FURIOSA: A MAD MAX SAGA – massivt vackert actionepos bygger upp ett universum

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: George Miller
Skådespelare: Anya Taylor Joy, Chris Hemsworth, Tom Burke, Alyla Brown, Lachy Hulme
Premiär: 2024-05-21
Betyg: 5

Likt förra nystartsfilmen Mad Max: Fury Road är Furiosa: A Mad Max Saga en riktigt femetta. Regissören George Miller är alltjämt i högform, men historien förtäljer att han redan i samband med förstnämnda alster ville göra en uppföljare. Veteranen fick dock nobben av Warner Bros, de trodde av allt att döma inte på varumärket då trettio år senare.

Det är således därför vi fått vänta nio långa år på denna prequel där vi får se Anya Taylor-Joy i yngre upplaga av Furiosa få ta över rollen efter Charlize Therons fullvuxna version.

Ett massivt actionepos

Men vad är det man säger i klyschan; den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Särskilt inte när resultatet är så här lysande. Ja, lysande är verkligen ordet att begagna sig av. Det här är ett massivt actionepos i som sällan vare sig stannar upp eller upprepar sina tricks. Stuntsen och actionsekvenserna har till och med överträffat det som serverades i föregångaren. Man sitter och gapar gång på gång över hur over the top och innovativ denna senkomna uppföljare är.

Bygga till en helhet

Samtidigt är själva historien faktiskt bättre än förväntat. Enkel på sitt sätt, kan tyckas. Men också genomtänkt och helt klart vettig inom sitt apokalyptiska ökenuniversum. Mitt i all brutal kaos har Miller och hans medförfattare Nick Lathouris gått in för att bygga upp sin apokalyptiska värld till en helhet och ge den ett sammanhang värt namnet.

Maktgalen boss

Fast initialt för en väldigt kort stund möter vi barnet Furiosa i en slags hemlig oas kallad Gröna platsen, undangömd från den grymma världen utanför. Tills den inte är det längre, det vill säga. För plötsligt finner sig den tioåriga Furiosa kidnappad av två slemma bikers som för henne till sin (makt)galne boss Dr. Dementus, spelad av en deffad Chris Hemsworth.

Hämndbegäret gror

I samband med denna händelse dödar Dementus och hans gäng Furiosas hjältemodigt fajtande moder på det mest grymma sätt. Detta ger henne ett trauma som präglar hela livet därefter. Hämndbegäret gror föga förvånande och genom åren tvingas hon genomleva en hel del otrevligheter.

Lätt för att ta till våld

Men så har hon också oddsen emot sig. För ödelandet är en högst oresonlig plats. Mest kåt på makt är dock Dementus och hans Bikerhord. Varken sekten Citadellet, ledd av äcklet Evige Joe eller folket i Bensinstaden och Kulfarmen vill ha allt så mycket som Dementus, Han må vara beredd att förhandla, men hugget i ryggen väntar likväl strax runt hörnet.

Ungefär så. Alla fraktioner har lätt för att ta till våld. Det är en ”dog eat dog” värld där ute, och ingen förväntar sig direkt att motparten ska hålla sina löften.

Vägen för ett bra tempo

Men brutalitet och action är alltså inte allt i Furiosa. Miller har velat ge mer bakgrund åt sin historia och lyfta den. Han har insett nödvändigheten av detta för att göra både berättelsen och filmen bättre, och jag gillar det.

Fast nu ska förstås villigt erkännas att bland allt det ros som redan ramlat in internationellt också finns de som misstycker. Rötterna har i viss mån övergetts, heter det på ett ungefär. Universumbyggandet står vägen för ett bra tempo och en rak historia. Vilket väl får sägas vara nonsens. Något den här filmen faktiskt utgör den bästa bekräftelsen på. Sant är dock att den är episodisk, men det är ett högst medvetet drag av Miller.

Häftigaste som skådats

Att som någon – läs Aftonbladets recensent – hävda att Furiosa är tråkig är bara märkligt. Sällan har 148 minuter passerat så snabbt i en biosalong. Förutom det uppenbara, att filmen bjuder på de häftigaste actionsekvenserna som skådats, så kan adderas att det också är en enormt snygg, för att inte tala om vacker skapelse.

79 år ung

Ja, också är både Anya Taylor-Joy och Alyla Browne i rollen som barn-Furiosa utmärkta. Trovärdigheten finns i deras ack så tydliga porträtt av överlevnadsinstinkt, hämndbegär och vilja att inte ge upp.

Så den imaginära hatten av till George Miller. Han har gjort det igen. 79 år ung, och han har antytt att det här kanske inte är det sista man sett av Mad Max-franchisen. Det är bara att hålla tummarna, med andra ord.

print

Här kan du se Furiosa: A Mad Max Saga (2024)

Våra samarbetspartners