MALIGNANT – “blood and gore” snarare än “less is more” i James Wans nya skräckfilm

Annons

Klicka för att se hela bilden

FAKTA
Regi: James Wan
Skådespelare: Annabelle Wallis, Maddie Hasson, George Young, Michola Briana White, Jean Louisa Kelly
Land: USA, Kina
År: 2021
Genre: Skräck, Mysterium, Brott
Längd: 111 minuter
Format: DVD, Blu-ray
Distributör: Warner Bros.
Betyg: 2

Annabelle Wallis är mest känd som Jane Seymour i The Tudors och för att hon kunde springa lika snabbt som Tom Cruise i The Mummy (Tom kunde inte tro sina ögon) – en film som var början på ett planerat skräckuniversum-franchise. Planerna självdog efter denna första film och kunde inte ens mumifieras.

Nu är Annabelle tillbaka i en lönande skräckfranchise som stavas James Wan. Och nej, hon spelar inte dockan Annabelle i The Conjuring-serien.

Referenser till praktiskt taget samtliga filmer

Hitintills är Malignant en “stand alone” film – ingen spinoff, ingen franchise, ingen uppföljare, ingen parodi på en välkänd nöjesparksattraktion … Kors i taket. Men samtidigt, så känns det hela tiden väldigt mycket som en “James Wan universum-film” – han har lyckats få in referenser till praktiskt taget samtliga av sina filmer och filmserier (förutom Fast & Furious filmen Furious 7), och alla som följt Wan kan tänka “aha, det här är alltså precis som i den där tidigare filmen av Wan …”

Skräck blandas ofta med humor, men inte här – det är så gravallvarligt att det är snudd på parodiskt.

Och sedan…ny twist

Madison (Annabelle Wallis) visar sig ha en mordisk låtsaskompis. Fast under filmens gång uppdagas det att han inte alls är en låtsaskompis, utan finns på riktigt. Och sedan … ny twist. Låtsaskompisen har superkrafter och kan mörda bestialiskt nästan hur mycket som helst, och sedan smyger det in ett tvivel om låtsaskompisens existens. Igen. Kan det vara Madison som lider av en “split personality“? Och sedan … kommer ännu en twist. Och en till. Fans av skräck och fantasy kommer först att tänka på den lågmälda Awakening (Rebecca Hall plus mordisk fantasikompis) sedan på Split och Glass (James McAvoy visar oanade sidor) och sedan på den första Harry Potter-filmen där den lågmälde Professor Quirrell fungerade som värd för Lord Voldemort. I de lugnaste vatten ..

Mycket ketchup följs av ännu mer

Är det bra eller dåligt att filmen är så allvarlig – eftersom den nästan känns som en parodi på alla James Wans tidigare filmer (och många skräckfilmer som inte är James Wans, till på köpet) – driver han med oss? Eller vill han att vi ska skratta åt filmen, eftersom den är så allvarlig och “over the top” att den oftast blir ofrivilligt rolig när den ska vara som allvarligast?

James Wan har till skillnad från så många trendande regissörer och manusförfattare inte följt devisen “Less is more” – utan han kör snarare med “Blood and gore”. All in. Mycket ketchup följs av ännu mer.

De som gillar James Wan torde bli nöjda

Internationellt sett har denna film fått mer positiv respons än The Mummy. Fast det kanske inte är en sådan fantastisk komplimang.

Folk som gillar James Wan torde i alla fall bli nöjda med Malignant – och vilja ha den i sin skräckfilmssamling. Wan brukar sin vana trogen leverera intressant extramaterial – och de som tycker att det skojas för mycket i modern skräck, de blir ännu nöjdare.

Skriven 2021-12-22

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners