INFINITE – rörig, stressig, fånig…och en stendöd tanke om en franchise

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Antoine Fuqua
Skådespelare: Mark Wahlberg, Chiwetel Ejiofor, Sophie Cookson, Dylan O’Brien, Jason Mantzoukas
Land: USA
År: 2021
Genre: Action, Sci-Fi, Thriller
Längd: 106 minuter
Distributör: Paramount
Betyg: 2

Reinkarnation eller recycling? Infinite påminner en hel del om Christopher Nolan filmer som Inception och Tenet, men även The Matrix, Mission: Impossible och “javisst, nu minns jag att jag är en utvald hemlig agent, jag har bara haft lite minnesförlust” Jason Bourne. Och många, många andra – mycket bättre – filmer.

Under flygplansscenen – finalen – får man plötsligt flashbacks till Point Break. Det är förmodligen inte den effekten som filmmakarna är efter.

Den vilda äggjakten utan påskharen

Premissen är egentligen inte dålig – ungefär som i X-men finns det utvalda människor. Här kallas de Infinites. De reinkarneras och träffas om och om igen … Den ena sidan vill rädda jorden, den andra sidan vill förgöra jorden … Och domedagsvapnet som båda sidor försöker lägga vantarna på är ett ägg.

Ja, tidvis är detta så dumt att huvudpersonerna skulle behöva bära på skämskuddar (de skulle också kunna landa på skämskuddarna efter sina sämre stunts).

Rörigt, stressigt, fånigt

Dumt behöver inte automatiskt betyda dåligt. Men filmen är inte ens lite kul eller lite underhållande.

Det är bara rörigt, stressigt, fånigt och, värst av allt, fullt av dåligt gjorda specialeffekter. Rörig klippning och stressiga ljudeffekter gör inte intrycket bättre. Desperata stunts mellan scener som inte alls hänger ihop. Logiska luckor. Det finns fler luckor än scener.

Vi förväntas också tro på att Cardiff är Manhattan.

Tackar sin lyckliga stjärna för “scheduling conflicts”

Mark Wahlberg är inte alls bra i huvudrollen. Han är minst 30 år för gammal för rollen som “ung, förvirrad man i Young Adult dystopi”. Och han ser alldeles för allvarlig ut för en film som handlar om en äggjakt. (Samma roll i det förflutna spelas av Maze Runner-killen Dylan O’Brien och han passar som – och har erfarenhet av – plågad, ung Y.A. hjälte i förvirrad och fånig dystopi).

Tänk om huvudrollen i nutid hade gått till Chris “Captain America” Evans, som har lite ironisk självdistans … eller tackar han nu sin lyckliga stjärna för “scheduling conflicts”? Mark Wahlberg verkar inte kunna uttrycka någonting alls, vad som än händer, varken ironi eller inlevelse.

Live, Die, Repeat

Och ingenting står på spel, eftersom alla tomtarna kommer tillbaka i nya kostymer, i evighet.

Det var en gång en Tom Cruise rulle, Edge of Tomorrow, som hade som tagline “Live, Die, Repeat”. Det här känns mer som “Repeat, Repeat, Repeat …”

Infinite var tänkt att bli en ny franchise.
Här en spådom: Den kommer inte att reinkarnera.
En franchise kan knappast vara mer stendöd.

Om du inte har oändligt med tid, så finns det bättre filmer att lägga sin tid på.

Skriven 2022-01-12

print

Våra samarbetspartners