THE LOST CITY OF Z – vackert någonstans mellan klassisk äventyrsberättelse och biopic

Annons

FAKTA
Regi: James Gray
Skådespelare: Charlie Hunnam, Robert Pattinson, Sienna Miller, Tom Holland, Edward Ashley
Land: USA
År: 2016
Genre: Biografi/Drama
Längd: 135 minuter
Format: DVD/Blu-Ray/VOD (SF Anytime)
Betyg: 4

Lost City of Z är en film som påminner betraktaren om varför man en gång började älska film. Den Där Känslan. Det där som inte kan fångas med ord, utan bara på bild. Det där som är äkta!

Känslan från långt innan massproducerade CGI-alster, alla stöpta mer eller mindre i samma form, tog över biograferna, och Google Earth såg till att det inte fanns något mer okänt att upptäcka.

Sista pusselbiten i mänsklighetens historia

The Lost City of Z är en film om äran av att hålla fast vid något – inte om hur mycket det egentligen kostar. Man skulle kunna se det som en metafor för hur regissören James Gray höll fast vid att filma David Granns bok från 2009 (som har samma titel som filmen).

En brittisk upptäcktsresande, Major Percival Fawcett, tillbringade det tidiga 1900-talet med att leta efter en förlorad stad i Amazonas. Han gav staden namnet The Lost City of Z – Z eftersom han ansåg att denna förlorade stad eller civilisation skulle komma med den sista pusselbiten i mänsklighetens historia.

Detta var kontroversiellt! Att påstå att vildar inte bara var vita människors jämlikar utan att de till och med hade en civilisation som var äldre än den europeiska!

Mot slaveri och exploatering av “vildar”

Fawcett var också öppet emot slaveri och slavhandel och att ursprungsbefolkningar förstördes och utnyttjades. Han kallade dem aldrig vildar, “savages”, som många andra, utan använde beteckningen ursprungsbefolkning, “indigenous people”, istället.

Försvann spårlöst

Ja, så var det då det där med uthållighet. Regissören James Gray fick gå igenom många bakslag innan han fick ihop pengar för att ge sig ut i djungeln och filma med 35 mm kamera.

Major Fawcett gav sig inte heller när det gällde att skrapa ihop pengar till sina expeditionersom gjorde att Fawcett fick ta en lång paus var det första världskriget – 1914 när han kom hem från en expedition hade skotten i Sarajevo precis inträffat. Nästa expedition var 1925, då han åkte tillsammans med sin äldste son. De försvann båda spårlöst i jakten på den försvunna staden. Fawcetts fru väntade på att hennes make och hennes son skulle komma hem ända till sin död 1954.

Fick upprättelse – 80 år senare!

Man må ha förlöjligat Major Fawcetts idéer om en civilisation av “vildar” i djungeln – men på 2000-talet visade det sig att Fawcett hade haft rätt hela tiden. På det ställe där Fawcett pekat ut Lost City of Z fanns det rester av en högt stående civilisation.

Men den verkliga upptäckar-eran är inte “nu för tiden”, på 2000-talet, utan i början av förra århundradet. Folk skulle vara först med allt möjligt – som att komma till Sydpolen och Nordpolen och man hittade Maccu Picchu i djungeln – än idag ett stort turistmål. Men nu är det liksom slut med saker att vara först till. Allt är paxat. Till och med månen.
Filmen är en korsning mellan en klassisk äventyrsberättelse och biopic, där Fawcetts liv kartläggs från och med året 1905, då han blev major och började sin första expedition i Brasilien – just för att rita kartor!

Britter – neutrala och noggranna kartritare

Gummi var värdefullt och man riskerade ett krig mellan Brasilien och Bolivia. Ingen litade på den andra parten för att rita kartan. Lösningen blev att anlita de neutrala britterna. Biopicen fortsätter med ännu en resa och med helvetet under det första världskriget och berättelsen tar slut 1925, då Fawcett åkte på sin sista resa, denna gång med sin äldste son.

Går inte att underskatta lystern

Det här är en otroligt vacker film – man är på vippen att beundrande och hänfört säga att “sådana här filmer görs inte längre!” när man inser att jo, de görs, men det är ju så sällan man ser något som är så bra, så gediget, så äkta!

Det går inte att underskatta filmens attraktiva lyster. Gray har fotat filmen analogt, vilket bidrar till filmens livsavgörande textur, där ljus skrider igenom nattens svärta, och där kostym och scenografi är detaljrikt och precist genomarbetad. Det här är en film som man kan svepa omkring sig som en filt, och man kan nästan känna den kyliga morgonluften över åkern, eller den kladdiga hettan över floden; vart filmen än utspelar sig så har den en sensorisk koppling.

Man vill gärna stanna kvar insvept i den här filmen och man känner med huvudpersonen – det här är bilder som man kommer att drömma om.

Briljant ensemble

Skådespelarensemblen är briljant ner till minsta lilla biroll. Britterna har massor av bra skådespelare att välja bland till den här sortens kostymdramer, ner till minsta lilla person som ska höja på ett ögonbryn eller servera en drink.

Speciellt bra är Charlie Hunnam som huvudpersonen, Sienna Miller som frun, Spider-Man-nykomlingen Tom Holland som sonen och en före detta tonårsidol, Robert Pattinson, här i en mogen roll som skäggig och glasögonprydd assistent.

Lost City of Z är enkel att sammanfatta när det gäller handlingen – han sökte efter något och kom aldrig tillbaka – men känslan, känslan går inte att sammanfatta med ord!

Skriven 2021-03-06

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners