MINNEN AV IGÅR (Omohide poro poro)

Anime som realistiskt drama, Japan 1991
Regi: Isao Takahata
Originalröster: Miki Imai, Toshiro Yanagiba, Yoko Honna, Mayumi Izuka, Mei Oshitani
DVD/Blu-Ray /VOD
(TriArt Film)

BETYG: FEM

Minnen av igår är en intensiv spaning efter den tid – och även den kultur – som flytt. Lilla Taeko längtade alltid ut till landet. Vuxna Taeko längtar också ut till landet. Trots att hon fortfarande bor i Tokyo och egentligen har “allt” …

Det här är en tänkvärd film om natur och kultur och att hålla liv i landsbygden och att inte bli kvävd av ett arbete som är “bra” men som egentligen inte ger något. Filmen utspelar sig i Japan under år 1982 (nutid) och år 1966 (minnestid) men egentligen hade det kunnat vara nästan vilka tider och vilket land som helst …

Regn, moln eller sol?

1966 slog Beatles igenom i Japan och elgitarrer var sista skriket, liksom korta minikjolar. Taekos två äldre systrar minns musikgrupper, tonårsidoler, filmstjärnor och modenycker … men för Taeko kretsar alla minnen kring vardagen i hemmet och i skolan. Små diskussioner som vad som är det bästa vädret (regn, moln eller sol?) och vilken som är den bästa frukten är vad Taeko minns från 1966. Hur det var att gå i femman. Hur det kändes att bli kär. Hur svårt det var att räkna med bråk. Hur äcklig skolmaten var. Och hur smart man måste vara för att få en minimal roll i skolpjäsen att bli lite större …

Takahatas mästerverk

Minnen av igår (japanska: おもひでぽろぽろ, Omohide poro-poro, ”Minnen dripp-dropp”) regisserades av Isao Takahata och detta är regissörens sjätte långfilm för den berömda filmstudion Studio Ghibli, som Takahata var med och grundade 1985. Filmen är baserad på mangan med samma namn av Hotaru Okamoto och Yuko Tone. Filmens avslutande temasång (愛は花、君はその種子 Ai wa hana, kimi wa sono tane, “Kärleken är en blomma, du är dess frö”) är en japansk översättning av Amanda McBrooms The Rose och mycket action inträffar under sluttexterna.

Minnen av igår är känd för många västerländska animefans under den engelska titeln Only Yesterday. Det är en ovanlig animefilm eftersom det hela är ett realistiskt drama som är skrivet för en vuxen publik. Däremot är filmen inte begränsad till en vuxen publik. Taeko och hennes kompisar är helfestliga och lätta att identifiera sig med för en ung publik. (Samma typer – och arketyper – tycks finnas i alla klassrum!) Är man i mellanstadieåldern kan man ofta sakna filmer som tar ens vardag på allvar. Att gå på gympan eller inte kan bli till ett stort drama, liksom dilemmat hur man ska bli av med skolmat som man inte orkar äta upp …

“Realistiskt drama” ansågs tidigare som omöjligt att spela för animerade rollfigurer – men det var innan Takahata bevisade motsatsen.

På spaning efter den tid som flytt – och en semester på landet

Det här är Prousts På spaning efter den tid som flytt som anime! Med en kvinnlig huvudperson vid namn Taeko, en tjugosjuårig kontorsarbetare i Tokyo, som ständigt “förföljs” av sitt 10-åriga jag. När som helst poppar det upp minnen som hon trodde att hon inte hade eller hade glömt eller hade förträngt. Som hur besviken hon blev på sin första ananas! Eller hur ledsen hon blev när pappan förbjöd henne att göra teaterkarriär. Hon kommer till och med ihåg repliken hon hade i en barnteater, den som skulle göra henne till stjärna …

Taeko minns ensamma sommardagar när alla åker till landet och hon själv är kvar. Hur orättvist det är att hon är den enda som är kvar i staden, att hon är den enda som inte har någon att hälsa på. De äldre systrarna vill inte leka. Hela hennes sommarsemester är en lite tågutflykt och en dags bad med farmor – och Taeko får själv bada, medan farmor får massage.

Räkna med bråkiga äpplen …

Taeko minns pinsamma situationer i skolan. Hon minns hur mycket hon hatade bråkräkning på matten och vilken uppståndelse det blev när hon kom hem med underkänt resultat. Hon minns hur hon hackade äpplen i småbitar för att förstå matten bättre. Hon minns sin första kärlek. Han som var så bra på baseboll. Hon minns hur kallt det var att titta på basebollmatchen. Scener från hennes tioåriga liv kommer ständigt upp till ytan, som dripp-droppande minnen. Ibland förenklar de, ibland förklarar de, ibland komplicerar de vad hon håller på med som sitt 27-åriga jag.

Rekordsuccé på hemmaplan

Den här filmen blev en stor framgång bland alla japanska biobesökare (både män och kvinnor, alla ålderskategorier) och filmen slutade helt ohotad som årets bioetta i Japan året den kom ut – 1991.
Den svenska biopremiären dröjde dock ända tills november 2019.

Minnen av igår är en de bästa och vackraste filmer som gjorts. Tonen, storyn, animeringen, musiken … allt sitter som en smäck. Varje bild är som ett konstverk. Allt målat för hand.

Det här är så klart en stor favorit bland Studio Ghibli filmerna – Studion som även står bakom filmer som Spirited Away, Min granne Totoro, Kikis expressbud och När Marnie var här.

Paus för både häxor och kontorister

Om du känner för ett japanskt filmmaraton – kolla gärna in Studio Ghibli filmerna med sina ovanliga hjältinnor. Det här är huvudpersoner som inte sparkar ner några motståndare, deras styrka består snarare i inre kvaliteter.

Ett gemensamt tema för många Studio Ghibli filmer (och många andra japanska filmer) är en vördnad för naturen – både som en plats där naturandar bor och en plats där olika karaktärer kan landa och ladda batterierna, finna inre styrka och på ett positivt sätt uppleva “ma”, den lugna japanska tomheten.
Det spelar ingen roll om huvudpersonen som finner styrka och kraft i naturen är en liten häxa vid namn Kiki, som tar en paus från kvastflygandet, eller en 27-årig kontorsarbetare vid namn Taeko, som tar en paus från skrivbordet.

Naturen hyllas … lagom mycket!

Naturen betraktas ofta med vördnad i Studio Ghibli filmer. Men i Minnen av igår finns också en sund kommentar till all denna storögda naturdyrkan, yttrad av någon som bor på landet, mitt bland alla denna häpnadsväckande vackra natur, som får Taeko från Tokyo att bli helt lyrisk och närapå tårögd av lycka:

“City people see forests and woods and streams and they’re happy because they think what they’re seeing is nature … Apart from back deep in the mountains, almost everything you see here is the work of a farmer. This scenery has come about by lucky accident as people have struggled with nature to get what they needed to survive. That’s how the countryside works.”

Mycket natur är alltså i själva verket kultur – alltså något skapat av människor. Sätt natur och kultur i samspel och så skapas ljuv musik – som i Minnen av igår.

Världens dyrbaraste smink

Alla som är intresserade av japansk kultur får verkligen sitt lystmäte i denna film – man ser inte bara hur folk arbetar för att skapa ett modernt ekologiskt jordbruk, man får även veta historien bakom de dyrbara safflorna och hur dessa gula blommor var värda sin vikt i guld, för sin röda färg som användes av rika damer i kejsarstaden Kyoto … De fattiga bondkvinnorna som plockade safflorna hade själv aldrig råd med färgen.

Skriven 2018-01-08

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners