BREAKING SOCIAL – historierna den kanske främsta styrkan

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Fredrik Gertten
Dokumentär med Sarah Chayes, Rutger Bregman, Gerald Bryson, Pasquale Cloffi, Jennifer Craig
Premiär: 2023-08-11
Betyg: 4

Med utmärkta Push satte Fredrik Gertten för fyra år sedan fingret på den urspårade bostadsmarknaden med tillhörande illvilliga riskkapitalister, som bara ser längre än penganäsan räcker utan tanke på konsekvenserna. För vanliga dödliga. Och för världen rent allmänt, bör väl tilläggas.

Fast historien slutar inte där. För nu är Malmöfilmaren tillbaka med en ny dokumentär. Breaking Social är titeln på verket där frågan ställs om huruvida vi har råd med de megarika. Svaret är förstås givet även om nu inte Gertten pressar ner budskapet i halsen på åskådaren.

Ingen enskild bad guy

Vad som däremot är givet är att den regisserande manusförfattaren här ta ett grepp på ett betydligt större ämne. Ett ämne där exemplen förvisso inte kanske är så svåra att tänka sig och hitta. Däremot är det inte lika lätt att ha någon enskild bad guy att skärskåda här. Vilket gör det hela lite mer problematiskt ur ett filmiskt perspektiv. Dramatiken blir helt enkelt aldrig lika påtagligt effektfull som i Push.

Att maximera vinsterna till varje pris

I denna var det liksom lätt att skönja David mot Goliath-vinkeln. I ena ringhörnan figurerade det ohejdat giriga investeringsbolaget med målsökningen inställd på att maximera vinsterna i fastighetsmarknaden till varje pris. I den andra möter vi Leilani Farah, FN:s till synes outtröttliga representant för bostadsfrågor i rollen som uppenbar hjältinna.

Inte lika tydlig röd tråd

Något sådan röd tråd går inte att att se i Breaking Social. Visst, precis som i Push gör det nya verket nedslag på olika platser i världen, men den röda tråden är inte lika tydlig. Istället spretar filmen lite hit och dit. Av förklarliga skäl eftersom den tar ett nacksving på en helhet som egentligen aldrig tar slut.

Inte bara riggat i skurkstater

Men, och det är ett stort men; i centrum finns också två personer som försöker binda samman och ge mening åt helheten. En är Sarah Chayes, journalist och aktivist som pratar om ett riggat system. Ett system där de superrika gradvis tar över det politiska och ekonomiska livet

Amerikanskan menar att detta inte bara är något som existerar skurkstater som Afghanistan där hon arbetade med diverse samhällsförbättrande projekt i början på 00-talet. Det är tvärtom ett mönster som återkommer mer eller mindre överallt.

Människor hjälper varandra

En annan sammanhållande länk utgörs av Rutger Bregman, historiker och journalist som trots den eskalerande girigheten ser ljusglimtar.

– Tanken att människan i grunden är egoistisk är fel, säger han vid något tillfälle utan att darra på manschetterna.

Det finns massor av exempel på att människor hjälper varandra, är hans poäng. Något som förstås är långt ifrån fel. Samtidigt försöker holländaren att förklara och göra de superrikas beteende förståeligt.

Jeff Bezos varken hjälper eller tänker

Är inte säker på att han helt lyckas med det. Särskilt inte som Gertten ger så övertygande bevis på motsatsen. Vill till exempel inte påstå att Jeff Bezos varken hjälper eller tänker särskilt mycket på hans nästa när han spenderar löjliga belopp på att flyga ut i rymden elva minuter samtidigt som arbetarna på hans Amazon arbetar för skitlöner.

Girighet som övergår allt förstånd

Eller att politikerna i Chile hade någon annan tanke än att brutalt tysta folket när protester mot landets missförhållanden i slutänden ledde till undantagstillstånd.

Eller att gruvbolaget i samma land tänkte på sin nästa när de såg till att en flod blev uttorkad utan att för en sekund tänka på hur de fattiga boende i närområdet skulle överleva.

Eller att de gärningsmän som mördade den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia på Malta i samband med hennes avslöjande av en grav korruptionshärva funderade det minsta på journalistens efterlevande. Eller vanligt folk som förr eller senare får betala notan för en girighet som övergår allt förstånd.

Allt är inte beckmörkt

Vad Breaking Social gör är som synes är att bekräfta ett mörkt scenario, Det handlar i hög utsträckning om att ”ta utan att ge något tillbaka”. Men allt är inte beckmörkt. Filmen visar också att det finns en motsats. Vi får se kämparglöd och sammanhållning hos arbetarena på Amazon som trots hot och repressalier försöker hålla igång sin fackförening, ungdomar som startade en proteströrelse som växte till lavinartat för att göra livet i Chile bättre, och någonstans i USA strejkar engagerade lärare för att få löner som det går att leva på. Och så vidare.

Motbild ljus i tunneln

Så visst händer det positiva saker också runt om i världen, men på det hela taget känns mycket ändå rätt hopplöst. Det mesta verkar gå åt fel håll. Ändå kan jag uppskatta att det Gertten serverar en motbild som ger ett ljus i tunneln också.

Hinner inte gå på djupet

Sedan vore det förvisso lätt att kritisera Gertten för att han valt en väl fragmentarisk väg den här gången. Det är mycket som ska betas av, och det är väl inte alltid om ens någon gång som man hinner gå riktigt på djupet. Synd, på ett sätt, men regissören har aldrig lovat en universitetskurs på bara drygt 90 minuter. Dessutom berör själva historierna ordentligt, det råder det ingen tvekan om, och det är också dessa som är den främsta styrkan med Breaking Social.

Ett samhällskontrakt

Så visst är det här en film som både engagerar och kan locka till debatt och nya frågor. Någonstans i början talar Rutger Bregman om ett samhällskontrakt där alla bidrager för det allmännas bästa. Men vad händer när de allra rikaste utnyttjar den globaliserade världen för att slippa betala skatt, frågar han retoriskt.

Cynism tar död på engagemanget

Det går ännu snabbare åt skogen, är man benägen att svara. Men det går inte att vara alldeles negativ ändå när filmen rullat färdigt. För cynism kan mycket väl ta död på både engagemang och viljan att ifrågasätta om det vill sig illa.

print

Våra samarbetspartners