HISTORIEN FÅR LIV – KAMPEN MELLAN SJUKDOM OCH HÄLSA, Fredriksdal, Helsingborg den 10 augusti 2019

84 föreställningar. 6 800 besökare.

Rungande bifall med jubel och applåder och skrattsalvor och eftertanke och många lärdomar. Få sommarteatrar har haft ett sådant genomslag som föreställningen Historien får liv -Kampen mellan sjukdom och hälsa på Fredriksdal!

Finalen följs av stora skaror besökare, och det är soligt nästan hela tiden, paraplyerna förblir praktiskt taget oanvända, men det är värt att tänka på: skådespelarna har kört denna show och gett historien liv, i ur och skur, eller i gassande solsken, hela sommaren! Två fullmatade föreställningar, alla dagar i veckan. No matter what. The show must go on!

Historien livas upp – varje sommar!

Historien får liv har blivit ett återkommande inslag på Fredriksdal.

I år är titeln på föreställningen Kampen mellan sjukdom och hälsa. Det hela marknadsförs som “teaterguidning” men det är egentligen så mycket mer än så. Vid det här laget är man van vid att museiguider går runt i gamla kläder och att de låtsas som om de inte vet vad en iPhone är … Men det här är så mycket mer än en guidning, det här är en fullskalig show, där aktörerna spelar riktiga roller, och huvudrollsinnehavarna får byta kläder, gång på gång. Det är egentligen fyra huvudrollsinnehavare som gör alla huvudrollerna i alla tider, flankerade av ett antal biroller och statister. Förvandlingarna är snabba och effektiva och totalt övertygande.

Från karoliner – till utbränd instagrammare

En skådespelare genomför till exempel en häpnadsväckande förvandling från karoliner, med bara ett ben, till att bli en modern utbränd instagrammare från 2019, och sedan “en klok gubbe” som bor i ett av husen som ska hämtas till Fredriksdal på 1920-talet … för att sedan bli en välartad skolpojke som älskar radioprogrammet “Lort-Sverige” (en lyssnarsuccé hösten 1938), för att avslutningsvis bli en batikklädd gröna-vågare på 1970-talet, som hänger vid Olympia-grillen, och som avskyr hälsofarliga tajta jeans och vitt bröd …

Liknande resor genomför alla huvudrollsinnehavarna. Det är snabba ryck och snabba kast mellan rollerna, och de fyra växlar mellan att ha rollen som guide och ciceron (medan de andra byter om) eftersom någon måste ju guida publiken vidare bland husen, och visa var publiken ska ställa sig för att uppskatta nästa scen.

Det här är mer än att klä ut sig och byta kläder. Identitet, språk, kroppshållning, allt förändras, och det är hela tiden riktiga karaktärer som skådespelarna föreställer.

Dessutom – skådespelarna hörs alla mycket bra, hela tiden, var man än står i publikhavet. Utan megafoner eller mikrofoner eller andra artificiella hjälpmedel. Det är bra diktion det, och utmärkt användande av magstödet.

Gator, gränder och hus utnyttjas grundligt

När det gäller guidningsperspektivet – visst får man promenera runt Fredriksdals museer och trädgårdar, rejält. Man utnyttjar grundligt alla de hus och stugor och gator och gränder och små torg som finns.

Inledningsvis befinner vi oss på medeltiden, framför den gamla herrgårdsbyggnaden, och får höra om pestens härjningar. Sjukdomen drabbade Sverige över tjugo gånger mellan 1350 och 1713. De lärde “förstod” att det var den obehagliga lukten som man måste skydda sig från. Så läkarnas pestmasker proppades fulla med “luktegott”. (Ingen kände till bakterier). Vanligt folk berättade däremot sägner om en piga med en räfsa och en dräng med en lie. Kom pigan med räfsan, överlevde några pestens härjningar. Kom drängen med lien dog alla i hela byn.

Drängen och pigan smyger fram, för att skörda sina offer …

Under berättelsens gång smyger sig både drängen och pigan fram bakom den berättande läkaren med pestmasken … och för besökarna (ett mycket stort antal) återstår det bara att sättas i karantän och räddas av militären, i form har hurtfriska karoliner …

Givetvis utnyttjas Apoteket Kärnan på Fredriksdal mycket väl, och här presenteras en av historiens starka kvinnor — och hon har fler titlar och fler namn och fler järn i elden än vad den stackars karolinern orkar med att räkna upp …

Kvinnan bakom allt…

Eva Magdalena Bengtsdotter Oxenstierna af Korsholm och Wasa. Gift med Magnus Stenbock. I 27 år. I praktiken bodde de tillsammans i ungefär 7 år totalt, resten av tiden var Stenbock utomlands, i egenskap av yrkesmilitär, men de hann i alla fall få 11 barn. Som det var Eva Magdalenas sak att ta hand om. Liksom godset och alla befogenheter och alla poster och allt annat viktigt.

Monologen ger ett perspektiv på historien – det må vara män och militärer som nämns, men i praktiken var det kvinnorna som skötte alla jobben på hemmaplan, plus marktjänsten.

Skål med en Ramlösa!

Eva Magdalena presenterar entusiastiskt nyheten Ramlösa — Ramlösa brunn blev känt redan under Skånska kriget och grundades officiellt som kurort den 17 juni 1707 av Johan Jacob Döbelius. En herre i publiken får äran att spela Döbelius (han behöver inte leverera några repliker) och de fyra elementen presenteras genom ett modernt sång-och-dans nummer.

Befriande nog har föreställningen inte inställningen att folk förr i tiden var dumma och nu för tiden är vi så kloka …

Medan apotekaren håller föredrag om medicinens framsteg (skådespelaren intar rollen som den apotekare som förr i tiden huserade i just det apotek som idag finns på Fredriksdal) öppnas lucka efter lucka på gaveln ovanför honom, som i en adventskalender, och olika människor klagar över de farsoter som just deras tid plågas av. Och 1800-talets representant tömmer innehållet i en potta över den stackars apotekarens huvud! Så sprids kolerabakterier …

“Kan man supa bort det?”

Universalmedicinen på 1800-talet verkar ha varit brännvin och det ständiga rådet att:
“Jag har hört att man supa bort det!”.

Men vad de än led av förr i tiden … så nog toppas det av Den Moderne Mannen från 2019 som dyker upp mellan pest och kolera, iklädd trendig orange träningsjacka, och som klagar över att “Ni tror att ni har problem! Nu för tiden gör vi oss sjuka alldeles själva, vi är så stressade, så stressade, och så utbrända, oj, jag måste kolla mitt instagramkonto!”

Och det är oklart om han hör rådet gällande behandling av utbrändhet från 1800-talet:
“Men man kan väl supa bort det?”
innan han försvinner, mumlandes något obestämt om chia frön.

Metahandling med en hyllning till samlandet

Fredriksdals museer och trädgårdar finns idag tack vare att folk förr i tiden var intresserade av att samla ihop och bevara bland annat gamla ting och gamla hus … och två moderna 1920-tals damer som var med och samlade finns med i föreställningen. De försöker få lov att gå in i en stuga, där en klok gubbe huserar. Han hävdar att stugan måste rökas ut, innan någon får gå in i den. I “röka ut” påsen finns allt möjligt som har med övernaturligt skrock att göra. Den kloka gubben är bra på att bota det mesta … med ramsor och tingel-tangel.

“Jag är botad!” utropar den då så moderna cyklisten, som fått lite ont i handen när hon vurpade med cykeln, och plötsligt är det onda borta. Ja, man ska inte underskatta placeboeffekten!

Fix och färdig till invigningen

Stugan som de värvar till Fredriksdals samlingar heter i verkligheten Ågård och är från Markaryds socken i Småland och byggd av knuttimrat virke. Fredriksdal var på jakt efter en ryggåstuga och Ågård låg sedan 1810-talet vid Lagan. När ett kraftbolag på 1920-talet köpte upp gården, skulle den rivas, men istället skänktes den till Helsingborgs museum, och plockades ner, fraktades på järnväg och byggdes sedan upp igen på Fredriksdal – fix och färdig lagom till invigningen av friluftsmuseet 1923.

Det är ett intressant och roligt meta-grepp att man tar upp själva samlandet av saker och bostäder, eftersom det lagt grunden till att vi nu i vår tid kan bevittna en medryckande föreställning, om livets villkor och vedermödor genom tiderna — tacka samlarna för att det över huvud taget finns en passande spelplats för den här typen av skådespel!

Kvinnlig läkarpionjär från Helsingborg!

Ett besök görs också hos Martha P:son Henning, som var öron-näs- och halsläkare och en av Sveriges första kvinnliga läkare.

Hon är upptagen med att operera bort polyper när guiden knackar på och hennes husa svarar.

Martha P:son Henning hade i verkligheten sin mottagning i Gamlegård på Norra Storgatan i centrala Helsingborg från 1931 fram till slutet av 1960-talet. I början av 1970-talet flyttades inredning och utrustning till Fredriksdal. Här lever berättelsen om Martha P:son Henning och hennes läkarmottagning vidare än i dag.

Skoldag och rapporter från “Lort-Sverige”!

Sedan är det dags för ett besök i skolbyggnaden, där renlighet står på schemat och man ska lyssna på ett av de populära programmen i serien som kallas “Lort-Sverige” … En serie med tio svenska radioreportage som sändes i Radiotjänst under hösten 1938.

Författaren och journalisten Ludvig “Lubbe” Nordström låg bakom serien, som räknas som ett av de första socialreportagen i Sverige och serien hette egentligen “Med Ludvig Nordström på husesyn. Föredrag med grammofonintervjuer”. “Lort-Sverige “är en kortare titel, som är mer provocerande – och mer säljande.

Och alla i skolan älskar programmet och alla i skolbänkarna är så rena och friska och hälsosamma så.

Visst lever vi praktiskt taget i den bästa av världar nu?

I alla fall tills 1970-tals tjejen kommer instörtande och stör idyllen …

Finalen sker med pompa och ståt och tidsenlig ABBA-musik framför den gamla Olympia-grillen.

Nya råd och rön och nya folksjukdomar på 1970-talet …

Huvudpersonen försöker få på sig ett par för små och för tajta och dessutom alldeles våta Gul & Blå jeans (och hon riskerar blåskatarr på köpet!) medan hennes väninna sätter i sig 7-8 korvbröd, allt enligt socialstyrelsens rekommendationer, innan drömkillen dyker upp med gitarr och bantningstips …

Han har själv alla förutsättningar för att bli anorektisk, för det går ju alltid att bli lite smalare och lite snyggare …

Han som uppfann bantingen, William Banting, föddes 1796. På den tiden hade ingen hört talas om anorexi och ätstörningar (och man störde inte folk när de åt! – Vällingklockan eller gong-gongen talade om när det var matdags!).

Så får man perspektiv på alla märkligheter som folk höll på med förr-i-tiden. 1970-talet ligger inte så långt borta i tiden – och ändå verkar det som en helt annan värld, med råd och rön som är helt ute idag …

1700-talets universalkur har gjort stark comeback idag …

Fast gamla saker kan komma igen.

LCHF-dieten uppfanns tydligen på 1800-talet. Och idag säljer den som smör (och bidrar till att smör också säljer som smör).

Vatten marknadsfördes som universalkur på Ramlösa brunn … man skulle dricka vatten under dygnets alla vakna timmar. Johan Jacob Döbelius skulle ha blivit stolt om han hade fått göra en tidsresa till dagens Sverige, och fått se hur alla människor går runt och klunkar på sina vattenflaskor!

Och vem vet, Karl XII karoliner kanske också var stressade och utbrända. De visste bara inte om det.

En ny Historien får liv lär få premiär nästa sommar – för att återigen liva upp historien!

Skriven 2019-08-11

Skriv ut sidan

Våra partners