Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Cate Shortland
Skådespelare: Scarlett Johansson, Florence Pugh, David Harbour, O-T Fagbenle, Ray Winstone, Rachel Weisz
Premiär: 2021-07-07
Betyg: 4
Det tog bokstavligt talat evigheter för Marvel att få till sin första kvinnliga solofilm. Först efter tjugo filmer såg Captain Marvel dagens ljus. Pinsamt, minst sagt. Inte minst för att det finns en hel del lämpliga karaktärer i det massiva persongalleriet som hade kunnat förtjäna en egen film.
För egen del hade jag förväntat mig ett försök med Black Widow för länge sedan. Speciellt som hon trots allt är den enda kvinnliga medlemmen i supergruppen Avengers, och i egenskap av sådan egentligen aldrig gjorts rättvisa. Det har mest blivit att spela andrafiolen till Iron Man, Captain America och de andra.
Mer James Bond än superhjälteraffel
Men bättre sent än aldrig som det heter. Eller det är snarare på tiden att vi får se Black Widow alias Natasha Romanoff i full frihet, och här måste jag redan från början säga att man förvaltat karaktären väl. Bättre än förväntat, om sanningen ska fram. Man serveras hennes tragiska ursprungsberättelse i småportioner under filmens gång, men det hela är i mångt och mycket en over the top agenthistoria. Ur den aspekten är det här definitivt mer James Bond och Mission Impossible med kvinnliga förtecken än superhjälteraffel.
Leker familj i förortsidyllen
Det är också en story om en dysfunktionell fejkfamilj á la kalla kriget. En rysk sammansatt spiongrupp som leker familj i den amerikanska förortsidyllen. Det är där och då 1995 filmen initialt gör ett nedslag när Natasha, ”systern” Jelena, ”pappa” Alexei och ”mamma” Melina tvingas fly hals över huvud från polisen med destination det ryska moderlandet.
Drillats att bli yrkesmördare
21 år senare befinner sig Natasha på plats mitt i Norges ingenstans utan någon som helst kontakt med kollegorna i Avengers. Då vet vi också att ”systrarna” tvingats genomleva en uppväxt då de drogats och drillats till att bli yrkesmördare i statens tjänst i regi av den ondsinta organisationen Röda rummet och dess kallhamrade ledare Dreykov.
Detta upplägg leder i sin tur vidare till ett händelseförlopp där Natasha både återknyter bekantskapen med sin hittepåfamilj och slutligen gör upp med organisationen som både formade och förstörde hennes liv.
Spektakulära och välavvägda actionsekvenser
Det behöver väl knappast påpekas att ett antal lika imponerande spektakulära som välavvägda actionsekvenser för handlingen framåt och lyser upp duken titt som tätt, men Black Widow lever också i hög utsträckning på skildringen av den dysfunktionella fejkfamiljen i handlingens centrum när de försöker lösa upp konfliktknutar och lära känna varandra igen. Dessa inslag är ofta både riktigt roliga och rörande. Om än inte alltid på samma gång.
Den bästa Marvelrullen sedan…
Summa summarum får man väl därför också säga att Black Widow framstår som den bästa Marvelrullen sedan, låt säga Black Panther och Doctor Strange, två skapelser som också tydligt stod ut i positiv bemärkelse jämfört med det mesta som annars presenteras inom Marvels universum.
Skriven 2021-07-09
