Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Originaltitel:
Regi: Alain Guiraudie
Skådespelare: Félix Kysyl, Catherine Frot, Jean-Baptiste Durand, David Ayala, Jaques Develay
Premiär: 2025-09-12
Betyg: 4
Ett mörkt komiskt drama med dödligt innehåll och undertryckta sexuella känslor. Ungefär så kan man beskriva manusförfattande regissören Alain Guiraudies nya film Misericordia. Guiraudie ligger även bakom Främling i vatten, som även den visades på svenska biografer då det begav sig, och då precis som nu är homosexualitet en tydlig om än inte dominerande ingrediens anrättningen. I det här fallet adderas dessutom en del så kallat shock value” i form av en erigerad penis, som bonus.
Dessutom är dramats huvudperson Jérémie gay, även om han nu håller låg profil om sin läggning och inte direkt skyltar med det. Särskilt inte initialt när vi i biosalongen träder in i handlingen. För där och då i en liten fransk håla någonstans är det sorg. Jérémies tidigare chef Jean-Pierre har gått bort. En man han då det begav sig fick nöja sig med att sukta efter avstånd. Så nu är han på plats för att ta farväl för gott.
Fast det som skulle bli en snabbvisit i det förflutna blir något mer och annat än vad det var tänkt. För Jérémie blir rätt omgående inhyst hos Jean Pierres änka Martine. Till synes med viss tvekan i början, men sedan börjar han trivas i den pittoreska lantligheten. Fast Jean Pierres och Martines stingslige son Vincent är inte glad. Han uppträder misstänksamt och utmanande mot Jérémie och gör sitt bästa för att provocera honom. Kan denna situation månne utmynna i en våldsam konfrontation?
Vincent är dock inte den ende udda figuren i grannskapet. En annan är Walter, en smått sluskig herre, som mest håller sig för sig själv och inte är den lättaste att få ett samtal med och komma in på livet. Fast lite alkohol kan kanske få honom att lätta på munvädret. Och kanske mer än så.
Sedan kan man förstås också undra vad Martines tanke är med att bjuda in återvändaren. Om man nu bortser från motivet att mildra ensamheten, det vill säga. Och vad vore en liten by mitt i ingenstans utan en nyfiken präst som snokar runt och är villig att hålla käften om något obehagligt om han får komma till i vågrätt läge. Om ni förstår.
Att Misericordia både är en intressant och fängslande skapelse går knappast att komma ifrån. Dessutom präglas den av en del lustiga inslag, som basuneras ut med en diskretion så pass stark som gör att man lätt skulle missa den om uppmärksamheten inte varit på topp. Det blir helt enkelt väl subtilt ibland, men snyggt och sofistikerat genomfört av Alain Guiraudine är det här tveklöst.
Samtidigt är det lätt att uppskatta hur han bygger upp historien och låter huvudpersonen nästla in sig i ett nät av lögner som han inte kan ta sig ur. Det är både genomtänkt och smart för den som vågar gå utanför det vanliga ådern av raffel.
Det finna mycket att glädjas åt i Misericondria, således. För egen del hade jag dock önskat att thrillerelementet vridits upp några varv till. För så rafflande som handlingsreferatet i början må ge sken av är det här faktiskt inte.
