Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Förlag: Bookmark
Genre: Deckare
Antal sidor: 254
Format: Inbunden
Utgivningdatum: 2023-05-31
Format: Pocket
Utgivningdatum: 2024-09-16
Ska villigt erkännas att jag verkligen uppskattade Klas Ekmans första roman De kapabla. Det var och är en riktigt rapp och spännande deckardebut, som utspelade sig i ett slags utökat domestic crime-landskap. Därför hade jag väntat ivrigt på att Ekman skulle följa upp med något nytt. Och det har det alltså blivit nu. Eller för ett tag sedan, om nu sanningen ska fram.
Fast han har förstås förblivit vid den läst han inledde med för snart fem år sedan. För Kusinen bär också tydliga drag av domestic crime. Om än i utökad form bortom kärnfamiljen, och det är väl i ärlighetens namn precis det som jag önskade mig.
Vad det hela handlar om?. Tja, kanske i slutänden att släkten är värst. Utsatthet är ett annat relevant tema. I fokus står Fanny. Hon har passerat de fyrtio, så nu börjar det mesta gå åt helvete. Först blir hon dumpad per telefon från pojkvännen Christofer efter femton år. Sedan får hon kicken från jobbet av av sin ogine och kylige chef. Attitydproblem anges som oklar orsak. Som om inte detta vore nog blir hon hemlös eftersom exet själv står för den gemensamma bostaden.
Så kan det gå. Inte konstigt att Fanny är låg, och inte blir det bättre av att hennes mamma ger förmaningar istället för stöd. Eller för den delen nobbar en vädjan om att tillfälligt få flytta in i sitt gamla flickrum tillfälligt.
Inte konstigt att Fanny blir deppig. Eller att en släktträff inte står högst på önskelistan för tillfället. Men Mamma pockar på och Fanny hänger på, och det är där mötet med kusin Ulrika sker. Efter flera år, bor tilläggas. I bakhuvudet finns barndomens sommarlekar på Onsalahalvön. Men det var då det. Sedan dess har livets lotteri bjudit på vitt skilda resultat. Milt sagt.
Fast tack och lov finns dåtidens kemi mellan dessa båda kvar. Återträffen med Ulrika blir en succé, och sedan dröjer det inte länge förrän frågan om hon vill spendera sommaren i hennes och maken Peders flotta boning, som ett lite oväntat brev på posten.
Varpå kusinerna snart blir såta vänner.. I alla fall för tillfället. Men problem tornar upp sig vid horisonten. Inte minst hamnar Peder i en mediastorm av den väldigt pinsamma och offentliga sorten, så att hävda att den putsade ytan i och med detta krackelerar en aning vore ett understatement.
Fast det som sätter allt på sin spets är något helt annat. För när Fanny och Ulrika går på lokal och träffar de betydligt yngre gossarna Adam och William slutar det inte bara med ett sexuellt äventyr att minnas i det tysta. Så kan det liksom inte funka när en svår situation pockar och lockar fram en mörk handling som inte går att dölja. Eller framförallt inte bara låtsas om att den aldrig inträffat.
Låter det här spännande? Det hoppas jag. För det är det, och författaren drar inte ut på saker i långbänk. Sedan tvingas jag väl erkänna för mig själv att Kusinen inte utgör riktigt samma knock som De kapable, men det man får sig till livs räcker väldigt långt i alla fall.
Sedan, som sagt; det här är ingen tegelsten, men 250 sidor räcker. Ekman må vara ekonomisk med orden jämfört med många andra, men det hela känns varken rumphugget eller som ett resultat av slöhet att utveckla vare sig karaktärerna eller själva historien.
På det hela taget får jag nog också säga att det här är en tämligen elegant skriven skapelse präglad av en tro på att less is more, snarare än ren och skär skitnödighet och övertro på att det ständigt måste göras långa utvikningar i karaktärernas vardag för att vara seriös och bokstavligt talat tung.
Vilket både känns fräscht och uppfriskande. Och ni behöver inte ta mig på orden där. Deckargurun Bengt Erikson har sagt att Ekmna skriver som en amerikansk noir-författare kunde ha skrivit om han varit svensk.
Nog sagt. Vad väntar ni på? Bara köp. Ekmans endast två romaner hittills. Det finns liksom ingen anledning att vänta.
