Ingo” Johansson, spelar sig själv i denna film och lär 91:an hur man slår en högerkrok. Överste Gyllenskalps regemente ska testa två tuber av nya kemiska medel. Men de kommer på villovägar …

91:an Karlsson muckar (tror han) (1959) Major Morgonkröök skriver två brev, men förväxlar dem och skickar ett till översten där han kallar honom för ”gammal stofil”. 91:an blir inblandad i brevförväxlingen och ser gärna till att den blir till fördel för honom själv.

Grattis på 50-års dagen!

Den första 91:an filmen hade premiär samma år som seriens skapare fyllde 50 år, och det finns bilder bevarade från när skådespelarna som har rollerna som 91:an och 87:an gratulerar “sin skapare” Rudolf Petersson.91:an hade blivit en stor succé – från slott till koja. Bokstavligen.

Men hur kom det sig att 91:an blev den första seriehjälten som filmades i Sverige? Innan de andra populära karaktärerna som Kronblom, Lilla Fridolf och Åsa-Nisse? 91:an är också den serietidningshjälte som varit huvudperson i flest filmer, förutom Åsa-Nisse.

En guldålder för pilsnerfilmerna

Förmodligen har allt med tajming att göra. 1946 var krigstiderna över, och man längtade efter lättsammare underhållning, mycket lättsammare underhållning. 1930-talet hade varit en guldålder för de så kallade pilsnerfilmerna, och subgenrer till pilsnerfilm som gick bra var bland annat hembiträdesfilmerna och militärfarserna. Militärfarsen 65:an, 66:an och jag hade till exempel varit en stor succé i Sverige och även i Danmark och Finland. 91:an Karlsson fick en norsk motsvarighet, 91:an Stomperud, som är mycket lik honom.

På den tiden då 91:an skapades gjorde så gott som alla unga män i Sverige militärtjänstgöring, och blev även senare inkallade till övningar och “repmånad” för att hålla kunskaperna aktuella. (Då var det viktigt att inte somna på sin post!)

En tradition med militärfarser

Det borde väl inte vara så svårt att förvandla en succéserie som utspelar sig på ett regemente till en succéfilm? Det fanns ju redan en tradition av buskis och militärfars i Sverige (som legat nere under krigsåren), regissörer och skådespelare som kunde genren och rollerna, och uppenbarligen fanns det en publik som ville se den här typen av filmer. De första två filmerna regisserades av Hugo Bolander, nästa två av Gösta Bernhard (som även skrivit flera 91:an manus) och i rollerna syntes flera av den tidens mest kända komediskådespelare.

Följer inte manus efter sereförlagan

Den första 91:an filmen var en stor succé, både för publik och kritiker. Till och med DN hyllade filmen och regissören (vilket var ovanligt när det gällde fars och buskis). Filmen i sig är som en rad av små skämt och sketcher som fogats samman till en större helhet. Ingen av 91:an filmerna följer “manus” efter serieförlagan, man har tagit enstaka scener och kul “ rutor” annars har man hittat på fritt själv. Vilket man senare kan jämföra med Kronblom och Lilla Fridolf som följde sina succéförlagor mycket noggrannare. Något som seriefans däremot känner igen i den filmiska varianten av 91:an är att 91:an gillar att spela dragspel … Hur skulle det vara att hälla lite sot i dragspelet som ett “practical joke”? Dragspelaren blir sotis! Bokstavligen.

I de första fyra 91:an filmerna spelas 91:an och 87:an av det kända komikerparet Gus Dahlström och Holger Höglund. De hade en lång karriär bakom sig, som duo i folkliga revyer, och publiken kände igen och tyckte om dem. I biroller i filmerna kan man se stora kändisar från komedigenren som Thor Modéen, Julia Ceasar och Douglas Håge (som sedermera blev Lilla Fridolf, först i radio och sedan på film).

91:an reser genom historien

Ingen av filmerna är inspelade i Halmstad, och i den fjärde filmen sägs det att regementet ligger i Stockholm. 91:an drömmer han att han är med om hela Stockholms 700-åriga historia och han träffar alla möjliga historiska kändisar. Skulle det inte vara kul med 91:an som fackelbärare i 1912 års Olympiad i Stockholm? Han skulle även ha kunnat stått för den musikaliska underhållningen!

Idag används 91:an och serier för att uppmuntra läsning och intresse för historia. Det finns till exempel hela äventyr som utspelar sig under trettioåriga kriget. Tänk er 91:an och 87:an som knektar i Gustav II Adolfs Svenska här, på krigsfot i Tyskland under trettioåriga kriget, plus hela det övriga färgstarka persongalleriet från Klackamo i en spännande historiska miljö.

91:an i Skånska kriget

Ett nytt populärt historiskt äventyr lanserades på Bokmässan 2014, under serielördag med tema serier som läsfrämjare för att locka barn in i klassikerna och in i svensk historia. Kalle Anka mixades med Nils Holgersson, 91:an reste tillbaka i tiden – igen. Allt för att visa att det är kul med historia!

91:an Karlsson reste över 300 år tillbaka i tiden och hamnade i Skånska kriget. Året är 1678 då svenskar och danskar kämpar om herraväldet över det södra landskapet. Överste Gyllenskalp får i uppdrag av kung Karl XI att transportera den svenska krigskassan genom fiendens land. Motståndaren, överste Klaage, smider lömska planer. I Göinges skogar lurar de danskvänliga Snapphanarna. Meniga soldaterna Mandel Karlsson och Lasse Axelsson har rymt från den svenska hären. Det är ett mycket passande äventyr för 91:an, som började sin karriär i Halmstad! Det är ju bara tidsperioden som av gör om han är en svensk eller en dansk soldat, någonstans i Skandinavien …

Man kan gott säga att film nummer fyra i 91:an serien var före sin tid – med att gå tillbaka i tiden! Snyggt jobbat!

En “reboot” för 91:an

I filmerna nummer fem och sex har Curt “Minimal” Åström och Nils Hallberg tagit över som 91:an och 87:an och här har vi en “reboot” av märkesvaran, långt innan det blev vanligt med omstarter för dagens seriehjältar. Man börjar om med historien från början igen och 91:an och 87:an tar värvning. I den sjunde filmen får vi se en tredje skådespelare som 91:an, nämligen Stig Grybe.

Holger Höglund passade här på att göra comeback som 87:an. Klackamo och Klackamo Hed nämns däremot aldrig i någon av filmerna, regementet och orten byter namn mellan filmerna och i den fjärde filmen ligger regementet som sagt i Stockholm.

Birollskaraktärerna kan också byta namn och grad och personlighet. Men man får tänka på att filmerna, när de kom ut, sågs som årets seriefilmkomedi på bio – man kanske inte kom ihåg hur alla personerna var i filmen man såg förra eller förrförra året. Filmerna är inte gjorda för dagens trend med “binge watching” – som nya boxar ju inbjuder till. Man ska ha kul åt en film, och sedan glömma bort den, och bli överraskad och glad över att det finns en till!

Elvira blir bara vackrare med åren

Någon som lyser extra mycket i sin biroll är Fritiof Billquist som korpral Revär (senare furir) som är en vresig skåning i filmerna. Lysande är också Elvira. Iréne Söderblom är 91:ans kärleksintresse Elvira i fem av filmerna, Siv Thulin är Elvira i den första filmen och Gun Jönsson är den snyggaste Elvira någonsin – en sexig tjej i uniform som orsakar flera olyckor när hon promenerar genom byn, eftersom alla karlar vänder sig om efter henne.

Den tecknade Elvira började sin karriär som stadig matrona, sedan har hon blivit smalare och ärtigare och mer “pin-up” liknande med åren. Vad som aldrig förändras är att 91:an och 87:an är rivaler om Elvira – och hennes läckra matlagning.

Bland birollerna minns man också “Ingo”. I 91:an Karlsson slår knockout spelar den kände boxaren Ingemar “Ingo” Johansson sig själv – han ska lära 91:an och 87:an att boxas. Men det mesta av handlingen kretsar, liksom i den första filmen, kring förväxlade sprängämnen som är på villovägar.

Gyllene extramaterial för seriefantaster!

Extramaterialet i Den Stora 91:an-boxen är värt guld och gröna skogar för alla som är intresserade av svenska serier! Här finna ett avsnitt av Sture Hegerfors TV-serie I pratbubblornas värld från 1969 där 91:ans skapare Rudolf Petersson medverkar, liksom arvtagaren Nils Egerbrandt.

Här finns också en privatinspelad smalfilm på två minuter, där Rudolf Petersson ritar, läser tidningen och dricker kaffe. Samt en gammal reklamfilm för senap och en propagandafilm från 1954. Liksom trailers och testfilmer med 91:an i animerad form. Och sist men inte minst: på den sjunde skivan finns Seriemagasinet från 1977 där tittaren får följa hur en serietidning blir till. Jan Ohlsson (känd som Astrid Lindgrens Emil) är låtsas-praktikant på Semic. Egerbrandt ritar ett 91:an-omslag, som Ohlsson sedan tar med till redaktionen. Där redigeras tidningarna innan de går de vidare till repro och tryck.

I den klassiska Alice Babsfilmen En trallande jänta får man se hur man pressade skivor innan dagens digitala nedladdning – det här är på sitt sätt lika fascinerande! Semic måste ha varit drömarbetsplatsen för alla serieintresserade under 1970-talet. Detta var en guldålder för svenska serier. 1977 trycktes 42 miljoner serietidningar om året bara i Sverige!

91:an-tidningen sålde som bäst 1970: då låg upplagan på 130 000 exemplar varannan vecka!

Ett långt liv med 91:an

Rudolf Petersson tecknade själv 91:an så länge som han orkade. Peterssons arbetsmetod var att rita från klockan sex på morgonen, fram till middagen (dagens lunchtimme) och hans fru Asta var hans bästa testpublik – han hävdade att om hon skrattade, då var det en bra serie, för då skulle även läsarna skratta. 91:an fick sin egen tidning 1956 och då blev arbetsbördan för stor för Rudolf. 1959, efter Astas bortgång, släppte han 91:an serierna till nya tecknare. Rudolf sålde rättigheterna för 91:an till förlaget och tog ut sin pension. Nils Egerbrandt tog över 91:an.

Rudolf Petersson gick bort i april 1970, det året som 91:an sålde som allra bäst. Fyra år tidigare hade Petersson tilldelats Adamssonstatyetten av Svenska Serieakademin.
När det gäller humor kan man säga att 91:an varit stilbildande – Mandel Karlsson är alltid snäll och aldrig bakslug, ändå tar han hem spelet. Den svenska moralen: det är viktigast att vara snäll. Inte att vara stark, slug, smart eller skärpt. Samma moral och humor som uppvisas i de framgångsrika Lasse Åberg filmerna där han spelar Stig-Helmer Olsson, och även i Repmånad (där Åbergs karaktär heter Helge Jonsson).

En sann djurvän

91:an Karlsson är i serierna är en schysst grabb i 19-20 års åldern som har bra hand med djur, eftersom han har växt upp på en gård, något som han ofta drar fördel av i serierna. Redan i den första serierutan någonsin ser man hur Mandel Karlsson är ute och jobbar på gården. (Han har fått sitt ovanliga namn efter mamman, som heter Mandolina Karlsson).

Rudolf Petersson insåg så småningom att han själv, liksom Mandel, också trivdes bäst med livet på landet. Innan dess hade han år 1921 “emigrerat” till Amerika – hans älskade syster den talangfulla konstnären Anna hade ju redan utvandrat tillsammans med sin man Gustaf Tenggren, som blev mycket känd både med Bland tomtar och troll i Sverige och med Snövit och andra Disneyproduktioner i USA.

Alkoholberoende och ångest

Sällskapet bosatte sig i Cleveland, Ohio, där Rudolf livnärde sig som tidningstecknare på The Cleveland News. Om Peterssons privatliv under tiden i Cleveland är inte mycket känt, förutom att han byggde upp ett livslångs alkoholberoende och fick problem med ångest och att vistas i större folksamlingar. Det positiva var att Rudolf i Cleveland träffade sitt livs stora kärlek – norskan Asta Sofia Eriksrud. Tillsammans flyttade de hem till Sverige och gifte sig i Stockholm 1931. Rudolf hade gott om jobb, bland annat illustrerade han söndagsbilagor, men Stockholm bjöd på för många frestelser och alkoholmissbruket tilltog. Paret bestämde sig för att prova ett liv på landet – i det då lantliga Ytterenhörna, nordväst om Södertälje.

Serierna gjorde livet på landet möjligt

Ute på landet var det inte så enkelt att hitta jobb på tidningarna … Rudolf Petersson började teckna på en serie, som skulle ge dem möjlighet att bo bekvämt i torpet (långt från frestande barer och otäcka folksamlingar) och samtidigt ha en inkomst.

År 1932 såg ”91:an” dagens ljus – då som bildberättelsen ”Beväringsmannen 91 Karlssons öden och äfventyr”, som började publiceras hos veckotidningen Allt för Alla för att senare övergå till ungdomstidningen Lefvande Livet.

Rudolf Petersson skulle sedan teckna 91:an i närmare trettio år och en mer folkligt uppskattad seriefigur finns förmodligen inte i Sverige.

91:an finns fortfarande som jultidning, och läses i både slott och koja. Och Den Stora 91:an Boxen ligger på topplistan över mest sålda filmer i år. Inte dåligt i nedladdningens tidevarv … Den Stora 91.an Boxen gick till och med om Star Wars! Somewhere in a regiment not so far away … väntar 91:an fortfarande på att mucka. Men det verkar som om han får vänta ett tag till!

Skriven 2020-12-29

Du kanske gillar:

Miloš Forman är död KRONBLOM – lat, smart och alltjämt aktuell 90-plusare FILMÅRET 2010 – Facit! FILMÅRET 2013 – Facit!