OZZY OSBOURNE & FRIENDS, Malmö Stadion den 2 juni 2012

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Förband: BLACK LABEL SOCIETY

Zakk Wylde fick äran att vara uppvärmare till sin forne arbetsgivare och det var väl inte helt fel. Det är tungt sväng med sång som i mycket låter som Ozzy. Fast han prickar tonerna bättre. Med indianskrud på huvudet öppnade bandet upp med Crazy Horse och fortsatte att köra lite greatest hits med de nio låtarna som knappast räckte för att värma upp den huttrande publiken. Men lyckligtvis höll regnet sig borta….Om man ska nämna några låtar som höjde sig över mängden var det Fire it Up och Godspeed Hell Bound. Det fem minuter långa gitarrsolot kändes som en plåga och hade jag varit hungrigare hade jag gått o köpt en korv………men va fan, gitarrsolon imponerar alltid på femtonåringar som precis själva börjat lira. Synd bara att halva publiken var 50+.

Prick 20.00 klev Ozzy upp på scen och släppte loss ett antal egna låtar. Kan tänka mig att de rättrogna Black Sabbathfansen muttrade lite inombords. Det tog nästan en halvtimme och fem låtar innan Rat Salad kom igång så att Ozzy kunde lämna scenen för att pusta ut. Väl tillbaka kom det in lite nya gubbar på scen. Slash och Sabbathbassisten Geezer Butler fick en varm applåd när de äntrade scenen. Då blev det naturligtvis Iron Man, War Pigs och N.I.B. i ganska hyfsade versioner. Ozzy varken hoppar eller klappar i takt med musiken och rösten har väl varken blivit bättre eller sämre de sista åren. Han spricker i vanlig ordning emellanåt och är lagom otajt. Alltså Ozzy som alla vill se honom. Nästa Sabbathnummer blev Faeries Wear Boots och då fick Zakk Wylde äran att på en dubbelhalsad SG visa vad han kunde.

Sen var det tillbaka till Ozzys band och hans egna låtar att framföras. Crazy Train är ju en klassiker som alltid måste spelas. I can´t fucking hear you var det ett ständigt tjatande om men jämfört med Ozzys framträdande på förra årets Sweden Rock Festival tyckte jag nog att farbrorn släppte loss betydligt mer då. Nu var det bara lite skumsprutande här o där. Han kanske tyckte det blev för kallt att blöta ner sig.

Ja, sista låten får vi inte glömma. Det var självklart Paranoid med alla tidigare nämnda gitarrister och bassister. Någon som höll en väldig låg profil var keyboardisten Adam Wakeman, vilket jag tyckte var synd. Lite solon kunde väl han ha fått.

En sammanfattning kanske…..När biljetterna släpptes var det ju Black Sabbath som skulle återförenas och förhoppningsvis skulle ett antal låtar som inte sett dagens ljus på många decennier framföras. Nu blev det inte så eftersom Tony Iommi blev sjuk, men det hade inte gjort något om Ozzy ändå lagt tonvikten på Sabbath. Det var förvisso schysst att han inte ställde in, men lite mer kunde han ansträngt sig för att blidka alla gamla fans. Har vi sedan tur kanske det ändå blir en originalsättning av Sabbath som ger sig ut på turné längre fram.

Skriven 2012-06-03

print

Våra samarbetspartners