Y&T, KB, Malmö den 11 oktober 2019

Namnet är Y&T. De har arbetat hårt i fyrtiofem år och rockar alltjämt. Fast de gör det förstås i ett uppdaterat utförande som så många andra ålderstigna band. Endast sjungande gitarristen Dave Meniketti återstår av originalsättningen, resten av gänget har tillkommit efter millennieskiftet. Inget konstigt med det egentligen, men ska sanningen fram så har väl framgångarna varit begränsade rent kommersiellt även om fyra miljoner album på världsplanet i och för sig knappast kan betecknas som uruselt

En livsstil som inte alltid är lätt

Men ändå, det här sällskapet har uppenbarligen slitit hårt för allt de uppnått. På ett annat sätt än superstjärnorna i ungefär samma ålderskategori, bör tilläggas. Det är till exempel lätt för band som Aerosmith att fortsätta när publiken aldrig slutat komma i drivor, och de till och med kan få ett fett Las Vegas-kontrakt på ett av de många casinoresorterna.

För ett band som Y&T är dock turnerande jorden runt en livsstil som inte alltid är så lätt. En vän som följer amerikanerna via deras nyhetsbrev avslöjade efter konserten att den nu pågående turnén i Europa lär bli den sista eftersom det är för kostsamt att komma över och kuska runt på den här sidan Atlanten.

Sångare med kraft och omfång

Med tanke på detta är det inte utan att man kan undra varför amerikanerna ännu en gång – för tredje gången, såvitt jag vet – gjorde ett nedslag i vår lilla avkrok i världen. Fast det finns förstås ingen anledning att klaga. För herrarna visade sig vara både vitalare och i avsevärt bättre form än vad åtminstone jag hade förväntat mig.

Inte minst Meniketti själv levererade. 65-åringens röst hade fortfarande kraften och omfånget som behövs för att kunna servera den här typen av sånger på ett vettigt och tillfredsställande sätt. Med emfas, skulle jag till och med vilja säga. Även resten av bandet levererade. Vi talar i termerna gedigen enhet. Vilket egentligen inte är så konstigt. Även den nyaste medlemmen, trummisen Mike Vanderhule har trots allt hängt med i tretton år vid det här laget.

Spår hämtade från alla skivorna

Sedan vad gäller repertoaren, så kan den tveklöst betraktas som en ren och skär kavalkad av gamla och inte särskilt nya favoriter. Meniketti betonade tidigt att spår hämtats från alla tolv skivorna från och med debuten, den 45 år gamla Yesterday and Today till senaste “riktiga” studioalbumet, 2010 års Facemelter fanns på setlistan.

Med fötterna i både sjuttio- och åttiotalet

Så ska och måste nog slipstenen dras när det gäller ett band som Y&T, som i ärlighetens namn inte har haft särskilt många hitsinglar, men ändå har en stark repertoar att ösa ur. En repertoar som skiftar en del stilmässigt, dessutom. Av den enkla anledningen att gubbsen står med ena foten i sjuttiotalet och den andra i det efterföljande decenniet.

Det gör de fortfarande. Således kunde även en sång som Deep Purple-doftande I Want Your Money hämtad från ovannämnda Facemelter sorteras in under rubriken sjuttiotal denna kväll. Liksom den lika tunga som groovy Struck Down och inledande rockern Hurricane. Samt vackra balladen Come in from the Rain.

Eller kunde sistnämnda verkligen det? Läggas i sjuttiotalsfacket, alltså? Well, lyssnar man på den tillplattade versionen så ter sig detta alster som en välbekant powerballad rakt av, men på KB vilade det en onekligen en air av bluesfeeling, modell sjuttiotal i botten.

Aldrig mer hårfager Sunset Strip än i Summertime Girls

Så kanske man ska strunta i det här med kategoriseringen och bara nöja sig med att konstatera att det här är ett band med en stark hyfsat bred repertoar istället. Till exempel var bandet aldrig popigare än i Lonely Side of Town denna fredagsafton. Eller mer i närheten av progglight än i Japanhiten Midnight in Tokyo. Eller mer metal än i speedat riffiga Hang ’em High med sin catchy korthuggna refräng. Eller mer hårfager Sunset Strip än i Summertime Girls, för den delen.

I betydligt bättre form än förväntat

Ja, ni förstår grejen. Y&T uppvisar mer variation än många andra band, vars rockvideos vevades på MTV för sisådär trettiofem år sedan. Något alla närvarande på KB igår rimligen borde ha insett när allt var över. Liksom som sagt, att de är i betydligt bättre form idag än vad åtminstoner jag hade förväntat mig före musikalisk avspark denna kväll.

Skriven 2019-10-12

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners