Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: William Brent Bell
Skådespelare: Isabelle Fuhrman, Julia Stiles, Rossif Sutherland, Hiro Kanagawa, Matthew Finlan
Land: Kanada, USA
År: 2022
Genre: Brott, Drama, Skräck
Visas på Viasat
Betyg: 3
Barn som ställer till djävulskap på film är inte alldeles ovanligt. Tänk till exempel The Good Son med Macauley Culkin lille Damien som besatt av självaste Satan i klassiska The Omen och Lena i den obehagliga och långt ifrån oävna The Orphan i förra millenniets decenniums sista skälvande årgång.
Sistnämnda har nu fått en uppföljare. Eller kanske snarare prequel. Det var så här det började, helt enkelt. Således inleds historian 2007. Landet är Estland och platsen mentalsjukhuset Saarne Institute.
Dödligt farlig
Där sitter Lena inspärrad i ensamhet. När hon inte triggar de andra patienterna eller i värsta fall tar till våld själv, det vill säga. Hon är allt annat än lätt att hantera, och betraktas rent allmänt som dödligt farlig av ledningen.
Allt står inte rätt till
Ändå lyckas hon fly. Med mordisk list antar hon en annan identitet. Hon tar sig till USA under namnet Esther Allbright, en försvunnen amerikansk flicka, som sörjts av sin familj i flera år. Så lyckan tycks fullständig när den återförenas med ”dottern” i det välordnade villaområdet. I alla fall initialt.
Men allt står förstås inte rätt till. Terapeuten är smått förundrad över sin nya patients sätt, och visst ter sig den där östeuropeiska accenten märklig. Likaså kan man undra lite över Esthers kanske lite väl stora intresse över att umgås med den konstnärlige pappa Alan. Visserligen verkar hon dela målarintresset med honom, men ändå.
Våldsamma konsekvenser
Ungefär så, men det finns förstås även underliggande begravda hemligheter hos familjen som inte tål att synas i sömmarna förstås. Så sakta men säkert dras sakernas tillstånd mot en uppgörelse med våldsamma konsekvenser.
Rätt länge byggs stämningen i Orphan: First Kill upp med mindre konflikter och misstankar, och när någon kommer alltför nära sanningen avpolletteras han eller hon efter noter av Ester. Allt skildrat på ett effektivt och faktiskt ganska flyhänt sätt.
Brinnande inferno
Fast den stora klang- och jubelföreställningen avhandlas självklart när allt närmar sig sitt slut. För mycket av det goda skulle nog en del tycka, men jag håller inte med. Det här handlar om skräckthriller med god actiondos som biter, inte subtila spökerier, och ingen behöver bli förvånad när Esther alias Lena lugnt vandrar ut ur ett brinnande inferno med föregångarens brutaliteter i sikte.
