DAVE GOULSON, Galen i humlor (Volante)

Annons

FAKTA
Originaltitel: A sting of tale: my adventures with bumblebees
Översättare: Helena Sjöstrand Svenn, Gösta Svenn
Antal sidor: 271
Utgivningsdatum/inbunden: 2015-03-30

Det är Adolf Hitlers fel att humlor idag är utrotningshotade i Storbritannien! fastslår Dave Goulson utan att hymla.

Det är mycket som är Adolf Hitlers fel. Men att han också är skyldig till massutrotning av humlor var något nytt. Men Dave Goulson förklarar, initierat och passionerat. Han är ju professor i biologi och har varit “Galen i humlor” sedan barnsben …

Dig for Victory!

Före andra världskriget importerade Storbritannien extra mat när det behövdes. Plötsligt var ön isolerad och Churchill drog igång sin “Dig for Victory!” kampanj (Gräv för Seger!). Ön behövde bli självförsörjande. Mat kunde inte importeras. Trädgårdar skulle användas till nyttig mat, inte till onyttiga blommor. Varenda jordplätt skulle grävas upp. Jordbruket skulle effektiviseras. Ängar med ängsblommor försvann. Och med dem humlornas mat.

Dave Goulson använder ofta ordet “bees” när han pratar om “bumblebees“, alltså humlor. Ibland innefattar ordet “bees” även bin. Inte honungsbin, som de flesta biodlare tror är duktiga pollinerare (det är de inte) utan andra typer av bin. Det finns massor av olika “bees” och massor av olika “bumblebees“. En del är idag helt utrotade i Storbritannien och i stora delar av Europa.

Engelska humlor utvandrar till Nya Zeeland

Ett exempel är vallhumlan som exporterades till Nya Zeeland från Storbritannien på slutet av 1800-talet. Nyazeeländska jordbrukare upptäckte nämligen att rödklövern som de satte som foderväxt åt boskapen inte satte frö – de måste alltså importera nya rödklöverfrön varje år. Inte speciellt effektivt. Juristen R.W. Fereday lyckades räkna ut lösningen på problemet: rödklövern saknade pollinerare, alltså importerades humlor från Storbritannien. (Mycket billigare än att importera rödklöver varje år!). Humlorna grävdes upp under vinterdvalan i England, skeppades till Nya Zeeland och flög sedan ut, när det väl var dags att vakna, i en helt ny värld.

Humlor brukar mest tänka på att hitta mat när de vaknar, och de var ju omgivna av rödklöver att mumsa på. Annars hade de förmodligen tänkt: “så här såg det inte ut när jag gick och lade mig”!

Vallhumlan lever och frodas än idag på Nya Zeeland medan den i Storbritannien är utrotad. Liksom i stora delar av Europa. Det enda ställe som vallhumlan finns kvar på i Europa är faktiskt i södra Sverige.

Svenska humlor utvandrar till England

– Vallhumlan tycks trivas i södra Sverige och vi ansökte om tillstånd för att importera vallhumlor från Sverige, berättar Dave Goulson.

Det hela urartade i en twitterstorm. Någon såg britter fånga humlor och twittrade om kulturimperialism och så var den första twitterstenen kastad. Många vändor senare var allt utrett och humlorna kunde släppas ut över rödklöverängarna i grevskapet Kent.

– Egentligen hade vi tänkt importera vallhumlor från Nya Zeeland, för det verkade som en så fin tanke att några ättlingar till de brittiska humlorna 126 år senare skulle få komma hem till England igen. Men det visade sig att humlorna från Nya Zeeland var ganska inavlade, alla vallhumlor härstammade från två drottningar, så alla humlor är kusiner eller sysslingar till varandra många gånger om. Dessutom har de en annan årstidsrytm och de är inte vana vid de humlesjukdomar som finns här, så de har ingen resistens mot dem. I Sverige har humlorna bättre gener, de är inte alla släkt med varandra, de har samma årstidsrytm och de är vana vid samma humlesjukdomar och har motståndskraft mot dem.

Så medan engelska humlor bor på Nya Zeeland bor nu svenska vallhumlor i England. Vilket kulturutbyte!

Det är inte hopplöst! Alla kan göra något!

Dave Goulson är noga med att påpeka att han inte är en av alla “allt är hopplöst” miljö-människor, för det finns så mycket hopplöshet idag i medias rapportering om utrotningshotade djur och miljöhot. Det här är en utmaning som ligger nära oss. Alla kan göra något för att rädda de olika arterna av humlor!

– Plantera lite lavendel i trädgården eller i balkonglådan. Ha lite ängsblommor. Klipp inte gräset hela tiden. Vi i England, vi klipper gräset hela tiden! Våra parker – de är helt förfärliga! Massor av gröna gräsmattor, alltid nyklippta, och gud nåde den lilla blomma som försöker sticka upp huvudet ur gräsmattan!

