MARTINA McBRIDE – countryns superstjärna “goes soul”

Annons

Hon är den lilla sångerskan med den stora rösten, och så har det varit i drygt två decennier vid det här laget. Namnet är Martina McBride, och i dagens läge betraktas hon allmänt som en av de största countrystjärnorna i Nashville. Vilket bara är logiskt. På meritlistan finns bland annat sju utmärkelser i kategorin bästa kvinnliga vokalissa från countryns två ärevördiga sammanslutningar ACM respektive CMA, tjugo hits och fjorton miljoner sålda album. Egentligen har den Kansasbördiga sångerskan inget att bevisa längre, men på nya verket Everlasting lämnar hon ändå sin bekvämlighetszon och tolkar soul på sitt eget sätt under överinseende av självaste demonproducenten Don Was.

– Ja, men det här är något jag har velat göra ett bra tag nu, kommenterar hon. Att sjunga sånger som mina favoritartister spelat in tidigare är något speciellt, så varför skulle jag då inte göra det? Dessutom var det bra timing nu.

Det sistnämnda fick för övrigt Martina omgående ett handfast bevis på när Everlasting som verket döpts till nyligen avtäcktes för världen. Skivan gick nämligen direkt in på USA-listans sjundeplats. På samma gång visade sig många kritiker från sin bättre sida, så det är inte utan lättnad i rösten hon säger att allting “verkligen har gått bra”.

– Fast det var tufft att få till det. Bara att välja låtar tog sju månader. Jag lyssnade på sju- åttahundra sånger, men till slut valde jag de som passade min röst bäst och sådana jag trodde fansen skulle gilla.

– Men de flesta av de här låtarna, typ If You Don’t Know Me By Now och What Becomes of the Brokenhearted har spelats in åtskilliga gånger tidigare. Var det något du tänkte på när du började arbeta med den här skivan?

– Nej. Ändå är det förstås sant som du säger. Men samtidigt har många av låtarna faktiskt inte direkt tolkats av kvinnor tidigare, så jag tänkte nog inte så mycket på det där. Jag gick på magkänslan istället.

Fast magkänsla i all ära, att som etablerad countryartist spela in en skiva med covers på ett gäng soulklassiker kan på pappret måhända te sig ett långt ifrån säkert sätt att bibehålla sin publik och status på. Detta är dock inte något som Martina vill kännas vid. Att släppa ett nytt album utgör alltid en ny början, menar hon.

– Det är alltid samma sak. Man vet aldrig vad man har att förvänta sig, så om jag nu hela tiden gått och funderat på vad fansen tycker hade jag aldrig lyckats bli färdig med någonting. Fast lyckligtvis har många hängt med på resan jag tagit, och gillat vad jag gjort genom åren ändå.

– Du låter nöjd med hur karriären har utvecklat sig under dina drygt tjugo år i rampljuset?

– Ja, jag är verkligen glad för allt. Att bli så här långlivad var definitivt inget jag hade förväntat mig från början. Det är toppen.

Martina berättar att hon alltid velat bli sångerska. Redan i koltåldern som fyra-, femåring sjöng hon så gott som oavbrutet. Därefter växte en orubblig beslutsamhet om att lyckas fram i tonåren. Att ha en vision är nödvändigt för att kunna gå framåt, menar hon när den givna frågan om karriärens höjdpunkter kommer på tal.

– Ah, gosh. Jag har fått vara med om så många härliga saker. Som att vinna för årets artist på CMA-galan eller att få sjunga på Grammygalan, det är alltid roligt. Liksom alla duetter med folk som Bob Seger, Jimmy Buffet, Kid Rock och Alan Jackson, som jag gjort.

– Och Elvis förstås?

– Yeah, det var verkligen kul även om han nu inte levde. Men bara att få höra hans röst i hörlurarna var “wow”. Sedan har jag ju gjort samma grej med Dean Martin också.

– Du verkar väldigt jordnära. Men har du aldrig känt att du blivit förförd av det glamourösa musikerlivet och tappat fotfästet?

– Nej, jag har aldrig någonsin haft sådana känslor. Jag växte upp i en liten stad i mellanvästern och uppfostrades till att ha en bra arbetsetik. Sedan har jag under hela min karriär haft familj, det har aldrig bara handlat om mig. Så allt hänger på vem man omger sig med. Jag har haft människor runt mig som sagt sanningen, inte vad jag velat höra.

– Man ska ju inte prata om en dams ålder, men för mig har det alltid verkat som om det är mycket svårare för kvinnor än för män att åldras i musikbranschen. Hur ser du på det?

– Jag har faktiskt inte funderat så mycket över det. Däremot kommer det en tid då framgångarna avtar. Det gäller för alla, och då särskilt om man mäter dem kommersiellt. Till och med sådana som Elton John och Madonna får känna på det. Därför försöker jag att inte tänka för mycket på sådant och bara göra mitt bästa och njuta.

Skriven 2014-04-25

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners