LISA STANSFIELD, Koncerthuset, Koncertsalen, Köpenhamn den 23 november 2019

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Ganska exakt tre decennier. Så länge är det sedan Lisa Stansfields succédebut Affection såg dagens ljus, och det förtjänar förstås att firas. För visst är denna fullängdare något av en modern klassiker i sin genre.

Hela Affection avverkades

Dessutom är det ett obestridligt faktum att hon aldrig lyckats överträffa denna mångmiljonsäljare med någon av sina sju efterföljare heller, så ur den aspekten måste det ha varit något av en ”no brainer” att påminna både fansen och vanligt löst folk om var och när allt började genom att åka ut på en 30th Anniversary Affection Tour.

Och varudeklarationen ljuger inte. Hela albumet och inte så mycket mer avverkades nämligen i Koncerthusets stilistiskt moderna konsertsal denna afton. Om än inte i spårordning, men det hade väl varit ett väl nördigt tilltag med onödig förutsägbarhet som konsekvens.

Kanske mer intimitet på varmt belysta klubbar

Däremot inleddes tillställningen med titellåten. Lite sådär avvaktande och trevande, därtill. Men så utgjorde Affection heller ingen direkt knockande konsertöppning. Småfunky och lätt hypnotisk? Absolut. Men också i likhet med Stansfield själv vid tillfället tämligen stillastående

Just då funderade man i sitt stilla sinne över om och när sångerskan skulle kunna ta över den kanske väl stora scenen. Därför infann sig tanken rätt omgående att det kanske hade varit bättre rent allmänt för henne att äntra mindre scengolv än detta. Inte minst för intimitetens skull. Det här är trots allt sensuell musik, som är som gjord för en varmt belyst klubb där publiken kan gå i närkamp med varenda nyans i den kärleksindränkta lyriken.

Förmåga att äga lokalen med bara röstens känsloutspel

Samtidigt ska dock villigt erkännas att vokalissan ändå tidigt visade sin starquality och rensade undan alla eventuella tvivel om att kunna skapa närhet i denna väldigt luftiga och stilistiskt vackra lokal. Sådant som Sincerity må ha varit kvällens kanske softaste sak, men den var också ett exempel hennes förmåga att äga en konsertlokal med nästan bara röstens varierade känsloutspel. Apple Heart med sitt fräcka basintro á la Dennis Edwards klassiska Don’t Look Any Further utgjorde ännu ett bevis på detta, och det fanns några nummer till av samma typ.

Diggande och allsång till All Around the World

Men partystämningen då, när kom den? Ja, den sparades uppenbarligen till den sista halvan av showen, och här fick Poison med sitt tunga beat och feta gitarrsolo utgöra startskottet. En stund senare utannonserades All Around the World.

– Are you ready for this, undrade Stansfield och inväntade det självklara högljudda svaret, varpå hela salongen reste sig upp för att digga. Givetvis blev det allsång också, fattas bara annat.

The Real Thing, smakprovet från den självbetitlade nittiotalsplattan följde, liksom andra upptempofavoriter, inklusive Never Ever, den fina diskodängan från förra årets release Deeper och samarbetet med electroduon Coldcut, People Hold On.

Stolt över att vara en europé

Säcken knöts sedan ihop med Live Together, och en from önskan om att vi alla måste försöka leva tillsammans.

– Jag vill berätta för er alla att jag är stolt över att vara en europé, förkunnade hon och antydde därmed att Brexit inte står på hennes önskelista. Detta var onekligen en mer timid variant på Elton Johns brutalärliga uttalande om samma sak på sin turné i våras.

– Jag är så jävla trött på Brexit, sade Sir. Elton då, med enormt jubel som följd.

Konsekvent med sin musik

Fast så har heller aldrig Stansfield varit det minsta politisk. Hon sjunger om kärlek och dess problem i alla dess former, that’s it. Och lika konsekvent har hon varit med sin musik. Den numera oförskämt fräscha 53-åringen har aldrig backat från sin R&B-doftande soul. Glöm det där med autotune, hip hopbeats, rapinslag eller några andra trendängsliga inslag, är det icke uttalade budskapet.

Odiskutabelt fullödig livekänsla

För egen del kan jag uppskatta Stansfields inställning. Den känns uppfriskande. För att inte tala om ärlig. Det finns andra som experimenterar. Det här är någon som valt bort den biten. Hon ter sig äkta, och tror alltjämt helt och fullt på sin grej, som därtill präglas av en odiskutabelt fullödig livekänsla.

Vilket inte är så konstigt. Sångerskan backades av ett proffsigt åttamannaband och två kördamer, som skapade en lika varm som sofistikerat svängig ljudbild.

En jordnära diva med air av glamour

För egen del ger Stansfield intryck av att vara en jordnära diva. Det vilar en air av glamour kring henne, men hon tar knappast till det stora artilleriet för att visa det. Särskilt inte vad gäller utstyrslarna. Jeans, vit blus och inte så mycket mer räcker.

Samma vokala resurser nu som då

Ur den aspekten skulle hon kunna vara en av sina fans. Men hur man än vänder och vrider på det är väl ingen av dem förmodligen i besittning av en röst av samma stora blåögda souldignitet som hon. Detta tål att påpekas. För säga vad man vill, men den Manchesterbördiga sångerskan visade denna kväll att de vokala resurserna är på samma höga nivå nu som då.

Foto: Henrik Hildebrandt

Skriven 2019-11-24