ARIANA GRANDE, Royal Arena, Köpenhamn den 1 oktober 2019

Liten måste i slutänden bli stor tämligen snabbt för att karriären ska överleva. Det är liksom naturens gång. Fråga bara Ariana Grande. Scendebuten kom som femtonåring i Broadwaymusikalen 13 innan hon slog igenom i Nickelodeonserien Victorious några år senare och fortsatte på samma linje i dess spin-off Sam & Cat. Först därefter blev hon popstjärna när skivbolaget Republic upptäckte henne via diverse covers på YouTube.

Saknar tyngd och mångsidighet fullt ut

Resten är historia. Idag är Grande superstjärna med fem bästsäljande album på meritlistan. Inte illa marscherat, får man säga. Ändå är hon bara tjugosex år gammal. Fast med detta sagt måste jag ändå framhålla att gårdagens till synes utsålda konsert inte direkt hade knockade kvaliteter.

Visst, formatet på tillställningen tedde sig avsevärt både vad gäller storlek och budget – bara det faktum att sisådär dussinet dansare kompletterade på scen säger en del i det avseendet – men artisten själv har ännu inte den tyngd och mångsidighet fullt ut som behövs för att bära en sådan här show. Jämfört med sådant folk som till exempel generationskamraten, fantastiska Taylor Swift och lika lysande Shakira får man nog säga att hon måste se sig rätt ordentligt distanserad när det gäller den här typen av shower. Och då har jag ändå inte sagt något om en välkonserverad ikon som Cher.

Bringade både gott humör och proffsig attityd

Dessutom tvingades man konstatera denna kväll att sångerskan till skillnad från ovannämnda inte riktigt har den karisma som krävs för att nå fram på allvar. Det har å andra sidan en sådan som Rihanna, men hon slarvar från och till – som på Malmö Arena häromåret – dessvärre bort den genom att vara blaserad och närmast nonchalant, på ett sätt som mer än antyder ännu en dag på jobbet. Vilket Grande inte gör. För det ska sägas till hennes fördel att hon bringade både gott humör och en proffsig attityd till den danska arenan.

En bit kvar att vandra ur ett underhållningsperspektiv

Nu kanske en del invänder här att Grande inte alls representerar samma typ av musik som någon av dessa kollegor gör. Men det är inte det som är poängen i detta resonemang – vi har inte kommit dit än – utan hennes status som popstjärna av större dignitet, och i det avseendet får nog säga att hon alltjämt har en bit kvar att vandra för att nå upp till konkurrenterna ur ett rent underhållningsperspektiv.

Mest tralligt i reggaelåt och lån från Sound of Music

Samt för all del också konstnärligt. Om nu sanningen ska fram, och det ska den ju. Grande opererar som bekant inom det fack som dagens läge betecknas som pop, men som egentligen är en slags hybrid där R&B utgör basen, hip hop-beats en tydlig krydda och popen mest ger sig till känna i en och annan refräng. Detta demonstrerades denna kväll i sådant som fina souldoftande God is a Woman, släpigt, lätt jazziga balladen Dangerous Woman och naturligtvis Thank U, Next, om uppbrottet från tidigare fästmannen, komikern Pete Davidson, mest känd från Saturday Night Live.

Överlag blev det dock aldrig så catchy som i trevligt tralligt reaggaepräglade Side to Side och 7 Rings, vars största tillgång är lånet i versen från Julie Andrews Sound of Music-örhänge My Favorite Things. Mer sådant höll jag på att utbrista. För är det något sångerskan saknar är det upptempolåtar som kan lyfta arenakonserter som denna.

Tar i för kung och fosterland

Sedan har jag ett gott råd till Grande vad gäller sången. Hushålla med resurserna lite mer. Alla vet att du kan sjunga, men du behöver inte ta i för kung och fosterland så ofta som nu är fallet. För det är ju så det är. Vokalissan tänjer pipan till det yttersta och wailar icke sällan så det står väl härliga(?) till.

Det var väl Mariah Carey som en gång i tiden gav denna sångstil ett ansikte, men hon var/är å andra sidan mästare på området. Hon förstod tidigt att för att detta tilltag ska göra intryck behövs bokstavligt talat lägre tongångar också som komplement. Det kallas nyans, och det är dessvärre det Grande ofta saknar i sin leverans. Vilket är synd, för inte minst soulelementet tappas inte sällan bort på grund av detta. Vilket i sin tur gör de berörda sångerna en otjänst.

Hopp om att sätta starkare avtryck

Fast ändå, mitt i allt detta kunde man ändå hitta frön till något bättre och större. För det går knappast att komma ifrån att denna unga dam har talang. Tiden får utvisa om hon kan utveckla den på ett vettigt sätt. Jag hyser hopp. För med mognad följer insikt, och så småningom förhoppningsvis en personlighet som sätter starkare avtryck.

Skriven 2019-10-02

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners