METALTOWN 2010, dag 2 (lördagen den 19 juni) med bland andra SOULFLY, HELLYEAH och IN FLAMES

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Rapport från hårdrockfestivalen i Göteborg

Efter en god natts sömn och en bra rock´n´rollfrukost (öl o jäger) på Hard Rock Café klev jag in på ett molnigt och betydligt svalare Metaltown……

På Red Scene stod WITCHERY och med forne Marduksångaren lät det riktigt ondsint. Det är blackmetal av den gamla skolan. En släng av VENOM kanske. Enkla låtar med mörk rå sång och slagkraftiga riff. I vanlig ordning blir det mest en massa buller live, men om man smyglyssnar på plattorna låter det riktigt bra. Legion (sångaren) hade hällt ut några liter röd/brun färg över sig och gjorde allt för att se ond ut. Kanske inte helt övertygande, men ganska underhållande. Har inte lyssnat så mycket så jag kan berätta vilka låtar de körde, men publiken verka gilla dom. Ganska underhållande på något sätt.

Hamnade i tältet igen och där stod ELDRIMNER beredda att köra över publiken. Med något så originellt som texter på svenska! Ska helt ärligt säga att det hörde jag inte. ….Bandet har influenser av Meshuggah och annan teknisk metal men det var fan så svårt att uppfatta låtarnas struktur. Det blir tyvärr allt för grötigt live även om publiken gladeligen hoppade runt som tokar. Om bandet fortsätter att utveckla sig åt rätt håll tror jag detta kan bli riktigt intressant.

Orkade nog inte lyssna på hela dera konsert utan begav mig till stora scenen där SODOM från Tyskland började föra ett himla liv. Ja, med deras musik alltså. I mina öron var det tre halvgamla gubbar som spelat allt för länge utan att inse att de var passé. Blackmetal med influenser av Venom och Satyricon kunde jag höra. De kunde faktiskt ha lämnat den stora scenen till något annat band som blev inträngda på tältet. Bara för att man spelat i tjugo år behöver det inte betyda att det är bra.

Det hade varit bättre att RAUNCHY från Danmark som var inklämda i tältet hade fått den platsen. Stilen var melodisk deathmetal och emellanåt lät det väldigt bra. Melodiska refränger och schyssta verser och bra arrangemang på låtarna. Har aldrig tidigare hört bandet men det var absolut en positiv överraskning. Finns visserligen många band i denna genre men det här bandet kan bli stora med rätt låt.

En av banden jag såg fram emot att höra var BETWEEN THE BURIED AND ME från USA. Prog/hardcore/metal/jazz med helt vilda vinklingar av musiken. Totalt mangel i ena sekunden och vacker lugn sång i nästa. Musikerna är övergrymma och spelar lekande lätt saker som hade fått de flesta musiker på fall. Tyvärr fick de av någon anledning bara trettio minuter. Med tanke på att de har många låtar som är tio, femton minuter långa kan ni själva fantisera om att det inte är tre minuters pop precis. Bandet var i Sverige i våras och då fick jag se en hel timme musik med dem. Musiken är svårlyssnad och kräver absolut en tillvänjning men det verkar som den hyfsat stora publikskaran hade lyssnat på bandet tidigare. Men bra var det.

När jag efter att tagit en sväng ner till civilisationen (Avenyn) för att äta och kom tillbaka stod SOULFLY på scenen. Max Cavalera från Sepultura spelar urtrash och har stämt ner instrumenten så att strängarna håller på att ramla av. Det mesta av materialet var från hans egna plattor men självklart blev sista låten Root Bloody Roots. Tyvärr blev det ganska onyanserat live så att det var svårt att höra hur dom spelade. Cavalera är ju legend i sin genre, så publiken var stor och det var stundtals riktigt stökigt framför scen. Men det är ju meningen med den här sortens musik. Jag hade förväntat mig lite mer av det här bandet.

Sverigepremiär för HELLYEAH från USA. På trumpallen sitter Vinnie Paul från Pantera. Bandet som satte ribban inom trashmetallen till nya höjder i slutet av 80-talet och en bit in i 90-talet. Men nog med gamla meriter. Det här bandet spelar nån form av cowboymetal och sångaren skriker sig fördärvad i varenda låt. Att han orkar är ett mirakel. Jag tror att man får ta och lyssna på deras skivor (platta två kommer nu till sommaren) för att man ska få en seriös uppfattning om hur det verkligen låter. Det var bra tryck både på scen och publiken gillade absolut bandet, trots att det var premiär för dem. Många som har lyssnat på Myspace/Spotify kan jag tänka mig.

I andra änden av festivalen stod DARK TRANQUILLITY hopträngda i tältet. Dessa göteborgare lockade massor med folk och självklart fick alla inte plats. En till miss i planeringen. Då jag stod så långt bak att musiken knappt hördes, men det jag hörde lät bra. Det är melodisk deathmetal och från början stod ju Anders Fridén framför micken innan han började i In Flames. Men de verkar ha klarat sig rätt bra utan honom. Fast en bättre scen var de absolut värda. Ibland förstår jag inte riktigt hur arrangören tänker, men nu var det dags för kvällens huvudband……..

IN FLAMES spelade verkligen på hemmaplan, och om inte alla 22.000 stod och väntade så var det inte långt ifrån. Efter en rolig inledning där Metaltownloggan på storbildsskärmen förändras och blir till reklam för bandet blir det blir bomber och explosioner om vartannat och det är inga problem för Anders Fridén att få med sig publiken. Snacka om att det är tacksamt att spela i Göteborg. Det skämtas en hel del och de goa gubbarna ser ut att stortrivas. Det var ju nära att spelningen blev inställd eftersom de egentligen skulle spela på Victorias bröllop. Fast jag tror att de skämtade………Självklart körde dom alla hitsen allt från brutala Pinball Map till den lite mer eftertänksamma The Quiet Place. Och däremellan fick vi höra Delight And Angers. Sista låten ut var My Sweet Shadow och sen blev det ett rejält avslutningsfyrverkeri. In Flames show var väl inte i Rammsteins klass, men inte långt ifrån. Det var mycket pyroteknik på scen och ljus och ljud var väldigt bra. Kan hända att sången var lite svag men det hänger mycket på var man står och lyssnar.

En sammanfattning av festivalen får man väl ha……..

Scenen i tältet var för liten. Eller så var det för inklämt bara. En del band spelade på för små scener, andra fick för mycket. Det fanns ett varierat utbud av mat och dricka men att ta femtiofem spänn för en vattnig öl tycker jag är oförskämt. Kebab för åttio spänn är rent ocker. Varför måste man roffa åt sig så på alla festivaler? Därför var det bra att kunna ta sig ner till stan för att riktig öl och mat på restaurang för samma peng. Visserligen missar man kanske något band, men det får man ta.

En annan rolig sak var Hellzapoppin Sideshow där man fick se saker man inte ser så ofta. En dvärg utan armar som kör upp en skruvmejsel i näsan på sig själv. Sen slänger de ut honom och han får publiksurfa. Andra nöjen är att kasta pilar i ryggen en lättklädd kvinna. Det är riktiga pilar och de sitter fast riktigt hårt. Han kastade hårdare ju mer publiken skrek. Eller en snubbe som kommer in och krossar en glödlampa och gladeligen käkar upp den……det var verkligen magstark underhållning. Sjukt som fan, men roligt.

Setlist

skriven 2010-06-23