KÄNT FOLK SOM TRÄFFAT MIG DEL 3: VIVA LAS VEGAS med Ann-Margret, boxningslegenden Sonny Liston och pokerkungen Amarillo Slim

Annons

Jag satte alltid punkt för mina USA-äventyr med en vecka i Bugsy Siegels lilla sandlåda Las Vegas. Det var ju innan Texas Hold em kom på modet så det var 5 Card Stud och Black Jack som gällde plus ett antal shower med dåtidens stora namn på scenen.

Pratstunder med Ann-Margret

Jag har ju inte varit i Vegas sedan 1981, och de som besöker ökenstaden idag säger sig inte känna igen mycket från den tid Dean Martin, Sinatra, Presley och Wayne Newton stod för underhållningen. Förvisso jobbar tydligen Newton fortfarande, och ibland även Tom Jones och Engelbert Humperdink men annars är det familjeunderhållning för hela slanten.

Ann Margret var ofta i stan när jag var där och hennes man Roger Smith var en sympatisk man som gärna förmedlade en pratstund med henne. Förvisso var the Rat Pack-dagarna över,men både Dino, Frank och Sammy jobbade regelbundet, den senare ibland med Jerry Lewis.

Hembesök hos Sonny Liston

Liza med Z kämpade på för att leva upp till sin mamma Judys storhet.Hon var bra, men Minnelli blev trots all inte Garland. Jag har aldrig varit sportintresserad bortsett från av boxning som väl kom med Ingo när det begav sig. Jag gav Muhammad Ali en bok om Malmö som jag hoppas han bläddrade i på gamla dar, och nu fick jag möjlighet att hembesöka Sonny Liston som bodde i Las Vegas.

Ali hade kört över Liston två gånger och nu försökte Big Sonny plocka tillräckligt många “blåbär” för att få en ny titelchans. Han och hustrun Geraldine hade adopterat en liten svensk pojke, så det var givetvis en fjäder i hatten att komma från Sverige. Geraldine Liston var en trevlig och tilltalade person, något som man inte kunde säga om Sonnys umgänge Frankie Carbo och Blinky Palermo som verkade ha fått frigång från Gudfadern ett till tre.

Dolly, Kenny och pokerns Beatles

Redan då hade det börjat bli mer och mer Nashville i Vegas och Charlie Rich och Roy Clark drog fulla hus, något som varit otänkbart på femtiotalet. Kenny Rogers och Dolly Parton fanns där givetvis också, och Buck Owens såg jag minst tre gånger i stan.

Hade man tur gick det upp en stjärna i öster någon gång man var i Vegas för då var också Amarillo Slim där. Amarillo var för poker vad Beatles var för pop, Beethoven för klassisk musik , Ellington för jazzen, och Hank Williams för countrymusiken.

Mardrömsresa på flyg gav karamelldeg i knäna

Japp, glada minnen står i kö från åren i Vegas, men också ett kusligt minne som sitter kvar efter alla år. Flygresan hem från Vegas till New York blev ett år en mardröm.Jag har flugit tillräckligt många gånger för att veta vad luftgropar är. Det här planet rullade på vågor och skakade som om det befann sig i en coctail shaker.

Två afroamerikanska tjejer i stolarna bredvid mig såg ut som albinos och själv hade jag så mycket karamelldeg i knävecken att mina John Wayne-porträtt måste ha trillat ner från väggen hemma i Malmö. En gång till bar jag med mig hem ett kusligt minne från USA. En vecka innan jag landade på JFK Airport smällde bomben på inrikesflygplatsen La Guardia. Allt detta till trots, Viva Las Vegas som Presley sjöng.

  • Las Vegas - Även i Las Vegas där man var van vid att Stresand,Sinatra och Presley tog betalt höjde man ögonbrynen när Dino skrev på för MGM för ett rekord kontrakt

Skriven 2020-05-11

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners