TIGER KING: MURDER, MAYHEM AND MADNESS – kittlande och skamlöst underhållande dokutrash

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Absurd och utflippad larger than lifehistoria med kattdjuriska förtecken , USA 2020
Regi: Eric Goode och Rebecca Chaiklin
Dokumentär med Joe Exotic, Carole Baskin, John Finlay, John Reinke, Kelci Saffery, Rick Kirkham, Erik Cowie, Bhagavan Antle, Howard Baskin, Jeff Lowe
(Netflix)

BETYG: FYRA

Tiger King är inte bara årets TV-snackis och en succé. Serien är ett veritabelt fenomen också. Nu insåg för all del säkert streamingjätten redan från början vilken publikdragare de satt på, men att det skulle bli en sådan kioskvältare anade ansvariga producenter nog föga. Men å andra sidan; varför inte? Det här är lika kittlande som skamlös dokutrash, som utspelas in en miljö ingen direkt gett sig ut för att botanisera i tidigare. Ingredienser som galenskap, hat, vapenfetischism, hockeyfrillor, utlevande glättig homosexualitet, affärsmässig ruttenhet och på det hela taget ett beteende, modell over the top är givna , så vad är det egentligen att inte gilla med denna skapelse?

Dessutom medverkar massor av tigrar och lejon i parti och minut, vilket såklart också utgör ett argument för att kolla in denna skildring av dysfunktionalitet, aningslöshet och ogenerad samvetslöshet. För visst är det både fascinerande och förfärande med alla dessa gulliga kattsmåttingar som klappas varvat med inslag med de vuxna bamsingarna i både ömma och mer konfontativa situationer.

Livsuppgift förbjuda vilda kattdjur i fångenskap

Katterna ifråga var också upphovet till den långdragna konflikten mellan titelfiguren Tiger King alias Joe Exotic – född Joseph Allen Schreibvogel – och hans Greater Wynnewood Animal park i Oklahoma och djurrättsaktivisten i Florida, Carole Baskin. Djurparken hade vid något tillfälle hela 227 tigrar, så det föll sig naturligt att Baskin riktade in sin kritik på Mr. Exotic eftersom hon hade gjort det till sin livsuppgift att förbjuda vilda kattdjur i privat och zooliknande fångenskap. I serien ser man till och med henne besöka Washington för att försöka övertyga kongressledamoter att stötta ett relevant lagförslag. Samtidigt kan jag tycka att Baskin sätter sig väl mycket på sina höga hästar i sin kamp. Klippen från hennes eget djurreservat Big Cat Rescue ger i rättvisans namn knappast ett odelat positiv intryck.

Skjuter en Baskindocka mitt i planeten

Men oavsett vilkt är det inte konstigt att Joe Exotic hyser motvilja mot Baskin. Samtidigt är ovilja en sak och gränslöst hat en annan. Detta tål att påpekas, för det är precis tecken på det sistnämnda ”Tigerkungen” uppvisar. Han orerar och mordhotar, skjuter en typ, lookalike Baskindocka mitt i planeten i sin tv-podcast, ”lånar” Baskins varumärke till sin djurpark till sin egen marknadsföring och gör en musikvideo där en annan, – denna gång en livs levande – lookalike matar en tiger med de imaginära resterna från hennes spårlöst försvunne man.

Fejden seriens röda tråd

Exotic mer eller mindre anklagar Baskin öppet för att ha mördat sin välbeställde och notoriskt otrogne före detta make Don Lewis, således. Men det är det i ärlighetens namn fler än Exotic som gjort. Så även lagens långa arm. Än idag är fallet öppet trots att Lewis dödförklarades redan 2002. Ingen rök utan eld heter det ju, men ingen utomstående påstår sig sitta på sanningen och inga bevis har hittats mot ex-makan.

Fast hur det nu än ligger till med Lewis försvinnande, så är det givetvis fejden mellan Joe Exotic och Carole Baskin som är seriens främsta röda tråd eller dess arc för att nu tala tv-seriespråk. Det är denna som i slutänden blir den flamboyante djurparksägarens fall. Om det juridiska pengaslöseriet var början till slutet, så blev anklagelserna om anstiftan till mord på Baskin hans fall. Det hjälpte liksom inte ett dugg att den hyrde yrkesmördaren struntade i att genomföra jobbet.

Besattheten orsaken till förlorade friheten

Således var de hela sjutton åtalspunkterna om brott mot djurhandel (The Lacey Act of 1900) respektive utrotningshotade djur (Endangered Species Act of 1973) bara grädde på det ruttna moset och i slutänden blev Exotic fälld på alla punkter av en enig jury.

Man skulle således lätt kunna hävda att besattheten av Baskin var den främsta orsaken till att Exotic förlorade både sitt (tiger)rike och friheten. Denna var också huvudorsaken till att hans mörka och mindre trevliga sidor avtäcktes. Bilden av honom som en slags frispråkigt kontroversiell pajas med engagemang för sina djur fick sig en törn när det visade sig att han tagit en del av dem av daga med sin egen revolver när de inte genererade pengar längre.

Gaypartners utnyttjades och var inte gay

På samma gång går det någonstans inte att komma ifrån att ynglingarna i hans liv blev duperade och utnyttjade. De får väl skylla sig själva kanske en del tycker. I egenskap av unga och dumma får de ta konsekvenserna. Men när livet som i fallet med den ständigt pårökte maken Travis Maldonado slutar med ett självförvållat vådaskott i huvudet är det lätt att vara kritisk. För att nu travestera Moderaternas Ulf Kristersson; Exotic borde varit den vuxne i rummet och gett honom förutsättningar att mogna och göra ett dagverke långt innan dess. Inte minst för att mönstret går igen. Ett utmärkt exempel på det är tidigare exet John Finlay som var Exotics partner i elva år. Av honom blev det nämligen att döma av den alldeles färska bonusepisoden inte folk av förrän tiden på Wynnewood Animal Park var historia. Tilläggas här ska också att vare sig Travis Maldonado eller Finlay bekänner sig som gay idag. Frågan är om de ens kunde göra det under sin respektive relation med sin ex-partner.

Kondomer med ansiktet på

Sedan får vi för all del inte heller glömma att Exotic ställde upp både i presidentvalet och guvernörsvalet. En parantes? Ja, det vill jag lova, men frågan är om inte skildringen av det tillhörande kampanjerna innehåller de mest pinsamma ögonblicken som gå att uppbringa i hela serien. Bara en sådan sak som att kandidaten delar ut kondomer med sitt eget ansikte på i samband med en parad i sin synnerligen konservativa hemstat säger det mesta i det avseendet. Det är med skräckblandad förtjusning man bevittnar denna valkrasch.

Absurd och utflippad larger than lifehistoria

Likaså är Tiger Kings snirkliga väg mot fängeslecellen förstås hur underhållande som helst på ett slags sjukt skruvat sätt. För det är onekligen en såväl förunderlig som absurd och utflippad larger than lifehistoria som rullas upp av regisserande paret Goode och Chaiklin Ändå var den helt oförutsägbar medan den pågick. En dokumentär har trots allt inget manus i dess vanliga mening. Men vad duon nu än hade tänkt sig, så fick de sig serverade en betydligt mer sensationell skildring än det någonsin hade kunnat föreställa sig. Klyschan verkligheten överträffar dikten går verkligen att ta till heders med gott samvete när Tiger King är på (diskussions)tapeten.

Damer i mängder hans svaghet

Dessutom är det förstås så att helheten precis som i vilken dramatiserad film som helst bara blivit bättre på grund av alla färgstarka bifigurer som ackompanjerar Exotic och Baskin. Som till exempel Doc Antle alias Bhagavan Antle, djurparksägaren som brukar anlitas av Hollywood i samband med filminspelningar vid behov. Han må ha ett bättre rykte än Exotic vad gäller djurhållningen, men upplägget på hans ägor sägs vara av det kultlika slaget, och damer i mängder tycks vara hans svaghet. För närvarande har Bhagavan förhållande med tre kvinnor på en och samma gång. En excentriker? You bet.

Putsad bikerfasad, trind strippklubbsägare och en bangande mördare

Sedan har vi Jeff Lowe, skummisen som kommer in i Joe Exotics värld när ekonomin håller på att gå åt pipan. Han må ge ett välvilligt intryck och ha ett kontrollerat humör, men bakom sin putsade bikerfasad är han en ”snake in the grass” som inte lägger fingrarna emellan. Och vad är egentligen grejen med att ta tigerungar till Las Vegas när det vankas partajande?

I samma hustlerartade liga spelar den trinde strippklubbsägaren James Garretson, en man som också syltar in sig i röran kring Joe Exotic, men som i slutänden bara försöker rädda sitt eget skinn till varje pris.

Det gör den kyligt obehaglige Allen Glover också. Enligt honom själv anlitades han att mörda Carole Baskin, men bangade när det kom till kritan och återvände hem från Florida med oförrättat ärende istället. Lite oväntat, kan tyckas, men vi talar likväl om en man man inte hade velat möta i en mörk gränd. Om man säger så.

Arbetande på ”golvet” är de rejäla

Men finns det bara otrevliga, skrupellösa individer i den här eländiga historien, undrar kanske vän av ordning nu. Absolut, kan avslöjas. Men de arbetade allihopa på ”golvet” med djuren, och de som blir tillfrågade svarar att de är lojala mot de fyrbenta varelserna snarare än mot Joe Exotic. I det här sällskapet finner man bland annat managern John Reinke, skötaren Erik Cowie och kollegan Kelsi Safferi, som förlorat en arm till en tiger på jobbet under dramatiska former. Och ja, för den undrar; händelsen finns dokumenterad i serien.

Här kan jag för övrigt också hysa sympati för dessa människor. Sedan må de vara udda och inte alltid ha ett fläckfritt förflutet, men i dagens läge gör de sitt bästa och framstår som bakåtlutat rejäla med någorlunda tydlig moralisk kompass.

Väcktes av avfyrad pistol över huvudet

Slutligen har vi producenten och filmaren Rick Kirkman. Denne anlitades att producera Joe Exotics podcasts på villkor att han fick filma sin egen dokumentär samtidigt. Dessvärre brann allt han filmat upp i en anlagd lagerbrand på djurparkens område. Ingen skyldig greps för dådet, men Kirkman är övertygad om att hans uppdragsgivare tände på byggnaden själv? Varför då, undrar säkert den normalt funtade? Jo, för att den ”bat shit crazy” djurparksägaren hade börjat oroa sig för att råka illa ut om det som visades på filmerna blev offentligt. Vid det laget hade Kirkman börjat tröttna på Exotics irrationella beteende och hotade med konsekvenser om det fortsatte.

I en intervju i brittiska The Sun säger Kirkman att han fortfarande har mardrömmar om Joe Exotic. Vilket kanske inte är så konstigt. I samma intervju avslöjas nämligen också att han brukade väcka filmaren genom att avfyra en pistol ovanför hans huvud.

Bättre något lämnas tilll fantasin

Vad mer? Jo Joe Exotic är uppenbarligen en notorisk lögnare, men det är givetvis inte det mest uppseendeväckande med honom. Det är något mycket värre. För bakom den galenpanneakigta, men också ofta jovialiska ”southern boy”-fasaden finns det av allt att döma en hänsynslöshet som det mest bara pratas om i Tiger King.

Vem vet, kanske hade vi fått se mer av denna sida om Kirkmans ofärdiga dokumentär inte brunnit upp. Om vi nu velat det, det vill säga. För då hade kanske Kirkmans mardrömmar blivit våra också i slutänden, och det får väl sägas ha varit en ovälkommen biverkning. Bättre då att något lämnas till fantasin.

Skriven 2020-04-23