GHOST IN THE SHELL

Annons

Regi: Rupert Sanders
I rollerna: Scarlett Johansson, Pilou Asbæk, Takeshi Kitano, Juliette Binoche, Michael Pitt

BETYG: TRE
PREMIÄR: 2017-03-31

En japansk animerulle från 1995 med tillhörande uppföljare, som i sin tur bygger på en mangaserie har fått riktigt filmliv med skådespelare tack vara Hollywood. Men otack är inte sällan världens lön. Regissören Rupert Sanders har redan fått mottaga väntad kritik både för sin vision och för det faktum att originalets asiatiska huvudpersonen numera är utbytt mot helvita Scarlett Johansson, och det redan innan någon sett en enda filmruta utöver den flotta trailern

Med andra ord kunde denna storsatsning fått ett bättre utgångsläge inför dagens världspremiär. Samtidigt tycker jag nog att Ghost in the Shell, american style gott kan få en chans, för visst har den sina kvaliteter. Inte minst är den enormt snygg rent visuellt. Vad sedan gäller själva storyn har Sanders och hans manusförfattare både lånat rakt av från originalet och adderat nya inslag.

Handlingen utspelas i en inte alltför avlägsen framtid där gränsen mellan människa och maskin börjat suddas ut. Avancerad teknologi har lett till att mänskliga hjärnor kan leva vidare i ett fungerande robotskal. En av de som uppdaterats är Mira alias The Major. Hon är numera agent i statlig tjänst, och hennes senaste uppdrag går ut å att fånga in en hacker med en dödlig agenda mot diverse högdjur på det högteknologiska företaget Hanka. Företaget ifråga ligger även bakom tillblivelsen av ovanämnda mänskliga robotar, vilket måhända är mer än en tillfällighet.

Fast Ghost in the Shell är förstås mer än en slags deckarhistoria i ett inte så lite Blade Runnerinfluerat universum, det är också en film om identitet och ett förlorat förflutet. Mira lider nämligen av störningar i minnet, vilket leder till att hon börjar börjar tvivla på att hennes ”skapares” sanningar om det egna ursprunget verkligen stämmer.

Samtidigt går det inte att sticka under stol med att det här i första hand är en lika tjusig som fartfylld raffelhistoria, det tunga tankegodset är mest en bisak. Här finns gott om häftiga actionsekvenser med fighting och vilt skjutande i centrum. Men med detta sagt; jämfört med vad man bjuds på i de stenhårda och inspirerat brutala John Wick: Chapter 2 och Logan för att nu ta några aktuella exempel framstår Miras äventyr närmast standardmässigt matinéartade.

Således ter sig Ghost in the Shell nästan fantasilös i detta avseende. Styrkan är istället helheten rent visuellt. Här visar Sanders verkligen sitt sinne för överdådig ögonfägnad in i minsta detalj. Hyfsat spännande är det hela också, men här lyser förstås nytänkandet med sin frånvaro.

skriven 2017-03-30

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners