INSTÄLLDA KONSERTER – förbannade Coronavirus…och

Annons

Det börjar kännas nu. På riktigt. Vi står på randen till en pandemi. Säger åtminstone experterna med all fakta till hands, och att det beror på något kallat Coronaviruset eller COVID-19 lär inte ha undgått många. De som eventuellt trots allt varit heldöva för all information som sköljt över oss på sistone lär ana att något inte stämmer om de går på lokal i helgen. Eller på teater, shower och konsert, för den delen.

Ett förståeligt beslut, men det suger sanslöst hårt

En mindre dödsstöt för alltför mycket socialiserande i offentligheten infördes ju som bekant av regeringen igår. Sammankomster med fler än 500 deltagare är förbjudet i detta nu. Ett förväntat beslut förstås. Och ett fullt förståeligt sådant. Det här är inget man ska vare sig leka eller chansa med. Säkerheten och hälsan bör och ska väga tyngst.

Men ändå, på ett känslomässigt plan suger det sanslöst hårt med alla dessa inställda evenemang. Ett I-landsproblem? Visst, absolut. Men min ambition är ju att avnjuta och skriva om alla de här konserterna som var inplanerade, och leverera mina omdömen efter bästa förmåga. Precis som vanligt. Efter alla år är det alltjämt både roligt och inspirerande.

Det här är bara början

Men så blir alltså inte fallet den närmaste framtiden. Bara nu i mars är helgens konserter med åttiotalsgiganterna Richard Marx i Köpenhamn och Bryan Adams dito på Malmö Arena framflyttade, och nästa vecka blir det ingen rapport från dubbelkonserten med nu metalstorheterna Papa Roach och Hollywood Undead i Köpenhamn. Likaså är punkigt bluegrassiga spelningen med The Dead South – också i Köpenhamn – precis innan månadsskiftet historia. Så nu vet ni varför JPS Medias konsertbevakning kommer att gå på sparlåga den närmaste tiden. Och det är, får man förmoda bara början om man inte lyckas få virusspridningen under kontroll.

Lider med arrangörerna och artisterna

Fast det finns ju de som får ta de ekonomiska smällarna vare sig de klarar dem eller inte. Som arrangörerna. Jag lider verkligen med dem allihopa. Från minsta lilla på klubbnivå till de som mest kör sitt race på arenorna. Mina sympatier går också ut till artisterna. I dessa dagar när inkomsterna från själva musiken i sig är försumlig på grund av usla parasiterande streamingavtal genereras levebrödet till överväldigande del via turnerande.

Levande vilda djur i bur mixade med dödkött i solen

Sedan ur ett allmänt globalt perspektiv är denna kris förstås inget annat än en tragedi, och det som är så in i helvete irriterande är att det här förmodligen inte hade behövt hända. Om inte Kina, denna förlegade kommunistdiktatur med grava råkapitalisttendenser hade gjort något åt den medeltidspräglade djurhållningen det vill säga. Jag menar, levande vilda djur i burar staplade ovanpå varandra mixade med dödkött från andra varelser ur vår herres hage ute i solskenet. Knappast något våra relevanta myndigheter här hemma hade accepterat, om man säger så. Med sådana förutsättningar är det inte en fråga om utan när katastrofen är ett faktum.

Larmande läkare tystades

Man kan tycka att Kina egenskap av alltmer auktoritär stat skulle ha utnyttjat folkets rädsla för överheten och gått in för att använda resolut handlingskraft. De kunde infört tuffa lagar mot den här typen av hantering för länge sedan. Om inte för djurens väl och vet, så i alla fall av rädsla för att ekonomin skulle drabbas. Därmed inte sagt att det varit rätt att hota folket, men det hade åtminstone varit en logisk approach i sammanhanget. Inte minst för det här liksom inte första gången Kina utmärker sig i sådana här sammanhang. Sarsviruset, som hotade världen i början på 00-talet hade som bekant också sitt ursprung i Mittens rike.

Men icke sa nicke. Istället anklagades läkaren Li Wenliang som larmade om viruset för att sprida rykten och tystades. Till slut dog han själv i smittan. Ett sorgligt för att inte säga uselt agerande från överheten. Det kan vi alla säkert vara överens om.

Energi på att hjälpa istället för att trakassera

Så låt oss därför göra ett tankeexperiment och fråga följande; vad hade hänt om myndigheterna stöttat Wenliang istället för att förfölja honom och diverse kulturpersonligheter, typ konstnären Wei Wei och svenskkinesiske bokförläggaren Gui Minha? Tänk om de lagt lika mycket energi på att hjälpa läkaren ifråga som de rutinmässigt gör för att trakassera och tysta meningsmotståndare. Vad hade då hänt med Coronaviruset? Hade epidemin kunnat kvävas i sin linda? Det får vi aldrig veta. Dessvärre.

Hyser hopp för redan saknad livemusik

Olyckligtvis får måhända världen i värsta fall istället uppleva en långdragen kamp mot detta dödliga elände. Detta yppas inte för att måla fan på väggen, för just för tillfället hyser jag alltjämt hopp om bättring och återgång till det normala. Och i den konklusionen ingår självklart att livemusiken ska få chansen att höras överallt igen så snart som möjligt Det ska inte alls förnekas. För den är redan saknad.

Skriven 2020-03-13

Skriv ut sidan

Våra samarbetspartners