Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Isaiah Saxon
Skådespelare: Helena Zengel, Willem Dafoe, Emily Watson, Finn Wolfhard, Razvan Stoica
Premiär: 2025-05-16
Betyg: 2
Filmbolaget A21 är mest kända för sina ofta ganska pretentiösa skräckfilmer. Nu har de gjort en familjefilm, en äventyrsfilm för barn. Hur ser en familjefilm från A24 ut? Den ser ut precis så som man tror att en familjefilm från A24 ser ut.
Helena Zengel spelar den unga flickan Yuri, som bor på en ö i Svarta havet. Willem Dafoe spelar hennes stränge far Maxim, hennes mor Dasha (Emily Watson) lämnade familjen redan när Yuri var liten.
…och ser ut som en gremlin
På den här ön fruktar man de mystiska varelserna ochier, Yuri får inte gå ut efter mörkrets inbrott, för då kan ochierna komma och ta henne. Men, när Yuri en dag är ute och vittjar fällor, upptäcker hon att hon fångat en ochi-unge – den ser ut ungefär som en mogwai, en gremlin, alltså, fast den är lite större. Yuri befriar djuret och tar det med sig hem för att se över dess sår.
Yuri beslutar sig för att återföra djuret till dess familj och beger sig av. Maxim blir orolig, så han tar på sig en rustning och samlar ihop en skock beväpnade barn, och så ger de sig iväg för att hitta Yuri.
Lär sig tala ochi
Inne i skogen upptäcker Yuri att ochin inte alls är farlig, bara man respekterar den. Inte nog med det, Yuri lär sig tala ochiernas språk, ett slags gurglande vissling. Yuri träffar även på Dasha, som är konstig och har en konstgjord hand av trä, hon bor som en häxa i skogen och håller på att lära sig att spela en trudelutt på tvärflöjt så att hon kan kommunicera med ochierna. Maxim och pojkarna knappar in, de vill döda ochier.
En lättillgänglig familjefilm om…
Själva handlingen i The Legend of Ochi är väl okej, det här är inget unikt, det är bara ännu en variant på E.T. och liknande historier. Det här hade kunnat bli en lättillgänglig familjefilm om ett annat bolag och en annan regissör gjort den.
… Men nu är det A24 och långfilmsdebuterande Isaiah Saxon som ligger bakom. Resultatet har blivit en besynnerlig film. Det här känns som en sådan där film som vissa vuxna tycker är bra barnfilmer. Men det här är mest konstigt.
Krystat och ansträngt konstnärligt
Skådespelarna pratar med besynnerliga dialekter, i synnerhet Willem Dafoe, som sin vana trogen dessutom spelar över. Och varför tar han på sig den där konstiga rustningen? Det verkar vara nutid på ön, många lyssnar på hårdrock, men alla beter sig underligt. Kanske är det här ett parallellt universum. Anslaget är lätt pretentiöst, det är krystat och lite ansträngt konstnärligt.
En otroligt konstig scen
Stora delar av filmen känns riktade till en vuxen publik, när det är ett grått drama. Vissa spänningsscener blir lite för mycket skräckfilm, framför allt musiken gör att dessa scener känns som allt annat än en barnfilm. Här finns en otroligt konstig scen där Yuri går in på en stormarknad och ställer till det, hon har visst aldrig tidigare varit i en affär och vet inte hur man gör. Hon och ochien flyr och stjäl en bil, och på soundtracket spelas då synnerligen bisarr musik, som om det här plötsligt är en öststatskomedi som tävlar i Cannes. Filmen är förresten inspelad i Rumänien, och allting är grått och blött.
Jag läser att ochierna inte alls är datoranimerade, som jag trodde. De är dockor. Väldigt välgjorda dockor. Dessa ska Isaiah Saxon ha en eloge för.
… Men jag kan väl inte påstå att jag gillade den här filmen. Finn Wolfhard medverkar också och Isaiah Saxon har tidigare bland annat gjort en musikvideo med Björk.