– Det positiva med att rädda humlor är att alla ser att de kan göra något. Det är inte som isbjörnen och tigern och andra utrotningshotade djur där vi bara får se larmrapporter på TV och känner oss maktlösa. I England ändrar folk lite på vad de odlar, för att göra sina trädgårdar humlevänliga, har de ingen trädgård går de på sin “local council” för att skapa parker som är humlevänliga, istället för dessa evinnerliga välklippta gräsmattor.

“Varför ska man bry sig om små djur?”

Dave Goulson har bra svar på tal till de som undrar varför vi ska bry oss om utrotningshotade djur och växter.

– Einstein lär ha sagt att utan “bees” så svälter människan ihjäl. Jag tror inte att han har sagt det, för Einstein uttalade sig inte om saker han inte var väldigt väl insatt i, och han var fysiker, inte biolog.

Dessutom stämmer det inte att vi skulle svälta ihjäl, eftersom spannmål – som ris, majs, vete, korn, durra, hirs – pollineras av vinden snarare än små flygfän.
Men allt som vi tycker är gott och näringsrikt, som mandlar, nötter, frukt, bär, tomater, gurka, melon, pumpor, grönsaker … för detta behöver man humlor som pollinerar.

De behövs till och med för att få fram rotfrukter och goda potatisar. Och rödklöver. Rödklövern behövs för att mätta boskap, och utan boskap … ingen mjölk, ingen ost och inga hamburgare.

Utan humlor: en dystopisk framtid!

Så där hör ni. Vi behöver inte alls rädda humlorna, vi kommer inte att svälta ihjäl utan dem! Vi kommer att äta vår gröt utan äppelmos och mjölk. Vi kan leva på någon grå sörja som i The Matrix och aldrig få frukt och grönsaker. Går du på GI-diet är det kört. Framtidens dystopiska pizza serveras utan tomatsås och topping. Utan öl och vin på menyn.

Men verkar det inte roligare att rädda humlorna? Definitivt en god idé på mer än ett sätt!

– Om vi lär oss rädda en humla idag, då kanske vi kan rädda världen i morgon, säger Dave Goulson optimistiskt.

Det surras om uppföljare!

Galen i humlor är den första boken av Dave Goulson och den svenska översättningen finns på Volante förlag. Även uppföljaren, Buzz in the Meadow, finns på svenska med den konsekventa titeln Galen i insekter (varför överge ett galet-vinnande-koncept?). Serien fortsätter med Den stora humleresan Den senaste boken Den vilda trädgården: Det rika livet i en lagom tuktad täppa ska inspirera oss alla till att ta hand om den natur som vi har närmast oss.

Galen i humlor har det vackraste bokomslag man kan tänka sig. När jag bär runt på min bok frågar alla utan undantag vad det är för bok och var jag har fått tag på den, (hade Volante haft anteckningsblock eller kassar med humlemotiv hade de sålt som smör! – fast de provar så klart inte så billiga försäljningstrick!) och jag rekommenderar boken utan att behöva krusas det minsta. Men inte för omslagets skull utan för innehållet.

Människorna – och hundarna – bakom humlorna

Dave Goulson får humlor att framstå som det mest fascinerande djuret någonsin. Men Galen i humlor är också Goulsons egen biografi, från liten pojke till framstående biolog, humleforskningens historia, den brittiska föreningens historia (alltså BBCT – att skiljas från BCT som ägnar sig åt fladdermöss!) och de personliga historierna om många fascinerande människor som jobbar med humlor och miljöarbete. Lägg till detta de oemotståndligt charmiga historierna om humlespårhundarna, den fantastiska men helt sanna historien om humlorna som utvandrade till Nya Zeeland och berättelsen om den humlerelaterade twitterstormen i Sverige.

Sällsynt underhållande och alldeles sann!

Galen i humlor är underhållning på hög nivå, samtidigt som den aldrig tummar på sanningen. Många miljöklassiker har skrivits när det redan är för sent att ringa i varningsklockan. Den här boken är skriven i tid. Läs den!

Galen i humlor kommer att ge dig några av ditt livs roligaste lästimmar, samtidigt som boken, utan att försköna läget, kommenterar det vansinniga sätt som människor lever på idag, och vad vi kan göra för att vända på steken, innan det är för sent. Och medan vi fortfarande har en stek att vända på.

En tragedi av episka mått vore en tyst vår – utan humlesurr.

Skriven 2020-04-18

Om författaren:

Dave Goulson är professor i biologi och en välkänd populärvetenskaplig författare. Av Dave Goulson finns flera böcker på Volante förlag: Galen i humlor, Galen i insekter och Den stora humleresan. Den nya boken Den vilda trädgården: Det rika livet i en lagom tuktad täppa utkom i mars 2020. Dave Goulson skulle ha besökt Sverige 25-27 mars och bland annat gästat Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan för att hålla ett yrkesseminarium om pollinerare. På grund av coronapandemin blev besöket uppskjutet – men han skickar hälsningar från sin trädgård, där han just nu planterar ännu fler humlevänliga växter.

Läs mer om boken här

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners