DRACULA

Annons

FAKTA
Underhållande, men icke otäckt vampyrepos, USA 2020
I rollerna: Claes Bang, Dolly Wells, Morfydd Clark, Jonathan Aris, John Hefferman
(Netflix)

BETYG: TRE

Jag såg om Fracis Ford Coppolas Bram Stoker´s Dracula häromåret. Jag var inte så förtjust i den när den kom 1992, men jag tänkte att den kanske legat till sig sedan dess. Det hade den inte. Det är en ganska förskräcklig film – försedd med enastående filmmusik.

Draculafilmer att inte lägga på minnet

Jag är väldigt svag för Draculafilmer, men jag kan inte påminna mig om att det gjorts någon bra sådan de senaste 40 åren – John Badhams DRACULA från 1979 är nog den senaste som är hyfsat bra. Senast jag skrev om aktuella Dracula-filmer var 2014, då jag recenserade både DRACULA UNTOLD och Dario Argentos osannolikt usla DRACULA. Jag har sett fler Dracula än dessa de senaste decennierna, men de har inte varit något att lägga på minnet, några har varit fruktansvärda.

Tidiga och osedda Draculafilmer

Under 1950-, 60-, och 70-talen kom det gott om bra Draculafilmer. Hammer Films klassiska filmer, Paul Morrisseys Blood for Dracula, Jess Francos Count Dracula, Werner Herzogs Nosferatu, för att nämna några stycken. Det har även gjorts en del bra Dracula för TV – till exempel Dan Curtis Dracula med Jack Palance från 1974, som var den första Draculafilm jag såg. 1977 producerade BBC Count Dracula med Louis Jourdan och Frank Finlay. Den här versionen anses vara väldigt bra, men själv har jag inte sett hela – jag vill minnas att det var fel på det recensionsex jag fick på DVD, jag fick ingen ny skiva, och sedan glömde jag bort det hela.

En inte som förväntat 2020 års Dracula

Det finns en TV-serie i tio avsnitt från 2013 som jag inte har sett. Men – nu har engelska BBC åter producerat en miniserie som är aktuell på Netflix. Tre långfilmslånga delar av folket bakom Shelock.

Jag hade läst att 2020 års Dracula inte är vad vi väntat oss. Jag såg serien och … Jösses! Det här var ju verkligen inte vad jag väntat mig!

TV-serien inleds med att en illa tilltygad Jonathan Harker (John Heffernan) sitter i ett nunnekloster och berättar för syster Agatha (Dolly Wells) om sina upplevelser i greve Draculas (Claes Bang) slott i Transsylvanien. Däfrefter får vi i vanlig ordning, precis som i boken och tidigare filmatiseringar, se hur advokaten Harker färdas från London till Draculas slott, för att avsluta grevens köp av Carfax Abbey i England. Det går som det brukar, Harker hålls kvar i slottet, där även Draculas vandöda brudar härjar, och Harker försöker fly.

Efter ett tag slutar dock TV-serien att följa boken, och det blir en rätt frän historia om Draculas kamp mot en massa nunnor – och syster Agatha visar sig vara en Van Helsing. Ja, gamle Abraham Van Helsing är denna gång ersatt med en kvinna.

Hela tiden underhållande och intressant

Det andra avsnittet utspelar sig helt och hållet ombord på fartyget The Demeter, som tar Dracula till England, och det tredje avsnittet … Ja, jösses jävlar, det fick mig att tappa hakan och göra stora ögon. Serien ändrar inriktning helt och hållet, och blir något slags uppdaterad version av Hammers Dracula A.D.. 1972 och The Satanic Rites of Dracula, eller Marvels serietidning Tomb of Dracula. Fast inte riktigt.

Till en början tänkte jag att 2020 års Dracula är den bästa Draculafilmatisering som gjorts på fyrtio år. Efter ett tag blev jag lite mer tveksam. Den här TV-serien är rätt bra, den är hela tiden underhållande och intressant, men jag personligen hade nog föredragit en lite mer traditionell version. Eller en version som genomgående är som det tredje avsnittet. Bäst vore om de gjort tre fristående långfilmer istället för en miniserie, då hade handlingen dessutom blivit mindre utdragen.

En serie gjord av folk som gillar Dracula

Den danske skådespelaren Claes Bang är en alldeles utmärkt Dracula, han har både det utseende och den pondus som krävs för rollen. Rent allmänt är skådisarna bra. Mark Gatiss är festlig som Reinfeld. Gatiss är även en av seriens upphovsmän. Det märks att det här är en serie gjord av folk som gillar Dracula, här finns gott om citat – både bildcitat och repliker – från tidigare filmer, och minsann om inte Draculas slott är detsamma som användes i Nosferatu 1922. Vidare är serien överraskande rolig. Ibland blir det mer skräckkomedi än skräck. Fast jag tycker inte att serien är otäck och skrämmande. Hmm – det hade varit intressant att se en Draculafilmatisering som faktiskt är otäck och skrämmande på riktigt, jag undrar om det är möjligt. Skrämmande för en vuxen publik alltså, Dan Curtis TV-film skrämde skiten ur mig när jag var i tolvårsåldern.

Mer skrämmande än alla vampyrer tillsammans

Jag noterar att en massa konservativa amerikaner har attackerat den här nya miniserien. De tycker att den är alldeles för politiskt korrekt, med en kvinnlig Van Helsing, homosexuella rollfigurer, och en del annat. Folk är inte kloka nuförtiden, konservativa amerikaner är långt mer skrämmande än alla fiktiva vampyrer tillsammans.

För att sammanfatta: jag blev lite ställd när jag såg Dracula. Men jag tycker nog att den är hyfsat bra. Du kan gott ta dig en titt du med.

Skriven 2020-01-05

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners