BOSS LEVEL – en underhållande actionbagatell fast i en tidsloop

Annons

Klicka för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Joe Carnahan
Skådespelare: Frank Grillo, Mel Gibson, Naomi Watts, Will Sasso, Michelle Yeoh,
Land: USA
År: 2021
Längd: 94 minuter
Format: VOD
Betyg: 3

Joe Carnahan slog igenom med den lika täta som hårdkokta Narc strax efter millenieskiftet. Därefter har han fortsatt med sådant som den underhållande filmatiseringen av tv-serien The A-Team, utflippade, och överraskande starka actionkomedin Stretch. Samt icke minst Smokin´ Aces, den stjärnspäckade och helvilt brutala actionthrillern om ett gäng vitt skilda yrkesmördare som tävlar om att ta livet av en golande Las Vegas-entertainer på ett hotell. Såg för övrigt om sistnämnda för ett tag sedan, och den levererar onekligen fortfarande sitt energiskt blodsbestänkta gods.

Vilket inte alldeles osökt för oss in på regissörens nya alster Boss Level. En skapelse som borde utgöra en så kallad slam dunk i sin genre, men Som inte gör det. I alla fall lever den inte upp till mina högt ställda förväntningar.

Frank Grillo på väg upp

Men vi tar det från början; I huvudrollen syns Frank Grillo, en herre som förmodligen är mest känd för sin medverkan i del två och tre i hårda filmserien The Purge, men som onekligen är på väg upp i (action)hiererkin. På sistone har undertecknad recenserat både Amazon Primeaktuella Black and Blue och Netflixbaserade Point Blank, två rullar i vilka Grillo innehar stora roller.

Har fastnat i en tidsloop

I Boss Level spelar Grillo förstfiolen som Roy Pulver, ex-Delta Forcesoldat, som hamnat i en minst sagt jobbig situation. Han har fastnat i en situation som gör att han vaknar upp varje dag med att möta en lönnmördare redan innan morgonkaffet. Om han klarar sig väntar en vild jakt som tar vid på gatan utanför. Men oavsett hur väl Roy hanterar alla mordiska individer slutar det alltid med hans död, och så vaknar han under samma omständigheter igen dagen därpå.

Ni förstår Roy lever i en tidslopp. Alla ni som sett skräckisen Happy Death Day och icke minst Bill Murrayklassikern Måndag hela veckan vet vad det hela går ut på. Vår hjälte är helt enkelt oförmögen att ta sig ur loopen ifråga. Men efter att ha upplevt samma sak 140 gånger har han åtminstone gradvis lyckats komma närmare målet och lösningen på mysteriet.

Upplägget utmärkt ursäkt för action

Insatsen är dock hög. Inte nog med att hans lille son är i fara, Roys forskarfru Jemma är också i potten. I alla fall påstår hennes slemme chef vapenmånglaren Clive Ventor alias Mel Gibson att hon är död. Den enda han någonsin älskat har brutit nacken. Men lyckligtvis finns det en lösning på problemet, och den stavas precis som förväntat som ren och skär mumbo jumbo.

Men det spelar väl i ärlighetens namn inte någon roll. Tidslopptemat uppmuntrar ju inte direkt för någon till att berätta en realistisk historia. I det här fallet utgör upplägget en utmärkt ursäkt för att brassa på med så mycket action som möjligt, och Carnahan tar givetvis vara på det tillfället. Filmens öppning sätter så att säga tonen för resten av filmne utan att direkt stoltsera med någon felaktig varudeklaration.

Lever inte upp till klassen

Så långt är allt gott och väl. På samma sätt ska villigt erkännas att Grillo gör en tämligen tilltalande leading (action)man. Och visst kan man förstå att hans Roy Pulver vill göra allt för att få tillbaka sitt classy ex i Naomi Watts sympatiska skepnad.

Dock måste jag säga att Boss Level knappast lever upp till klassen i ovannämnda tidigare verk, signerade Joe Carnahan. Tonen blir överlag väl lättsam. Humordelen vill sig inte riktigt, och någonstans får han inte ihop mixen brutalt våld och lustifikationer. Så nej, någon ny Smokin´ Aces är inte det här. Denna moderna actionklassiker hade för all del också sina skojfriska ögonblick, men de vävdes in i egenskap av beckmörk humor, som i slutänden ändå behöll åskådaren i en stämning som lät en förstå att det handlade om mesta möjliga allvar.

En underhållande actionbagatell

Så ur den aspekten är Boss Level onekligen något av en besvikelse. Underhållande är det hela emellertid likväl. Men det är på samma gång en bagatell. En bagatell, som förvisso är både påkostad och värd att se för actionfanatikern, men den kämpar dessvärre också hårt för att kravla upp till mittenbetyget den begåvats med.

Skriven 2021-05-03

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners