Tankar för dagen: Konsten att ge en gåva

Annons

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Som vanligt, vaknade jag även i dag den 27 juni 2022, till min klockradio klockan 06.25.
Hörde jag rätt?
Hörde jag mitt namn?
Och inte nog med det, hörde jag min egen röst i radion?
Det var som att glo i röstspegeln.
På vardagar brukar jag vakna klockan 06.25 till ett P1-program som heter Tankar för dagen, och som enligt programförklaringen ”ger en stunds eftertanke i nyhetsflödet”. Det är en hel del röster som jag känner igen som strömmar ut ur radiokällan och bjuder mig till en ny arbetsdag. Det är Emil Jensen, Stina Ekblad, Uje Brandelius, Bob Hansson, Ulf Danielsson, Navid Modiri, Stig Fredrikson, Patricia Tudor-Sandahl, Inga-Lina Lindqvist, Caroline af Ugglas, Alice Bah Kuhnke, Ann Heberlein, Ewa Fröling, Björn Natthiko Lindeblad, KG Hammar, Mark Levengood…
I dag var det alltså jag som pratade. Här är länken (eller klicka på spelaren längst ner i denna text) du får själv lyssna på mina tankar precis när du än vill, om du inte har något bättre för dig. (Repris kl 21.45)
Och här får du läsa vad jag tänkte för dagen. Jag kallar tankarna Konsten att ge en gåva.

Expressen skrev ”Sedan Ryssland invaderade Ukraina har människors engagemang för att hjälpa de på flykt nått bibliska proportioner. I veckan rapporterade Röda korset att de inte sett så stort stöd sedan tsunamikatastrofen 2004.
Men samtidigt som rekordmycket pengar skänks till de stora, etablerade hjälporganisationerna så växer högarna av kläder, gosedjur, mat och medicin som inte kommer till användning längs gränsen mellan Polen och Ukraina.” Flera medier rapporterade att, citat ”Dina avlagda kläder kan göra mer skada än nytta”.

När jag läste det, kom jag att tänka på att jag vid flera tillfällen skänkte bort saker i bästa välmening men att gåvan stjälpte mer än den hjälpte.
1968 flydde jag Tjeckoslovakien som ett resultat av Warszawapaktens militärers intåg i mitt land. Mången i den socialistiska Tjeckoslovakien trodde att det är mycket lättare att leva i väst och att de flesta har råd med det mesta. Även min bekantskapskrets tillhörde denna kategori. Jag fick en hel del önskemål på saker jag skulle skaffa, exempelvis att jag skulle skicka en kupévärmare till en bil eftersom, det var obehagligt att sätta sig i den på vintern, som beställaren formulerade det.
Då skrev jag tillbaka att jag själv inte äger någon bil, att jag cyklar året runt, trots att det är något kallare i Sverige än där nere och att jag dessutom cyklar flera kilometer på natten när jag kör ut tidningar.
En dag fick jag en beställning på blöjor. Pappersblöjor.
Kvinnan som önskade sig dessa beskrev att hon levde i en enrummare som ständigt var fuktig både av att hon kokade tygblöjorna för att få dem rena och att dessa alltid och överallt hängde på tork i hennes lägenhet.
Året var 1970 och jag insåg att detta var ett ömmande fall. Att skicka ett enda paket pappersblöjor var både alltför dyrt per blöja och det skulle kanske bara räcka en vecka. Det visade sig att det lägsta blöjpriset skulle jag få om jag köpte blöjor som fyllde en hel järnvägsvagn och lät den rulla in i Tjeckoslovakien. Inte från Sverige, utan från Österrike, bara 50 km från Bratislava. Sagt och gjort, och kvinnan fick sina blöjor. Någon tacksamhet hade jag inte förväntat mig, men inte heller den otacksamheten.
Kvinnan fick förvara blöjorna i sin fars garage och hans bil riskerade bli stulen eller rispad när den stod oskyddad. Dessutom ville hennes bekantskapskrets också ha pappersblöjor och hon gav bort en hel del men till slut uppstod det ovänskap mellan henne och de som inte fick dem. Trots att internet och sociala medier inte fanns, fick hon påringningar dag och natt och alla ville komma åt hennes blöjor. Hon förbannade både mig och alla blöjor och ville bli av med dem genom att sälja dem, något som inte var direkt tillåtet och man hotade henne med att ta hennes barn från henne.
Vad är lärdomen?
Att ”otack är världens lön”, är den ena, en annan är, ”var försiktig med vad du önskar dig – det kan slå in…”, en tredje är ”tänk dig noga innan du hjälper någon”. Det betyder dock inte att man inte ska hjälpa människor i nöd. Man kan bidra på många olika sätt. Hur? Varsågod, fundera”

Klicka här för köp av och information om artikelförfattaren Vladimir Oravskys böcker.

© Vladimir Oravsky

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners