TROTS ALLT (A Pesar de todo/Despite Everything)

Annons

Kul upplägg och underhållande god komisk timing, Spanien 2019
Regi: Gabriela Tagliavini
I rollerna: Bianca Suárez, Macarena Garcia, Amaia Salamanca, Belén Cuesta, Maxi Iglesias
(Netflix)

BETYG: FYRA

När det ska dras till med något riktigt klyschigt om svenskarnas europeiska solsemesterparadis och deras filmproduktion yppas då och då frasen ”Spansk film är mer än Pedro Almodovar”. Verkligen? No kidding. Den som har i alla fall lite koll vet att spanjorerna kan göra det mesta från vardagsdrama och kostymfilm till action och blodiga skräckisar med stil och övertygande kvalitet.

Ja, också är de duktiga på de flesta typer av komedier från tramserier till rom coms. Eller för den delen knasiga lustigheter med feel goodtouch får den delen. Som detta verk, producerat av Netflix.

Dokumentuppläsning från bortom graven

I handlingens centrum finner vi fyra systrar. Det är New York-baserade modehöjdaren Sara, den eleganta storasystern som dumpats av sin man, Claudia, den stadgade, men hemliga lesbianen Sofia, samt Lucia, den lika levnads- som herrglada minstingen. Och sällan mötas de alla fyra. Men nu händer det. Mamma Carmen har gått bort. Det är dags för begravning och uppläsning av testamentet.

För säkerhets skull läser matriarken själv upp dokumentet per film från bortom graven, och självklart avslöjar hon en välbevarad hemlighet. Pappa Pedro är inte pappa på riktigt, så nu måste systerkvartetten ge sig ut på en gemensam jakt efter diverse potentiella kandidater, och i bästa fall ett DNA-prov från dem alla.

Rappa dialoger, lustiga upptåg och Javier Bardems bror

Ett kul upplägg, tycker åtminstone jag, och på det hela taget får man nog säga att upphovskvinnan, regissören Gabriela Tagliavini och hennes två manusförfattarkollegor tagit väl vara på dess potential. Inte minst spelas systrarnas olikheter ut i rappa dialoger och lustiga upptåg, som uppvisar både komisk kemi och hjärta.

Samtidigt tillhör de misstänkta fäderna som sig bör de uddas och kanske också i viss mån de tragiskas skara, och mest skrattframkallande i detta avseende är Pablo, en flirtig konstnär som i stort sett bara målar av nakna damer. Konstnären spelas för övrigt av Carlos Bardem, Javiers bror. Bara en sådan sak.

Feel good med edge och frispråkighet

Som ni säkert förstår hyser jag en hel del positiva känslor gentemot den här filmen. Den uppfinner knappast hjulet igen, men varför skulle den? Däremot bjuder det hela på god komisk timing, bra skådespeleri och fyra av Spaniens många classy tjusiga aktriser i huvudrollerna. Sedan kan hända att denna skapelse är lättviktig, men det adjektivet bär den å andra sidan med både stolthet och stil.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att Trots allt aldrig vare sig är i närheten av att gå ner sig i något slags mjäkigt, gullegull-sirapssött träsk eller övertydlig sentimentalitet. Snarare talar vi feel good med viss edge och frispråkighet, som överlag håller dess fana högt. Kanske skulle man till och med viss motivering också kunna tala om Almodovar light här, men den parallellen är det kanske lika bra att hoppa över för att inte ge felaktiga associationer.

En värld av filmrecenserande tråkmånsar

Fast oavsett vilket; med tanke på allt detta är det svårt att förstå det kassa betygssnittet på Rotten Tomatoes. Visserligen är det baserat på endast fem recensioner, men det antyder likväl att världen i vanlig ordning är full av filmrecenserande tråkmånsar.

Skriven 2020-04-02

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners