Klicka på bilden, för att se hela bilden
Den 13 december, på Luciadagen, förtär man gärna ett gross pepparkakor, för att tillförsäkra sig om en dos snällhet inför den stundande Julen.
Göran och Zlata passerade den stora anslagstavlan vid skolentrén. Årets Luciakandidater satt upptejpade och log med sina bedjande leenden mot sina betraktare. ”Rösta på din favorit!”, stod det med stora bokstäver. Göran stannade till och tittade på de blonda tjejerna. Skolans snyggaste.
Han funderade: Tänk om någon av de änglarna ville bli hans tjej. Tänk om han kunde få en kyss av kandidat nummer två.
Plötsligt och till sin fasa fick han syn på sitt eget porträtt. Göran var Luciakandidat nummer sju.
Ylva smög upp bakom Göran. ”Jag har skramlat ihop skitmånga röster åt dig!”, viskade hon.
Göran hoppade till och bara glodde på Ylva. ”Nej, nej, nej! Jag kandiderar ej. Jag är nöjd.”
Så slog det honom: Om han blev Lucia, fick han alla tärnor i sitt tåg. Då skulle han kunna välja vem av tärnorna som skulle bli hans tjej.
”Ja, ja, ja!” Göran tog tag i Ylvas kinder och klämde dem röda. ”Tack Ylva! Du kan få bli Stjärngosse!”
”Lägg av va?! Du är sjuk Göran. Inget annat än sjuk!” fräste Ylva. Men Göran brydde sig inte och vände sig till Zlata.
”Och du Zlata, du får vara pepparkaksgubbe!”
Göran rullade korridoren bort.
”Då i vårt mörka hus, rullar med tända ljus, Sankta Göran, Sankta Göran.”
”Vi har röstat på dig Göran!” Några tjejer i Görans parallellklass, som aldrig någonsin hade gett Göran en blick tidigare, skröt om sin insatts.
”Man tackar, man tackar!” tackade Göran och gjorde en svepande gest med handen, som om han lyfte hatten för tjejerna.
”Tro inte att du vinner!” fräste en av kandidaterna. Men Göran bara log och höll tummarna.
Hårt. Riktigt hårt.
När elevrådets ordförande och kassör tillsammans med rektorn räknade röstsedlarna, bevittnade de att samma lyckans ost som tidigare vann modelltävlingen även hade skrapat ihop flest röster i Luciatävlingen.
”Nej, det här får inte vara sant!”, utbrast rektorn och tog sig för pannan. ”Det begriper väl var och en, att vi inte kan ha en kille och till på köpet i en rullstol som Lucia!”
Göran satt inne på rektorns rum och motsatte sig rektorns argument om den oföränderliga Luciatraditionen.
”Ja men det förstår du väl att dina kamrater gör narr av dig!”, menade rektorn.
”De vill ha mig och de ska få mig!”, avslutade Göran diskussionen och rullade ut från rektorns kontor.
”Lusse lelle, Lusse lelle, Elva nätter före jul!”
Rektorn hade aldrig varit med om något liknade. Lucia är en högtid, en årlig tradition, och traditioner ändrar man inte på hur som helst.
Läraren Get-Hans kom fram till Göran efter lektionens slut. ”Har du tid en stund?”
Göran nickade.
”Rektorn bad mig prata med dig!”
”Får jag gissa? Han vill hälsa, att från och med nu, är på hans skola hjulmänniskor lika mycket värda som fotmänniskor! Rätt?”
”Har du verkligen tänkt igenom detta ordentligt?”
”Absolut!”
”Rektorn bad mig framföra att du fick helgen på dig att fundera på om du ville ändra ditt ställningstagande.”
”Det kvarstår!”
”Det är bra Göran!” Get-Hans klappade Göran på axeln.
”Vi bär ljus till dig som är i mörker!”
”Jag håller med dig fullständigt. Att eleverna valt dig är demokrati i sin sannaste och renaste form. Trevlig helg!”, bräkte Get-Hans glatt.
När Göran på måndagen passerade musiksalen hörde han hur kören övade på Lucialåtarna. Han rullade genast till rektorsexpeditionen.
”Nämen, där är du ju!”, utbrast rektorn och slog ihop händerna. ”Har du tänkt över ditt beslut?”
”Jag är årets Lucia!”
”Göran?!” Rektorn stirrade förundrat på sin elev. ”Lucia är en viktig tradition här i Sverige.”
”Jag håller med dig. Den är mycket viktig!”
”Och det är mycket viktigt att det är en tjej som är Lucia. En vacker tjej. En tjej som kan gå!”
”Nej. Där har du fel!”
Rektorn tittade förvånat på Göran.
”Lucia är en symbol för de utstötta, en symbol för de svaga. Lucia kommer med ljuset. Det är det som är budskapet. Inte om hon har lusselelle mellan benen eller inte, och definitivt inte om hon skrider fram eller rullar. Lucia var lika handikappad som jag!”
”Nu är jag inte med i ditt resonemang!”
”Lucia var blind!”, röt Göran. ”Fast tydligen mindre blind än du!”
”Nu lugnar vi ner oss lite! Annars relegerar jag dig. Vem tror du att du är? Du skall inte köra över en tradition som vi vill ha här på skolan. Varken med eller utan rullstol.” Rektorn kokade av ilska.
”Så här kompromissar vi så att alla blir nöjda och glada; Du får ett diplom där det står att du korades till årets Lucia men du får inte vara med i Luciatåget. Är det förstått? Nu går… eller rullar… eller försvinner du ut härifrån med eller utan diplom!” Rektorn knuffade ut Göran ur kontoret och slog igen dörren.
Göran skrev ett brev till Jämställdhetsombudsmannen JämO. Han hoppades innerligt att det stora O:et i JämO inte stod för en stor nolla som befäster det sorgliga intet som en JämO gör för jämställdheten.
Några veckor senare, när Luciafirandet redan passerat, svarade JämO på Görans brev.
”Hej.
Jag förstår att du är arg över att du inte fick vara Lucia. I läroplanen för grundskolan står det bland annat att skolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller men så är det tyvärr inte.
Det finns jämställdhetsutbildningar för pedagoger. Tipsa gärna din rektor om dessa utbildningar.
Mvh
Jämställdhetsombudsmannen”
Den ovanstående, nära på helt sanna Luciaepisoden, är lånad från en av ZLATA IBRAHIMOVIC-böcker.
ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK är en av Vladimir Oravskys populära ungdomsböcker. Inte undra på att ZLATAS förlag beställde först en fortsättning på den, och sedan ytterligare en. Det finns sedermera inte mindre än tre eftertraktade ZLATA-böcker. Och inte bara det: ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK blev även dramatiserad och resultatet blev en av vinnarna i en dramatävling utlyst av Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) och Elverket.
Här är några röster om Zlata-böcker:
I boken BLICKPUNKT BARN OCH FRITID utgiven av Gleerups finns texter av Ellen Key, Jean-Jacques Rousseau, Finn Zetterholm, W Somerset Maugham, Astrid Lindgren och ett utdrag ur boken ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK…
Bonnier Utbildning gör liknande bedömning som kollegerna på Gleerups och följaktligen finns även i Bonniersamlingen ZOOM SVENSKA ÖVNINGSBOK ÅR 6 ett utdrag ur ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK, tillsammans med en rad andra renommerade texter och författare.
ZOOM SVENSKA ÖVNINGSBOK ÅR 6, kom ut även på Sanoma Utbildning, i inte färre än sju tryckningar.
ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK finns på drygt 1 000 bibliotek i Sverige, inklusive universitetsbibliotek, skolbibliotek, sjukhusbibliotek och Svenska barnboksinstitutet.
Rädda barnens ungdomsförbund valde ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK till sin arbetsbok.
ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK är en av de mest säljande ungdomsböckerna i Sverige på det tema den behandlar.
ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK tilldelades Kulturrådets litteraturstöd.
ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOG är utgiven även på danska. Den utgavs med medel från det danska undervisningsministeriet och boken blev införlivad i Den Danske Folkeskolens Grundfortegnelse.
ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK ingick i Bibliotekstjänstens vandringsutställning och den finns även utgiven av Talboks- och Punktskriftsbiblioteket.
Den första boken i Zlata-serien kom ut år 2004. Recensionerna varierade mellan mycket bra och ännu bättre. Även om dessa värmer, är det inte de som värmer mest. Utan det är de 100-tals mejl och brev och sms, skrivna av våra läsare, flickor och pojkar och faktisk även deras mammor och inte så sällan lärare och bibliotekarie.
Även olika bloggar engagerade sig i Zlata-serien:
”Det här är ett stycke komprimerad livstragik, välgjort och trovärdigt”, skrev Johanna K om boken DET RENA LANDET : EN BERÄTTELSE OM VÅLDTÄKT och hon menade att ”Det är med ett oerhört flyt boken är skriven. Språket är enkelt, kapitlen korta. Det går snabbt att läsa den här boken. Jag kan tänka mig att den fungerar finemang som diskussionsunderlag i slutet av högstadiet eller i gymnasiet.”
Johanna K, en ”35-årig lärare i svenska och svenska som andraspråk”, är en av fem litteraturälskande kvinnor som skriver om böcker, tidningar och andra texter på webbsiten Bokhora, en av Sveriges största litterära bloggsiter enligt både Bloggtoppen och Blogtoplist.
”(…) Ur den trettonåriga Zlatas perspektiv berättas sedan om den första tiden i det nya landet. I sin dagbok skriver hon om allt det nya, om ångesten inför den osäkra framtiden, om främlingsfientlighet och mobbning men också om kärlek och vänlighet från omgivningen. Det är en mycket varm och engagerande historia, som samtidigt visar på allvarliga brister i svensk flyktingpolitik. Det är lätt att sätta sig in i familjens öde, och Zlata framstår som en rolig och allvarlig tonårstjej, som genom sin dagbok låter oss se vad som händer en tonåring som måste fly från sitt hem. Boken vänder sig i första hand till ungdomar, men även vuxna kan läsa den med behållning. Den är också mycket lämplig som underlag för diskussioner om flyktingpolitiken i Sverige.”
/ Katrine Hamori, BTJ, Bibliotekstjänsten
ZLATA IBRAHIMOVICS DAGBOK finns även som en scenpjäs utgiven i samlingen ’FLYKTEN UNDER JORDEN’ JÄMTE FLERA GRUVSAMMA OCH NÖJSAMMA TRAGEDIER OCH KOMEDIER, som också fick översvallande recensioner.
”(…) Den finns även som teaterpjäs, och det är lätt att förstå att den lämpade sig för dramatisering. Författarna har byggt upp en kontrastskarp berättelse, ibland mycket svartvit, för att förtydliga hur flyktingpolitiken i Sverige drabbar människor. Boken kan säkert engagera unga människor och få dem att se med andra ögon på de flyktingar och invandrare som finns bland oss.
/ Elsa Hallbäck, BTJ, Bibliotekstjänsten
”’Zlata Ibrahimovics dagbok’ av Vladimir Oravsky och Daniel Malmén
’Den här berättelsen är verklig. Allt har hänt och allt är sant. Zlata finns. Här och nu, mitt ibland oss. Det är bara att öppna ögonen’. Dessa ord inleder boken, som handlar om en invandrarfamiljs öde i Sverige och det är familjens tonåriga dotter Zlata, som för ordet och delvis i dagboksform låter läsaren ta del av kampen för att få stanna i landet, att få sitt uppehållstillstånd och hennes liv med svenska barn i den svenska demokratiska skolan. Dagboksrösten är mycket personlig och kommer mitt inifrån ett sargat tonårshjärta. En trettonårig flicka som redan fått se och höra alltför grymma saker i det krigsdrabbade Kosovo och som lyckats fly därifrån med mor och far, men lämnat en bror och farmor kvar. Fadern är serb och kristen och modern muslim och alban. Båda har gedigna yrkesutbildningar bakom sig och vill inget hellre än att börja arbeta och göra nytta för sig. Den fortlöpande berättartexten, som kommenterar och för handlingen framåt är ibland cyniskt konstaterande, men också inkännande och humoristiskt avslöjande.
Boken är högaktuell i dessa dagar, då de apatiska invandrarbarnens situation belyses stort i media. Här kan man få en inblick i det eländes pappersmalande som kan föregå ett utvisningsärende, allt hopp och den dramatik, som brevet de väntar på kan utlösa.
Zlata upptäcker att hennes föräldrar inte skrattar och inte längre håller om varandra. De grälar allt oftare… då sjunger Zlata högt. Då ser de på henne.
Zlata är en modig och uthållig tjej, men till slut orkar inte heller hon och tar till drastiska handlingar för att landet de kommit till inte vill veta av dem.
’Zlata Ibrahimovics dagbok’ borde läsas av skolbarn, deras föräldrar och lärare, för den ger en klar bild av Zlatas klasskamraters inställning till invandrarbarn och varifrån de kan ha fått sina fördomar sanktionerade. Zlata får inga svenska kamrater förutom en grabb, som sitter i rullstol och som också är utanför den större gemenskapen, som borde vara självklar i en skolklass.”
/ Birgitta Brobeck Biblioteket i fokus
”(…) Och när jag äntligen lyckas släcka läslampan fram på småtimmarna kan jag inte somna.
Läsningen gör mig plågsamt medveten om hur irriterande verkligheten kan vara att ta till sig. Jag blir tvungen att inse att sanningen kan vara ett tröttsam upprepande av det förutsägbara. Det finns många Zlata. Och de har ett helvete.”
/ Hanna Wallsten, Kyrkans tidning
”Det här är en helt suverän verklighetsskildring om en ung flykting!”
/ Emma Axelsson, Norra Västerbotten
”’Zlata Ibrahimovics dagbok’ av Vladimir Oravsky & Daniel Malmén
’Den här berättelsen är verklig. Allt har hänt och allt är sant. Zlata finns. Här och nu, mitt ibland oss. Det är bara att öppna ögonen.’
Så inleds berättelsen om 13-åriga Zlata Ibrahimovic, en flyktingflicka som kommer till Sverige från ett krigsdrabbat Kosovo. Hon och hennes föräldrar smugglas hit i en lastbil, och upptäcks vid gränsen. Månader av väntan följer, månader av såväl framtidshopp som armod.
Zlata lär sig svenska och efter ett tag får hon börja skolan. Där finns de inte alltid så välsinnade klasskamraterna, och en hel del smygrasism – både från elever och lärare.
Familjen Ibrahimovic bekantar sig emellertid med svenska familjen Persson, och Zlata ser en vän i den rullstolsbundna sonen Göran. Men Göran vill mer än bara vara vän. Snart upptäcker han att Zlatas underläge kan utnyttjas.
Innan jag läste boken trodde jag att det var en något censurerad ungdomsbok, hård men ändå skonsam. Nu vet jag bättre.
Detta är ett så starkt rop på hjälp att det får skygglapparna att trilla av i bara farten. En briljant spark mot en politik som blöder.
Och det är sannerligen ett känsligt ämne som behandlas.
Känsligt, men viktigt.
Denna bok är precis lika viktig för Svensson, som för de människor vars vardag den skildrar.
Ur den charmiga, men nästan snudd på desperata, synvinkeln granskas vårt land av helt andra ögon, en genomträngande blick som söker svar.
En rå, nattsvart verklighet presenteras. En verklighet där mamma Mila, med ett yrkesliv som röntgenläkare i bagaget, som enda chans till arbete blir erbjuden att testa läkemedel för 150 svenska kronor sprutan, och där pappa Vojo, som tidigare varit skicklig bilmekaniker, tvingas reparera möbler åt arbetsförmedlingens Returen. Zlatas kommentar om detta är:
’Det är konstigt. Mamma och pappa kan jobba. Men det verkar som om ingen tror det. Därför får de låtsasjobb’.
(…) Gång på gång är jag nära på att brista i gråt; ibland av ilska, ibland av sprudlande glädje.
Det finns inte ord för hur förälskad jag blivit i denna bok.
Boken är lättläst, i alla bemärkelser.”
/ Nanna Johansson, Gefle Dagblad
”Oravsky och Malmén har skrivit en otroligt varm och medkännande bok som berör djupt. Den väcker både skratt och gråt och framför allt eftertanke […] Jag tror att ’Zlata Ibrahimovics dagbok’ är viktigare i debatten om flyktingars situation i Sverige än ett dussin debattartiklar. Det är en bok som genast borde gå ut i klassuppsättningar till landets skolor. För den är äkta och den berör djupt.”
/ Anders Chorell, Stockholms Fria Tidning
”Hej och tack för en underbar bok!
jag är högstadielärare i svenska på en friskola i Arvika och jag har nu köpt in ’Zlata Ibrahimovics dagbok’ i helklassuppsättning. Det var en underbar bok som det ska bli roligt att sätta i händerna på eleverna.
Du skrev att ni även håller föredrag. Åker ni ut till skolor också? Det vore ju jättekul om eleverna först läser boken och ni sedan kommer och berättar om den!
Friskolan Klässbols högstadium är en friskola med inriktning på estetiska ämnen så som bild, musik, dans och drama och att se film tillsammans och ev. skriva manus (och också dricka vin tillsammans, dock inte med eleverna,) lät väldigt kul och lockande!!
Kan du inte maila till mig om du är intresserad av att komma till vackra Arvika och föreläsa på en helt unik och ’häftig’ skola, (och dricka lite vin)!!!! Det hoppas jag på, och ser fram emot!
Hälsningar Ulrica Högberg”
En flitigt läst, känd författare skrev till mig:
”Jag gläder mig varmt och uppriktigt åt att ert skillingtryck ’Zlata Ibrahimovics dagbok’, erövrat den svenska allmogens hjärta.
För drygt hundra år sedan kunde det heta:
’’Deruppe ingen död skall vara / Och inga tårar, ingen natt!’
Så sjöng den lilla svarta Sarah, ett fattigt negerbarn så gladt.
En gång, en enda gång allena, Hon hört den hvite läraren;
Hon hört om blodet, som kan rena Hon hört om Jesus, barnens vän.
Nu lockar hon de toner klara Ur harpan fram med fröjdfullt mod,
Ty se, den lilla svarta Sara Var hvit och skär i Lammets blod.’
Det är för övrigt mycket tänk- och anmärkningsvärt att den bok som jag spontant upplever som kall och utspekulerad, i själva verket sätter motsatta känslor i rörelse hos den, som jag antar, företrädesvis kvinnliga publiken. Jag vet inte vad ni har lyckats med, men kinderna blossar och tanterna verkar våta under kjolen, så vad kan jag annat säga än: Gratulerar!
’Zlata Ibrahimovic’ är en målsökande robot riktad mot hjärtat av det ständigt lika dåliga svenska samvetet. Pekoral eller ej, det funkar!
Bravo!
Underskrift”
”’Zlata Ibrahimovics dagbok’.
13-åriga Zlata och hennes föräldrar Vojo och Mila har flytt bort från sitt hemland Kosovo, bort från kriget för att finna tryggheten i Sverige… Men kommer dom att få stanna?
Ur boken, en lista som Zlata själv har skrivit…
’Lista på vad som saknas i Zlatas liv:
Fred
Pengar
Svensk nationalitet
Kärlek
Kärlek? Undrar om jag har det? Mamma och pappa älskar mej. Jag älskar dem. Men ingen annan älskar mej…’
Zlata gör allt hon kan för att passa in i det svenska samhället, men det verkar som att det blir fel hur hon än försöker och det är hennes klasskamrater inte sena att påpeka… Enligt dom verkar det som om hon inte är värd ens en blick, ett leende utan att hon bara finns där för att dom ska ha någon att hacka på…
’Zlata Ibrahimovics dagbok’ är den bästa bok jag läst. ***** av fem stjärnor.”
/ Isabella Viscovich, Barn och ungdomar, Boktips
”Betyg 5 av 5.
Efter att ha läst boken ’Zlata Ibrahimovics dagbok’ så vet jag att det finns fler än jag som tänker på invandrare som har det svårt. Den här boken borde alla läsa, så att dom förstår vad vissa går igenom.”
/ Sanna
”Hej!
Mitt namn är Sanna, 16, och bor i Örebro. Jag har läst eran bok ’Zlata Ibrahimovics dagbok’. Det är nog den bästa boken jag har läst i hela mitt liv. Det kanske beror på att jag känner två stycken som har flytt från Bosnien när det var krig där. Dom har överklagat flera gånger för att få stanna här i Sverige. Till slut så var dom tvungna att gömma sig. Det hände förra året. Dom är fortfarande kvar här i Sverige, nu sitter dom och väntar på sina papper.
MVH /Sanna W”
”’Zlata Ibrahimovics dagbok’
Lektørudtalelse:
En beretning for unge og voksne fra 15 år om de vilkår, vi her i Norden byder flygtninge. Bogen er den 15-årige Zlatas fortælling om, hvordan hun og hendes forældre, der er flygtet fra Kosovo, bliver modtaget i Sverige, men begivenhederne kunne desværre lige så godt finde sted i Danmark. Familien har god grund til at flygte, faderen er kristen, moderen muslim hvilket er uacceptabelt i hjemlandet. De har måttet efterlade en ung søn og en gammel farmor og har traumatiske oplevelser i bagagen. Både Zlata og hendes veluddannede forældre er indstillede på at lade sig integrere i det svenske samfund. Men Sverige er ikke indstillet på at integrere dem, så tilværelsen bliver et vågent mareridt. En enkelt svensk familie åbner dørene for de fremmede, men heller ikke dette er uden omkostninger specielt for Zlata. Da familien nægtes opholdstilladelse skjuler de sig i kælderen hos deres svenske ’venner’, før de flygter videre mod til Norge. Her håber de at finde fodfæste i Svalbard, en slutning der trods alt åbner et lille fremtidshåb. Det er en barsk og engageret fortælling om de forhold, et velfærdssamfund der lærer skolebørnene om demokrati og tolerance vil være bekendt at tilbyde mennesker i nød. Bogen er særdeles velegnet til undervisning, og der er lavet en særlig hjemmeside www.zlata.dk med bl.a. undervisningsmateriale og links til relevante hjemmesider f.eks. Amnesty International
Lektør: Ulla Møller”
”’Zlata Ibrahimovics dagbog’, forfatter: Vladimir Oravsky, Daniel Malmén
(…) Det er en medrivende bog, der er godt fortalt (…)”
/ Heidi Friborg Christophersen, Folkeskolen.dk
”’Zlata Ibrahimovic dagbog’ ved Vladimir Oravsky og Daniel Malmén
Der er krig i Kosovo. Zlatas forældre bliver jaget ud af landet da Mila, Zlatas mor er albaner, og Vojo, Zlatas far er serber. De kommer ulovligt til Sverige, og kommer til at bo i et asylcenter. Da Vojo med Zlata bag på cyklen, forgæves kører rundt i nabolaget, for at finde et fjernsyn de kan se nyheder fra krigen på, møder de Marianne, Bernt og Göran, og denne familie bliver hurtigt deres venner.
Zlata starter i skole, og familien får et lille hus. Forældrene prøver forgæves at finde job, men Sverige vil ikke give folk uden opholdstilladelse job, så Mila og Vojo må gå der hjemme, og bide neglene til blods, over at der ikke kommer nogen breve fra Vojos mor, eller deres forvundne søn Miro, som de ikke kunne få med til Sverige og derfor måtte efterlade nede blandt bomberne.
Zlatas hverdag bliver mere og mere grå, og hård og Zlata begynder at døje med selvmordstanker. Samtidig har de om demokrati i skolen. Hun finder ud af, at det er Göran Persson der bestemmer i Sverige, men han vil ikke have familien Ibrahimovic i hans land, for en morgen får familien et brev ind af døren, hvor de er blevet nægtet opholdstilladelse. Men der er vel mulighed for at anke dommen?
Zlata Ibrahimovic føler sig selv som Anne Frank, specielt til sidst i bogen hvor de gemmer sig for politiet. Bogen minder da også lidt om Anne Franks dagbog, men mange ting skiller sig alligevel ud, så bogen bliver original. Selvom bogen foregår i Sverige, kunne den ligeså godt foregå i Danmark.
Bogen er meget interessant og der sker noget hele tiden. Men forsiden er lidt kedelig, og den ligner en rigtig ”lærebog”, så det trækker lidt ned på stjernerne.
Ja, heller ikke for en bog er det nemt at tilpasse sig. Livet er jo ikke lutter lagkage.
Zlata Ibrahimovics dagbog får 5 ud af 6 stjerner.
Bogen kan lånes på biblioteket. God fornøjelse!”
/ Kamma Buttenschøn 13 år, Børnepanelet
”’Det rena landet’ är berättelsen om Göran Persson, rullstolsbunden och utanför. Om den vardag han tvingas stå ut med i skolan och om hans längtan efter att få vara som alla andra. Det är även en berättelse om Zlata Ibrahimovic, som drömmer om ett uppehållstillstånd i Sverige, om ett tryggt liv. Görans familj hjälper Zlatas och hon blir Görans enda egentliga vän. Men för Göran räcker inte det, det räcker inte alls.
Framför allt är det här en berättelse om utsatthet. Och om makt. Om att det är samma sak; den enes makt, den andres utsatthet. Och om den desperata viljan att ta till varje medel som finns för att slippa hamna underst.
Det rena landet är Oravsky & Malméns andra bok med Zlata Ibrahimovic och den kan nästan läsas som en sociologisk grundkurs i maktbegreppet. I vårt förakt för svaghet, för det orena.
Som sådan passar den även utmärkt för att läsas klassvis på högstadiet. För att läsas, reflekteras och diskuteras. Den är underhållande, lättläst och lagom kort. Det enkla tilltalet för hela tiden berättelsen framåt. Och det är en smart bok. Oravsky & Malmén låter genom berättelsen Görans maktlöshet eka mot sin namne, den förre statsministerns maktfullkomlighet. Genom att väva in aktuella händelser som att migrationsverket firar avvisningar med tårta och champagne, påminns även läsaren ständigt om att det här är inte bara en roman. Det här är en historia som utspelar sig i ett samhälle vi alla är en del av.
På så sätt blir inte Det rena landet bara en bok om en rullstolsbunden pojke och en papperslös flicka, utan även en bok om alla oss andra. Vi som låter detta utgöra deras mest utmärkande egenskaper.”
/ Henrik Andersson, ETC
”’Det rena landet – En berättelse om våldtäkt’
Har du läst första boken om Zlata Ibrahimovic? Det har inte jag. Men häromdagen när jag inte hade något att läsa på hemvägen så slet jag till mig den andra boken på vägen till pendeltåget. ’Det rena landet – en berättelse om våldtäkt’ heter den och är skriven av Vladimir Oravsky och Daniel Malmén. (…)
Den andra boken med Zlata Ibrahimovic handlar nästan inte alls om Zlata, utan om Göran och de händelser i hans liv som leder fram till våldtäkten. Göran Persson har en del självgoda drag gemensamma med sin namne. Dessutom är han rullstolsburen, mobbad i skolan och väldigt, väldigt ensam. Innan Zlata kommer in i hans liv har han egentligen ingen att slipa sin kantiga personlighet mot. Föräldrarna tyngs av skuldkänslor, de klarar inte av att sätta hårt mot hårt utan låter Göran styra hela familjen. Det är en mycket trovärdig beskrivning av vad svek och bitterhet kan göra med en människa.
Jag lovar, det här är inget försvarstal för en våldtäktsman. Redan efter ett par sidor vill man slå något hårt i huvudet på den här grabben och ju längre man läser, desto hårdare vill man slå.”
/Anna, Unga Botkyrkabibliotek
”Det rena landet – inte alltid så rent
Ännu en samhällskritisk bok har fötts. Den här gången av författarna Vladimir Oravsky och Daniel Malmén som också ligger bakom ’Zlata Ibrahimovic dagbok’. I deras andra bok, ’Det rena landet – en berättelse om våldtäkt’, skildras Göran Persons liv, en rullstolsbunden tonårings kamp. En kamp mot den mobbning som han utsätts för och lärarnas passivitet. Men också kampen för att någon dag kunna ställa sig upp och spela fotboll som sina jämnåriga klasskamrater. En dag träffar Göran Persson den vackra albanska flyktingflickan Zlata Ibrahimovic som börjat i samma skola. Som de outsiders de är, finner de snabbt varandra och en varm vänskap börjar gro.
Oravsky och Malmén håller läsaren i handen och tar med en på en guidad tur genom Göran Perssons liv, så nära att man nästan hör Görans andetag och känner hans frustration. Det är en helt vanlig killes liv vi får följa, men som läsare stannar man ibland upp och undrar om det verkligen är så här det borde vara. Romanen berör flera riktigt svåra moraliska och politiska frågor som vi har att göra med i dagens Sverige. Flyktingpolitik, utanförskap och vuxnas ansvar.
I likhet med författarnas första bok skildras det svenska samhället, där uppbrott, flykt och ett sökande efter kärlek och trygghet återspeglas mycket empatiskt och varmhjärtat.
Boken kan användas som diskussionsunderlag för högstadieelever/gymnasieelever. För oss vuxna är det en tragikomisk berättelse vi får ta del av när vi får följa Göran Persson. Boken är en invecklad men lättbegriplig debattartikel för både ung och gammal att läsa, fundera och reflektera över. Det är dags för skolorna att köpa in ’Det rena landet – en berättelse om våldtäkt’ och låta diskussionerna flöda. Diskussioner som behövs för nästkommande generation.”
/Broderskaps tidning
”(…) Huvudpersonen är Göran Persson. Han går i 8D och sitter i rullstol, om inte sedan födseln, så åtminstone sedan har var väldigt liten. Ständiga glåpord från klasskompisarna och ett konstant utanförskap, leder till att Göran griper det halmstrå som en operation i USA som kanske skulle få honom att slippa rullstolen, är. Görans mamma och pappa, Bernt och Marianne, skickar ansökningar om ekonomiskt bidrag, förlorar både sin heder och självkänsla, för Görans skull. Men innan dess, genom Mariannes jobb, träffar familjen Zlata och hennes föräldrar, som är albaner och har flytt från sitt land. Göran och Zlata är jämnåriga och blir vänner, kanske varandras enda vänner. Fast för Göran är det viktigare att bli accepterad av hans jämnåriga kompisar, så han vårdar, efter ett tag inte sin vänskap med Zlata särskilt väl.
På baksidan står det:
’Du undrar varför jag våldtog Zlata Ibrahimovic?
För att tillfälle gavs.
Du undrar varför jag våldtog Zlata Ibrahimovic?
För att jag hade makt att göra det.’
Boken visar hur Göran, i början en vanlig kille i åttan, om än i rullstol, för att passa in, känna att jämnåriga respekterar honom, för att få vara med där det händer, slutligen inte tar annat än fel beslut. Visst, Göran blir också utnyttjad, men i slutet är hans motiv inget annat än ett resultat av desperation. Att synas, att finnas, att kunna. Boken visar hur det kommer sig att Göran får tillfälle och makt att utnyttja sin enda vän.
Det är med ett oerhört flyt boken är skriven. Språket är enkelt, kapitlen korta. Det går snabbt att läsa den här boken. Jag kan tänka mig att den fungerar finemang som diskussionsunderlag i slutet av högstadiet eller i gymnasiet. Det är svårt att känna med Göran, det är lättare att känna med Zlata, Bernt och framförallt Marianne. Det finns kanske någon för alla att sympatisera med? Det här är ett stycke komprimerad livstragik, välgjort och trovärdigt.”
/Johanna K ”Bokhora”
”’Det rena landet. En berättelse om våldtäkt : Den andra boken med Zlata Ibrahimovic’. av Vladimir Oravsky och Daniel Malmén.
Rullstolen har blivit hans vän, han hyser en hatkärlek till den. Göran föddes med en ryggmärgsskada. Det är inte bara för sin rullstol som han hyser ambivalenta känslor, även flyktingflickan Zlata blir måltavla för hans förvirrade känsloliv. Den stora frågan som boken tar upp är om det finns förklaringar, eller till och med ursäkter, för en våldtäkt. I slutmonologen får Göran svara på frågan varför och hans svar blir: ’För att jag inte hade makt. För att jag hade herravälde att göra det.’ Detta är den andra boken om Zlata Ibrahimovic, men den kan läsas fristående från ’Zlata Ibrahimovics dagbok’. Det är en viktig bok om att vara handikappad; Zlata är det på ett sätt och Göran på ett annat, men båda är förlorare på grund av det svenska samhällets syn på dem. Boken väcker många frågor och bör vara ett bra hjälpmedel som underlag för diskussioner om det svåra ämnet våldtäkt på högstadiet. Den är lättläst, stilen är talspråklig och nära ungdomars eget uttryck. Alla som yrkesmässigt kommer i kontakt med handikappade ungdomar kan vara hjälpta av att läsa ’Det rena landet’.”
/Katrine Hamori, BTJ, Bibliotekstjänsten.
”’På väg : Berättelser av Zlata Ibrahimovic’
Humor har alltid varit ett redskap för utsatta människor.
Både som smärtlindrare och ett subtilt vapen mot plågoandar av allehanda slag. Och vem har inte förstått att den judiska humorn hade stor betydelse i de helveten som på 1930-och 40-talet kunde heta Treblinka eller Theresienstadt.
I den kontexten vill jag även placera Zlata Ibrahimovics lilla novellsamling ’På väg’. Den erfarenhetsbrunn hon öser ur är det forna Jugoslavien, som hon flydde från vid 13 års ålder, och det Sverige hon därefter kom till med sina föräldrar.
’Det gick inte som de hade tänkt sig’, som det står i baksidestexten.
Av ’På väg’s tio noveller är bland annat de två bärande berättelserna, ’Snäckornas uttåg’ och ’Beatrice och tsunamin’, skrivna i fabelns form.
Varför? Kan jag undra och hittar bara den egenhändiga förklaringen att berättaren tydligt vill markera sitt utsatta läge, sitt underifrånperspektiv.
Det både fungerar och inte. ’Snäckornas uttåg’, som handlar om flykten till snäckornas ’Nya Land’, bär hela vägen eftersom berättelsen om resan till ’Paradiset’ är strödd med mycket smärta, sorg, tvivel, misstänksamhet och inte så lite förhoppningar. Och garnerad med lakonisk svart humor.
Däremot är ’Beatrice och tsunamin’ lite för förutsebar och präktig, även om berättelsen om den ’adopterade’ gatukatten också innehåller lakoniska höjdpunkter:
’Det är väldigt liten användning en död katt har för stolthet av något slag’.
I ’Så flyr vi igen’ berättar Zlata Ibrahimovic att hon skriver dagbok för att överleva, samtidigt som dagböckerna håller hennes sår öppna. Och visst är den svarta sorgkanten tydlig även i novellerna.
I den smärtan, sprungen ur känslan att vara annorlunda och utanför och en människa som aldrig, på riktigt, med ’jämställda ögon’, blir ett med sitt nya land, har ’På väg’s små berättelser vuxit fram. ’I dem beskriver jag mitt liv i andra varelsers skepnad’, skriver hon.
Och det gör hon bra. Med redan omnämnd humor, brittisk ironi och mjuk smidig prosa…”
/Ingemar Nilsson, Tidningen Kulturen
”Zlata Ibrahimovic kom som flykting från det forna Jugoslavien när hon var 13 år. Vladimir Oravsky och Daniel Malmén har tillsammans skrivit två böcker om henne, ’Zlata Ibrahimovics dagbok’ och ’Det rena landet’. I novellsamlingen ’På väg’ är det Zlata själv som har ordet. Boken består av två lite längre noveller, ’Snäckornas uttåg’ och ’Beatrice och tsunamin’, och sju mycket korta prosatexter. ’Snäckornas uttåg’ är ett slags fabel medan de andra texterna är närmare förankrade i verkligheten. Grundtemat i hela boken är flyktingskapet. Texterna utstrålar berättarglädje och fabuleringslust (…)
Boken är mycket lättläst men det råder en viss osäkerhet när det gäller stilnivå och ords valörer.”
/Bodil Zalesky, BTJ
”Tidigare har ’Zlata Ibrahimovics dagbok’ (2005) av Vladimir Oravsky och Daniel Malmén utkommit. I ’På väg’ berättar författaren själv om sina upplevelser. Hon flydde med sina föräldrar från forna Jugoslavien vid tretton års ålder. Familjen bodde en tid i Sverige, men måste sedan vidare. Författaren väljer att ge det hon upplevt av flykt, utanförskap och sorg en allegorisk form. Den långa novellen om snäckornas kamp för ett fredat område är inte svår att tyda för dem som upplevt folkfördrivning på nära håll. Den inkännande novellen om katten Beatrice i tsunamins helvete, speglar åter igen författarens livserfarenheter. De korta berättelserna visar bäst författarens slagfärdighet och uttrycksförmåga. Hon förmedlar hur viktigt det varit för henne att skriva om sitt liv. På samma sätt är det nödvändigt att vi tar emot hennes berättelser, som så tydligt belyser vår samtid. Förutom för högstadie- och gymnasieelever passar boken för deltagare i svenska för invandrare.”
/ BTJ Monika Ahlberg
Första upplagans första tryckning av min bok ’På Väg : Berättelser av Zlata Ibrahimovic’ sålde slut på mindre än en månad, vilket än en gång bekräftade för mig att det sällan är på förhand givet hur en bok blir mottagen. Karaktären Zlata Ibrahimovic var visserligen välkänd genom böckerna ’Zlata Ibrahimovics dagbok’ och ’Det rena landet : en berättelse om våldtäkt’ men Zlata Ibrahimovic som ”författare” var en debutant.
På ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida” finns flera rubriker så som ”Aktuella händelser”, ” Dagens datum” och ”Visste du att …” Det är under sistnämnda rubriken som man kan läsa ” ”Visste du att … Stregapriset är det mest prestigefulla italienska litteraturpriset? och ”Visste du att … Zlata Ibrahimovics dagbok är en roman av Vladimir Oravsky som är utgiven 2004?”
”www.synonymer.se” är ”Sveriges största sökmotor för det svenska språket och Sveriges mest använda ordbok. Exempelmeningarna i den kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter och romaner”.
Söker man synonymen till ”grundstämning”, då får man följande två resultat: ”För ett år sedan fanns det en förhoppningsfull grundstämning i Europa” och ”En helt annan grundstämning råder i ’Zlata Ibrahimovics dagbok’ av Vladimir Oravsky och Daniel Malmén”. Se
http://www.synonymer.se/sv-syn/grundst%C3%A4mning
Boken ’Zlata Ibrahimovics dagbok’ används som exempel på etalong, en likare i det svenska språket.
Klicka här för köp av och information om artikelförfattaren Vladimir Oravskys böcker.
© Vladimir Oravsky
Skriven 2019-12-13
