OM DET OÄNDLIGA

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Vår tids Tusen och en natt som en absurd melankolisk tragikomedi, Sverige 2019
Regi: Roy Andersson
I rollerna: Bengt Bergius, Anja Broms, Marie Burman, Amanda Davies, Tatiana Delaunay
DVD/VOD
(TriArt Film)

BETYG: FEM

Om det oändliga. Ge Roy Andersson 76 minuter och han ger dig hela sitt universum. Så klart, så koncist och så färgstarkt berättat – samtidigt som fotot hela tiden går i ett slags bleksminkad, urtvättad pastellskala med fokus på gråblå toner. Roy Andersson är en av världens bästa och mest unika regissörer. Han har en vision, och den tummar han inte på en enda millimeter.

Den visionen gav honom 2014 Guldlejonet i Venedig för En duva satt på en gren och funderade på tillvaron. Den visionen gav honom 2019 Silverlejonet för bästa regi just för filmen Om det oändliga. Den visionen gav honom också en plats på många internationella listor över världens bästa filmer 2019.

Det är nästan svårt för lilla film-Sverige att förstå hur enormt stor och respekterad Roy Andersson är som regissör och manusförfattare i andra länder i världen. Hur folk längtar efter hans filmer, hur folk diskuterar dem och minns de bästa citaten och de sällsamma bilderna. Allen och den andra Anderson skulle lätt kunna bli gröna av avund.

Roy Andersson – allt som behövs sägas!

“You had me at Roy Andersson!” säger en bekant, när jag ska rekommendera About Endlessness (vilket är den engelskspråkiga titeln på filmen) – “Say no more!”.

Så om du älskar Roy Andersson och vill avnjuta Om det oändliga utan ens ett kryddmått av förhandsinformation … “Read no more!”

Annars …

Ett tidlöst universum

Filmen rör sig i ett tidlöst fiktivt universum – historisk tid, nutid, kanske framtid … Vem vet?! En kvinnlig berättare med mjuk röst förtäljer saga efter saga, precis som i Tusen och en natt … Kanske är alla människorna del av samma ödesväv, kanske har de inte mycket med varandra att göra alls.

Älskande par flyger utan fiolspelande get

En man har tappat bort sig. Ett älskande par flyger, som i en berömd Marc Chagallmålning, över ett sönderbombat landskap. En kypare spiller det vin som han ska hälla upp.

En präst har tappat tron på tillvaron och mänskligheten och tar för sig lite extra av nattvardsvinet. Han drömmer mardrömmar om att bära på ett kors, och får läkarrådet att han ska vara nöjd med att bara leva – och inte ifrågasätta så mycket. Om han skulle fortsätta att tvivla och må dåligt, så måste detta schemaläggas innan klockan slår fem, vardagar, och tid måste bokas i god tid …

Allt fortsätter i det oändliga …

En annan filosofisk diskussion i filmen, som hålls i ett estetiskt kalt och vittonat rum, går ut på att allt är energi, att allt fortsätter – i det oändliga.

Brecht och Beckett hade varit stolta över den här filmen – en film som engagerar, samtidigt som det hela tiden är uppenbart att det är “teater”, att det är spelat … och att allt är en absurd melankolisk tragikomedi, som helt enkelt är mästerlig. Filmen är många gånger riktigt rolig, sketcherna är filosofiska och slagfärdiga och smarta – och underfundigt skrivna och berättade.

Korkad man får resa och se Niagarafallen

En man beklagar sig för sin fru över att en gammal skolkamrat har doktorerat. Han som var så dum, och nu får han resa överallt!

Frun tröstar honom med att de minsann också har rest – de har ju sett Niagarafallen! Mannen känner sig inte ett dugg tröstad. Den korkade skolkamraten som doktorerat har säkert också sett Niagarafallen, menar han.

Tusen och en natt … på en timme och en kvart

Roy Andersson fångar det tragiska och det komiska, det stora och det lilla, det pompösa och det småaktiga, allt i samma film … och på så kort tid.

Ett stort epos. Vår tids Tusen och en natt– serverad på en timme och en kvart. Och inte en enda droppe spills.

Skriven 2020-04-13