Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Dome Karukoski
Skådespelare: Eero Ritala, Rune Temte, Tommi Korpela, Malla Malmivaara, Martti Suosalo
År: 2025
Genre: Komedi, Drama, Thriller
Längd: 105 minuter
Visas på Netflix
Betyg: 2
Ännu en Netflixpremiär, denna gång på en finsk långfilm – Lilla Sibirien är den första finska Netflixproduktionen. Helt finsk är den dock inte, SF Studios är inblandade på ett hörn.
Jag ser sällan finsk film, jag har inte sett speciellt många finska filmer. Därför reagerar jag när jag upptäcker att Lilla Sibirien är en film av en regissör som gjort en av de få andra finska filmer jag sett. Det är Dome Karukoski, som gjorde Tom of Finland. Karukoski är även inlandad i manuset till den här.
Lilla Sibirien är en film som fick mig att känna mig lite dum i huvudet. Jag tror inte att jag riktigt förstod den. Jag vet inte. Kanske missade jag en del detaljer. Det här är en konstig film som är konstig på ett konstigt sätt. Konstiga människor gör konstiga saker och säger konstiga saker.
Meteorit dimper ner
Filmen utspelar sig i den lilla vintriga hålan Hurmevaara, som går under smeknamnet Lilla Sibirien. En dag dimper en meteorit ner i byn, den brakar rätt igenom en bil. Byns borgmästare hävdar att meteoriten är ytterst värdefull. Den ska skickas till London, där den ska undersökas, men i väntan på att detta sker hålls den inlåst i byns museum, där byprästen Joel (Eero Ritala) ska vakta den.
Joel har en del problem i livet. Hans fru har äntligen blivit gravid. Det är bara det att detta är en omöjlighet – eftersom Joel är steril efter en skada, något han aldrig berättat för sin fru.
Mest märkligt och besynnerligt
Fler problem uppstår när skurkar anländer till byn och försöker stjäla meteoriten. Joel måste tampas med vad som verkar vara ett par skurkaktiga ryssar, en av dem spelas av norrmannen Rune Temte.
Jag tror att Lilla Sibirien ska vara något slags dramakomedi. Eller kanske thrillerkomedi. Jag vet inte riktigt. Jag tyckte nämligen inte att filmen var rolig. Det finns en hel del scener jag gissar är tänkta ska vara roliga, men jag skrattade inte – jag tyckte mest att det var märkligt och besynnerligt.
Det förekommer en del religiösa grubblerier. Folk dricker sprit och kör bil. Byn det hela utspelar sig i känns skittråkig, fy fan för att bo där, långt uppe i ingenstans. Jag fattade aldrig riktigt grejen med den där meteoriten, varför är alla så besatta av den? Filmens premiss känns alltför långsökt.
Till och mer roligt på ett par ställen
Jag gillade filmens sista tjugo minuter, då tar den sig. Då är blir det underhållande och fartfyllt, det blir till och med lite roligt på ett par ställen. Det är möjligt att jag hade förväntat mig en helt annan typ av film och att det var därför jag tyckte att det mest var lite småtrist större delen av speltiden.
Filmfotot är bitvis riktigt bra, det här ser ut som en riktig film och inte ett TV-program. Mer än så här har jag inte att säga om Lilla Sibirien, den har redan hunnit blekna i mitt minne.
