THE SOUNDTRACK OF OUR LIVES, Slagthuset, Malmö den 9 mars 2024 – välkommen comeback

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Så var det väl nästan en dubbel comeback denna kväll. Det har ju varit ett tag sedan Ebbot Lundberg la sitt The Soundtrack Of Our Lives på hyllan och drygt ett halvår har gått sedan jag var med och stängde ner Kulturbolaget på Bergsgatan för gott.

Malmös gamla slakthus har ju varit under Kulturbolagets regi ett bra tag nu och detta var första kvällen jag var på plats i det ”nya” Kulturbolaget. Om man nu ska jämföra dessa två lokaler är ju Slagthuset betydligt större och luftigare. Det känns inte så trångt längre och Slagthuset har större publikkapacitet och även fler barer för de som är törstiga. Kvällens publiksiffra låg på närmare 1500…

Postpunk och goth med melankoli

TSOOL hade denna kväll sällskap Nicole Sabouné. På scen hade Nicole sällskap av sitt band och musiken kändes som en blandning av postpunk och goth med massor av melankoli. Nicole har till dags dato släppt fem album.

Blodad tand

Att det gått nästan 10 år sedan ett av den svenska indiescenens största band kastade in handduken märkte man inget av när Ebbot och hans TSOOL äntrade Slagthusets ”stora” scen. De hade visserligen gjort ett par festivalspelningar förra sommaren, vilket tydligen gav blodad tand.

Ebbot i ölvärlden

Nu är ju TSOOL inte ett band jag haft stenkoll på under dess uppehåll förutom Ebbot då. Honom har man liksom sprungit på titt som tätt när man rört sig i ölvärlden. Detta beror främst på Ebbots engagemang i göteborgska Ocean Bryggeriet där han bland annat varit med och tagit fram Ebbot Ale.

Ingen låt saknades

Kvällens setlista var proppad med klassiska TSOOL-låtar som Instant Repeater ’99, Sister Surround, Second Life Replay och Mantra Slider.

För övrigt var det låtar från Behind The Music som dominerade. På rak arm kan jag inte komma på någon låt jag saknade utom möjligtvis Lifeline. Ebbot var väl inte mellansnackets mästare denna kväll, men lite kul saker sade han ju, men det bästa var när han under Mind The Gap lånade en kamera av en av fotograferna och tog lite bilder på publiken.

Hur coolt som helst

Sedan att de slängde in ett par takter av Donna Summers I Feel Love under 21st Century Rip Off var ju hur coolt som helst. och sedan fick han hela publiken att sätta sig ner bara för att leverera lite flumsnack.

Blev aldrig någon direkt allsång

På det hela taget var det här en bra och tight konsert, men den riktiga wow-känslan infann sig aldrig. Publiken verkade vara nöjd och det är väl vad som krävs. Fast det förstås aldrig någon direkt allsång. Förutom då lite grann under Nevermore och The Passover i vilken Ebbot fick ett litet fnitteranfall.