PROJECT WOLF HUNTING – det blir tjatigt med 122 minuter av ultravåld

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Hongsun Kim
Skådespelare: Seo In-Guk, Dong Joon-Yang, Jung So-Min
Premiär: 2023-05-12
Betyg: 2

Avdelningen för besvikelser. Jag hade vissa förväntningar på den sydkoreanska splatterfilmen Project Wolf Hunting i regi av Hongsun Kim. Det är ganska längesedan den här filmen släpptes i utlandet, och en hel del människor som sett den hävdar att den är skitbra. Dessutom är det många som påstår att det kanske är den våldsammaste och blodigaste film som någonsin gjorts, enligt regissören gick det åt 2,5 ton fejkblod. Nu behöver ju inte detta faktum innebära att filmen är bra, men man blir ju nyfiken på en film som sägs vara värre än allt annat tillsammans.

Filmen inleds i Filippinerna. En grupp fastkedjade fångar ska ombord på ett fartyg transporteras till Sydkorea. Ombord på fartyget finns även något annat, något mystiskt, som övervakas i ett eget rum.

Börjar slakta vakterna och poliserna

Det dröjer inte länge innan en av fångarna, en fullblodspsykopat (Seo In-Guk), lyckas ta sig loss. Han fritar övriga fångar och de börjar slakta vakterna och poliserna ombord på fartyget. Efter ungefär halva filmen vaknar det där mystiska som finns ombord, det är ett odödligt monster som ser ut ungefär som Christopher Lee i Hammers Frankensteinfilmer. Monstret slaktar både poliser och fångar.

Alla sammandrabbningar likadana

.. Och det är allt. Här finns inga ordentliga presentationer av rollfigurerna, ingen karaktärsutveckling, och när alla efter ett tag är täckta med blod är det svårt att hålla reda på vilka som är poliser och vilka som är fångar.

Project Wolf Hunting består av två timmar och två minuter ultravåld. Problemet är att har du sett den första striden, har du sett hela filmen. Det här är nämligen extremt jävla tjatigt. Alla sammandrabbningar är i princip likadana. Folk sticker knivar i varandra, eller slår varandra i huvudet med tillhyggen och yxor, och blodet fontänsprutar som i Shogun Assassin. Ibland skjuter de på varandra. Monstret varierar sig lite, men inte blir det roligare för det.

Likartade miljöer

Med undantag för några minuter i inledningen och slutscenen utspelar sig hela filmen ombord på fartyget. Varenda scen äger rum i likartade miljöer. Andra våldsamma actionfilmer, till exempel John Wick-filmerna, varierar både miljöer och action, och har dessutom bra rollfigurer. I Project Wolf Hunting är det precis samma sak hela tiden.

Ingen spänning och humor

Halvvägs genom filmen tittade jag på klockan. Är det inte slut snart? Är det här allt? Här finns ingen spänning överhuvudtaget, och heller ingen humor – möjligtvis med undantag för en tjej som hela tiden vill dricka sprit.

Samtidigt är det här förhållandevis välgjort, med bra effekter och bra filmfoto. Vilket gör att jag sätter betyget här till höger.

Världens häftigaste film om vore tjugo

Fast vore jag tjugo hade jag säkert tyckt att det här var världens häftigaste film. Men nu är jag inte tjugo, och jag tycker mest att det här är fruktansvärt tråkigt. Ett ordentligt manus hade uppskattats, då hade det kanske kunnat bli en bra film. Resurserna fanns där.

Nu har jag inte mer att säga om den här filmen.

print

Våra samarbetspartners