BADLAND – en badass western som utnyttjar genren till max

Annons

FAKTA
Regi: Justin Lee
Skådespelare: Kevin Makely, Mira Sorvino, Bruce Dern, Trace Adkins, Wes Studi
Land: USA
År: 2019
Genre: Western
Längd: 117 minuter
Format: DVD/VOD
Distributör: Studio S Entertainment
Betyg: 4

Inbördeskriget är över, men Förenta staterna är långt ifrån förenade. Mathias Breecher, en Pinkerton detektiv, anlitas av landets första afroamerikanska senator för att spåra upp och verkställa domar mot tre karaktärer som kallas för krigsförbrytare och som stred för sydstaterna. Om nordstatare gjort sig skyldiga till övergrepp … ingen aning. Vinnarna skriver som bekant historien – och sydstaterna var på den förlorande sidan. Breecher vet inte vad de tre gjort, eller varför de gjort det de gjort (det vet inte heller publiken) men han ifrågasätter inte order. I tre olika kapitel tar han sig an Generalen, Kaptenen och Sheriffen.

Slitstarka arketyper revideras inte

Badland är en av de senaste westernframgångarna för den typ av drama som kallas “revisionist western”. Hostiles från 2017 har helt klart inspirerat regissören och manusförfattaren Justin Lee, men Lee ser lika gärna bakåt till den tid då westerns bara var pang-pang och actionunderhållning … Vem som har “rätt” är helt enkelt något som avgörs av vem som drar först. Det finns egentligen inget “revisionist” eller revolutionerande när det gäller arketyperna …

Den ensamme hjälten som drar snabbast och tål hur mycket stryk som helst, den sköna damen som han blir förälskad i, skurken omgiven av sina flinande hejdukar, skottlossning kring ranchen som är ansatt av skumma typer, den förtryckta staden som hjälten ska befria, och givetvis – duell i solen. Eller “a good old fashioned dime novel shoot out” som en karaktär kallar det – och medger därmed med en blinkning att westernklichéerna är äldre än själva westernfilmgenren.

Minoritet – och traditionell hjälpare till hjälten

“Dime novels” hade redan sålt in vilka ingredienser man behövde för att koka till en riktigt bra anrättning. “Revisionist” delen består bland annat i att i filmen påtalar att minoriteter har haft det minst sagt tufft i de Förenta staternas brokiga och blodiga historia – något som både afroamerikanska och indianska karaktärer får ge röst åt. Dock, huvudpersonen har en indiansk vän som klagar över att hans liv, hans folk och hans land har försvunnit – ett politiskt korrekt tal – men ändå har denne karaktär i filmen ingen annan roll än den som “civiliserad vilde som blir hjälpare till den vite hjälten” – en kliché som myntades mycket tidigt i westernmytens historieberättande. En Tonto som räddar livet på och lägger om såren på den manlige vite hjälte som vi får följa.

Gift är mord – men att skjuta någon är okej…

De tre akterna är mycket tydliga. Mathias Breecher har tre måltavlor: Corbin Dandridge, (kapitel ett) Reginald Cooke (kapitel två) och Huxley Wainwright (kapitel tre). Kapitel två är det mest underhållande kapitlet, bland annat för att Reginald Cooke spelas av Bruce Dern och Sarah Cooke av Mira Sorvino, och båda två gör det mesta av sina roller. Dessutom är man så van vid dueller och slagsmål att det är ett välkommet och mycket mörkt komiskt avbrott i rutinen att få se Breecher möta en man som är dödssjuk – att skjuta eller att hänga någon som är sängliggande är ju omöjligt, och Cooke, som lider av sin sjukdom, föreslår något trevligt gift … Men Breecher förfasar sig, för det vore ju mord! Hängning däremot, det är ju lagligt, det har han papper på! Och att skjuta folk kan man göra i självförsvar …

Reser sig på tio och slår tillbaka

När skumma typer försöker tillskansa sig Cookes ranch (som Sarah Cooke ska få ärva) blir det väldigt mycket självförsvar från Breechers sida .. liksom i akt tre, där den skumme sheriffen Huxley Wainwright och hans tio vicesheriffer ska tas om hand. Wainwright är en gammaldags skurkarketyp som håller en hel stad fången i sitt orättfärdiga grepp. Här får alla som gillar gammaldags westernaction och dueller sitt lystmäte – med råge. Givetvis är hjälten nere för räkning och uträknad och nära på död och begraven (eller åtminstone begraven) innan han reser sig på tio och slår tillbaka …

Jodå, westerngenren gör detsamma, den är ofta uträknad och reser sig på tio gång på gång …

Stjärnspäckad western

Det här är en stjärnspäckad western med många kända namn i rollistan. Det nya stjärnskottet Kevin Makely (Prisjägarna) innehar huvudrollen, flankerad av Mira Sorvino (Oscarbelönad för På tal om Afrodite), Bruce Dern (Oscarnominerad för Nebraska och Hemkomsten), Jeff Fahey (Gräsklipparmannen), Tony Todd (Candyman), Trace Adkins (Traded ) och Wes Studi (Den siste mohikanen).

Movie ranchen lever!

Liksom de westerns som flimrade förbi i Once Upon a Time in Hollywood … Badland är helt och hållet inspelad på en gammaldags movie ranch – Veluzat Movie ranch i Santa Clarita, Kalifornien. Alla djurskådespelare spelar sig själva, inga CGI-djur i sikte och inga specialeffekter pålassade i efterhand. Western må ha fått en delvis reviderad kostym, men har samma garderob som alltid – utan någon onödig utsmyckning.

Inga naturreservat med maffiga raviner

Justin Lees revisionistwestern är en frisk fläkt i öknen. Men för de geologifans som hoppas på att få se fossiler och kanjoner, raviner och hoodoos och andra maffiga geologiska strukturer som är vanliga i badlandsterräng (och i de många naturreservat i Nordamerika som har “badlands”) rekommenderas istället en dokumentär från National Geographic. Här finns inga sedimentära bergarter som eroderats av vind och vatten till oöverstigliga hinder. Titeln Badland är i detta fall symbolisk och syftar på ett laglöst land där slumpen avgör vem som överlever. Här är det snarare människorna som urholkats och som utgör faror och hinder, för den hjälte som försöker navigera genom den förrädiska terrängen …

Skriven 2020-09-02

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners