HERGÉ : KRABBAN MED GULDKLORNA – ett av de viktigaste Tintin-albumen firar åttio med jubileumsutgåva

Annons

Klicka för att se hela bilden

FAKTA
Förlag: Cobolt Förlag
Teckningar: Hergé
Serie: Tintins äventyr, jubiléumsutgåvan
Genre: Tecknade serier
Originaltitel: Le Crabe au pinces d`or
Översättning: Björn Wahlberg
Antal sidor: 72
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2021-11-22

Krabban med guldklorna är ett av de allra bästa och mest populära äventyren med TIntin och Milou … och orsaken stavas: Haddock. Krabban med guldklorna firar 80 år i år – med en praktfull volym i stort format med åtta extra sidor med fakta om äventyret och om karaktären Kapten Haddock. Baksidan av volymen smyckas med några av Haddocks mest blommiga kraftutryck. Serien är den färgversion av Krabban med guldklorna som gavs ut på svenska för första gången 1970, men här i Björn Wahlbergs nyöversättning från 2004.

Hergés egna favoriter

Äventyret är ett av de viktigaste i Hergés kanon – och även ett av dem som Hergé själv tyckte bäst om. Haddock utvecklades från komisk birollsfigur till seriens bästa “all-round” karaktär och Hergés egen favorit – en karaktär med stor hjärta, många svagheter och obrottslig lojalitet.

Dessutom var Hergé själv mest nöjd med teckningarna i detta album … Hergé var erkänt självkritisk, ofta alltför självkritisk, och när han skulle leta upp några få serierutor han var nöjd med och visa upp i en franskspråkig dokumentär, så kom de från Krabban med guldklorna. Han gillade verkligen själv hur han fångat rörelsen i en skytt som flyr över sanddynorna … Tilläggas bör att även flygscenerna, som växlar point-of-view mellan vad Tintin ser och vad de andra karaktärerna ser och vad vi kan få se i wide shots, är mästerliga. Steven Spielberg uppskattade dem mycket och jämförde dem med sina egna filmer … innan han själv tog sig an att filmatisera Tintin.

Kul att veta är också att Krabban med guldklorna är det mest filmatiserade Tintinalbumet – hitintills.

Från sopor till Sahara

Milous svaghet för att leta ätbara saker i sopor leder till att Tintin upptäcker en burk med krabbkonserv, som använts för att smuggla opium. Dupontarna är ligan på spåret, men det spåret tappar de snart – och under tiden finns Tintin och hans spårhund på skeppet Karaboudjan, där den osympatiske styrmannen Alan Thompson har nästlat sig upp till att föra befälet, genom att förse Kapten Haddock med kopiösa mängder whiskey … Äventyret tar Tintin och Milou och Haddock till Sahara och Marocko – som bland annat är känd för mesta krig- och kärleksfilmen någonsin: Casablanca med Ingrid Bergman och Humphrey Bogart.

Kapten Haddock växlar snabbt mellan rollerna. Comic relief, hjältemodig krigare, sidekick, tragisk hjälte, hot mot överlevnad under ökenvandringen, kidnappad vän i nöd som Tintin måste rädda .. Få karaktärer fyller upp så många positioner i en berättelse.

Mångfald i krigstid

Nu för tiden är “mångfald” ett trendord och det är kul att konstatera att denna historia som skrevs och tecknades under andra världskriget har en positiv bild med av en japan – en deckare som är mycket smartare än Dupontarna (vilket kanske inte är så svårt att vara) och som Tintin så småningom blir vän med efter jakten på drogsmugglarna. Det är stort, med tanke på att Japan, liksom Tyskland och Italien, hörde till “fiendeländerna” ur fransk och belgisk synvinkel. Dessutom; i Sahara räddas Tintin och Kapten Haddock till livet av förbipasserande dromedarryttare som bara talar arabiska med varandra – i pratbubblorna finns bara arabiska tecken, det översätts inte till svenska (eller franska, om vi talar om originalet) vad de säger. Det är underförstått. Dessa främlingar behöver hjälp, vård, mat och dryck – och vi ska ge dem det. Gästfrihet framför allt – ett arabiskt honnörsord.

Förbjuden allegori och farlig censur

Krabban med guldklorna skapades under nazisternas ockupation av Belgien. Tidigare hade Hergé förtäckt och allegoriskt kritiserat Anschlussi Kung Ottokars Spira. Detta äventyr blev förbjudet. Liksom Tintin i Amerika och Den svarta ön – eftersom dessa äventyr gav en alltför positiv bild av USA respektive Storbritannien.

Moralpaniken som uppstod när vissa svenska bibliotek plötsligt skulle rensa ut Tintin-album på grund av skadligt inflytande är alltså långtifrån ny. Redan nazisterna var inne på samma linje. Är det farligt med saker som sägs vara farlig litteratur eller är det farligt att rensa bort saker som sägs vara farlig litteratur? Den debatten fanns redan på Hergés tid, och den finns än idag. Säkert är dock att censuren och de hinder som ställdes upp för Hergé när Belgien ockuperades ledde till att han skapade ett av sina bästa verk någonsin – och nu finns det i det bästa svenska utförandet någonsin.

Skriven 2021-12-04

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners