Klicka på bilden, för att se hela bilden
Det kanske låter krasst, men det är svårt att undvika det faktum att Laleh passar den politiskt korrekta mallen som handsken. Här har vi ju en ung begåvad tjej av utländsk härkomst som både är söt, sympatisk, integrerad och har undgått att gå i den standardiserade hip hop-orienterade fållan. Det är klart att hon ska skrivas upp? Eller? Absolut, men inte på grund av något annat än den odiskutabla talangen.
Fast sedan kan man onekligen diskutera hur hon använder den. Prinsessor lider precis som förstlingsverket av sin spretighet, och aldrig framträder detta så tydligt som i de svenska låtarna. Proggövningarna har för all del tonats ner den här gången, men gnälliga Far har lärt mig och Det är vi som bestämmer tillhör inte precis höjdpunkterna. Själv hade jag gärna sett att hon utvecklat sin akustiskt poppiga sida mer. Call On Me och November är exempel på spår som tar vid någonstans där oemotståndliga Live Tomorrow slutade, och det är dessa som lyfter helheten.
Skriven 2006-12-23
