SPLIT

Annons

Regi: M. Night Shyamalan
I rollerna: James McAvoy, Anya Taylor-Joy, Kim Director, Brad William Henke, Betty Buckley

BETYG: TVÅ
PREMIÄR: 2017-01-20

Jag känner mej onekligen högst splittrad till “Split” (vitsen bara flög ur mej) av flera anledningar. Redan när den stora Universal logon tar duken i anspråk hopar sej förhoppningarna, nej jag skulle vilja säga kraven på att M. Night Shyamalan skall leva upp dels till bolagets skräckfilmshistoria och dels till den ribba han själv lagt (Sjätte sinnet).

Om skillnaden mellan Dissociativ identitetsstörning (DID) och schizofreni vet jag inte mer än att det handlar om en identitetskris. Den vane biobesökaren ger mej förmodligen Norman Bates i Psycho som det perfekta exemplet när han ömsom är sonen och ömsom mamman på Bates hotell. Nåväl i verkliga livet fanns en kvinna i Kalifornien på 60-talet som var tre olika personligheter helt utan någon annan gemensam nämnare än kroppen. Att göra en skräckis på detta tema borde passa Shyamalan som handen i handsken men det visar sej vara lättare sagt än gjort.

Kevin (James McAvoy) hoppar in och ut i inte mindre än 23 personligheter och den 24:e är på väg ut “The Beast” och honom vill ni inte träffa. En av dem kidnappar tre tonårsflickor som nu försöker nå fram till en av de mera samarbetsvilliga karaktärerna för att komma ut. Flickorna är stöpta i samma form som de som brukar jagas av Jason och Freddy så om dem finns inte mycket att orda men det känns märkligt att inte Shyamalan får bättre styrfart på historien eftersom McAvoy onekligen gör sitt bästa för att ge dimensioner på sitt psycho. Ibland en kuslig studie i ondska och ibland med lätt överspel barn eller kvinna.

En av tjejerna har hamnat hos en pedofil i unga år och nu får vi i återkommande flashbacks se relationen utan att den egentligen gör några avtryck på nutid. Kevins relation till sin psykolog borde också ha haft lite mer kött på benen och utvecklats djupare. Kvar när alla brister och besvikelser sorterats bort blir tyvärr bara en ordinär skräckis i lättvikt och ännu en halvmesyr från Shyamalan.

skriven 2017-01-19

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners