McMAFIA

Realistisk gangster-/finansthriller med världsorienterat synfält, Storbritannien 2018
Regi: James Watkins
I rollerna: James Norton, David Strathairn, Juliet Rylance, Merab Ninidze, Oshri Cohen
DVD/Blu-Ray/VOD
(SF Studios)

BETYG: FYRA

Den som läst någon av brittiske undersökande journalisten Mischa Glennys böckar vet att han skriver om verklighetsbaserade brott på ett sätt som närmast liknar thrillers av sedvanligt fictionsnitt. För egen del har jag tidigare avnjutit den skrämmande historien om den till synes oåtkomliga brottsplats som stavas cyberrymden. Dark Market var namnet på verket, som satte fingret på en närmast hopplös kamp mot en lika gränslös som hänsynslös kriminalitet på nätet, och den tillhörande svårigheten med att ringa in och ställa diverse nätdrägg till svars.

Bygger på dokumentär bok

McMafia är en helt annan historia. Fokus är på globalt organiserad brottslighet, och utgångspunkten är Sovjets kollaps, Berlinmurens fall och avregleringen av de internationella finansmarknaderna 1989. I boken från 2008 – som jag dock inte läst – reser Glenny kors och tvärs över fem kontinenter för att intervjua såväl poliser och offer som politiker och brottslingarna själva för att måla upp en helhetsbild.

Ingen ”monkey business”

TV-serien avhandlar givetvis samma sak, men den gör det på ett annat sätt . Här har historien kokats ner till att handla om eller i alla fall utgå ifrån den ryska familjen Godman. De flydde fältet på ett tidigt stadum när kaoset var ett faktum i hemlandet, och deras skumma affärer var hotade av illvilliga konkurrenter. Nu lever och verkar de i London. Familjen försöker hålla låg profil, och sonen Alex, som alltid med föräldrarnas goda minne hållt sig borta från alla former av ”monkey business” driver ett eget investeringsbolag.

Hämndbegär eller maktlystnad

Fast det ska det snart bli ändring på, och det har inte bara med att göra att verksamheten omgående behöver nya investerare för att inte krackelera, utan kanske framförallt på att hans jovialiske, men skurkaktige farbror inte utan anledning blir mördad inför hans ögon. Frågan är bara vad Alex drivs mest av, hämndbegär eller maktlystnad. Svaret är långt ifrån självklart.

Men oavsett vilket, in på scenen stiger den mäktige Semiyon Kleinman, en israelisk affärsman med tvivelaktigt rykte. Denne erbjuder både välbehövliga investeringspengar och hjälp med att hämnas på den som mördade farbrorn. Den sistnämnde i sin tur går under namnet Vadim, en rysk gangster och tillika gammal fiende till familjen Godman, som aldrig lägger fingarna emellan.

Fångar sambandet i internationell brottslighet

Utifrån detta upplägg drivs den tidigare så hår långt oklanderlige Alex in i ett spel som det inte går att ta sig ur när avtalet med djävulen väl är påskrivet. Relativt snabbt vävs han in i ett nät av lögner, oförutsägbara obehgligheter, rutinmässigt våld och affärsmässigt lurendrejeri.

Samtidigt pendlar handlingen mellan diverse delar av världen från Godmans hemstad London till mäktiga oligarkgangsters i Ryssland i öster, den till synes belevade Kleinman i Israel, trafficking i arabvärldens öken och cyberskurkar i Indien. Ur den aspekten fångar upphovsmännen bakom serien helheten, och ger oss förståelse för hur den internationella brottsligheten hänger samman. Precis som Glennie av allt att döma gör i boken.

Effektiv, men ingen direkt märkvärdig familjeskildring

Dessutom går man i närkontakt med Godmans familjerelatoner, och då inte minst Alex på sikt alltmer nedåtgående relation med sin rakt igenom engelska flickvän. Fast inte nog med det; vi får också en inblick i föräldrarnas problematiska tillvaro, pappa Dimitri är en suicidal alkis som aldrig slutat längta hem till Ryssland medan mamma Oksana till större delen tiger och lider vad gäller makens nycker och otrohet.

Det finns de recensenter på den brittiska hemmaplanen som hävdat att denna del av McMafia tillhör dess svagaste punkter, och visst, jag kan förstå kritiken. När serien går ner på familjenivå blir skildringen kanske inte direkt märkvärdig. Men ändå, på samma gång är den absolut effektiv. Okej, tänker man; det är så det ligger till. Då förstår jag de olika karaktärernas kemi och motiv.

Intelligent spänning ger förfärande bild

Men det bästa är som sagt själva beskrivningen av den världsomspännande brottslighet, som Alex gradvis dras in i. Det är intelligent spänning som man i bästa fall kan lära sig något av. Eller också struntar man i det, och låter sig istället bara väl smaka av denna vuxna thrillerserien, rent allmänt. Både och funkar. Men för bästa tillfredsställelse rekommenderar jag likväl alla att tänka till vad gäller det scenarie som presenteras. För det är onekligen en förfärande bild av världens tillstånd som målas upp.

Skriven 2019-03-10

Skriv ut sidan

Våra partners

  • Toppraffel